Klotet

Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När partierna formulerar sina klimatbudskap blir resultaten rätt olika. Det finns ideologiska skäl till det, men också mediala. Och mänskliga.Sveriges radio och stiftelsen Gap Minder gör en frågesport om klimatet som visar att många svarar fel på grundläggande fakta. Kan bristande kunskap i en komplex fråga göra den svårare att driva för politiska partier, eller tvärtom lättare att spinna politiskt?Och vem lyssnar väljarna på tillslut, partiföreträdare, eller sina egna kompisar?I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter, Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, Göteborgs universitet.Programledare & producent: Peter Normark

När klimatfenomenet El Niño kommer på besök kan det bli extrema översvämningar och svår torka. Nu syns tecken på en kommande super-El Niño. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under El Niño släpps enorma mängder värme från havet ut i atmosfären. Och den extra energin kan möblera om väderhändelser runt hela jorden. En handfull så kallade super-El Niños har uppmätts sen 1940-talet. Klotet tar reda på vad som händer när det inträffar en så kallad Super-El Niño och vilka följder det skulle få idag.I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Harald Andersson och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI.Programledare & producent: Peter Normark

Mitt under energikrisen möts länderna som vill bryta beroendet av fossila bränslen. Och det finns en handlingsplan. Klotet direktsänder från Colombia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Colombias miljöminister Irene Vélez Torres talar om en ny kraft att räkna med, länderna som vill fasa ut fossila bränslen. USA:s krig med Iran ger oss svart på vitt om vilka risker vi tar när vi gör oss beroende av stormakternas och diktaturernas olja och gas. Något som också stärker beslutsamheten hos många att slå in på en mer hållbar väg.Ett 50-tal länder deltar på mötet i den colombianska hamnstaden Santa Marta. Bland andra ett ministerlöst Sverige. Men också fossil-länder som Norge och Kanada. Nu när olje- och gasjättarna Ryssland och Saudiarabien inte sinkar framfarten, hoppas de förändringsvilliga länderna åstadkomma ett genombrott.I Klotet hörs: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sverige toppar listan över europeiska länder som sprider missvisande och felaktiga påståenden om vindkraft, enligt branschorganisationen Wind Europe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vindkraftsmotståndet är aktivt på nätet, och motståndet blir underblåst av spridningen av falska och missvisande budskap. Samtidigt har utbyggnaden av vindkraft praktiskt taget stannat av i Sverige. Hänger det här ihop? Påverkar den medvetna spridningen av desinformation opinion och beslutsfattare? Och vilka är det som kan ha intresse av att spä på konflikterna?I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotet, Beatrice Janzon, utrikesreporter Ekot, Daniel Lindvall, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, och vid institutet för Framtidsstudier, Fredrik Hedenus, professor i hållbar utveckling och systemanalys, vid Chalmers tekniska högskola.  Programledare & producent: Peter Normark

Intresset för att odla egen mat är starkt. I oroliga tider ligger det nära till hands att tänka på självförsörjning och beredskap. Men hur gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet besöker en villaträdgård i behov av lite kärlek och råd, från en som vet hur man odlar egen mat. Och tar reda på om de miljontals fritidsodlare som finns i vårt land till och med kunna hjälpa till med Sveriges matförsörjning i kristider?I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotet, Valerie Hasler, beredskapsodlare, Inger Olausson, hortonom och specialist på trädgårdsnäringens historia.Programledare och producent: Peter Normark

Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. Avsnittet är en repris från 7 maj 2025.I Klotet hörs: Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Ekonomen Gabriel Zucman förespråkar en miljardärskatt. De superrika står för mer utsläpp än alla andra. Bör de betala mer för att städa upp efter sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket är orättvist i klimatfrågan. Som att vi i den rikaste delen av världen släpper ut mest växthusgaser som skadar klimatet, medan de allra fattigaste på planeten får leva med de värsta konsekvenserna. Ett trettiotal stora bolag står för omkring hälften av alla utsläpp historiskt. Och bland privatpersoner finns miljardärer med resor, konsumtion och investeringar som leder till stora klimat-avtryck. Många av dessa superrika skatteplanerar och placerar sina tillgångar så att deras skattbara lön blir en mycket liten del av deras totala tillgångar. I praktiken innebär det att de betalar mindre skatt än andra. Det menar ekonomiprofessorn Gabriel Zucman, aktuell med boken ”Miljardärsskatt – så kan den genomföras”.Kan en skatt på miljardärer användas för att sätta fart på klimatarbetet?I Klotet hörs: Gabriel Zucman, ekonomiprofessor och författare, Hanna Nelson, policychef Oxfam, Kalle Sundin, ledarskribent Aftonbladet, Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Krig och energikris har lett till börsras. Och klimatet beskrivs som mer obalanserat än någonsin. Samtidigt får regeringens klimatpolitik hård kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med riktade attacker mot olje- och gasanläggningar, knuffar kriget i Mellanöstern in världen i en energikris. En kris som är värre än 1970-talets oljekriser och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina tillsammans, enligt Internationella energiorganets chef Fatih Birol. Samtidigt får Sveriges regering kvittot på sin klimatpolitik. Regeringen har försämrat möjligheterna för Sverige att ställa om i tid. Och de har ätit upp mycket av handlingsutrymmet som finns. Det säger deras eget expertråd.  Enligt Klimatpolitiska rådet skulle Sverige stå starkare i energikriser som denna, om vi bröt det fossila beroendet. Vårt agerande under 1970-talets oljechocker visar att det är möjligt att vända skutan även när det stormar som mest. Snart sätter sig en ny regering i klimat-förarsätet. Då blir det till att rivstarta, menar expertrådet.I Klotet hörs: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det svenska jordbruket är sårbart för krig och kriser, till och med för attentat. Hur stärker vi den svenska matberedskapen när krigen rasar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom det viktiga Hormuzsundet skeppas omkring en femtedel av all världens olja och fossilgas. När Iran hindrar trafiken där påverkas vår svenska matproduktion.När kriget i Mellanöstern stryper flödet av olja och gas stoppas också försäljningen av konstgödsel. Gödseln som produceras av den fossila gasen är helt nödvändig om det ska bli någon mat på svenska bord. Så, hur ser den svenska beredskapen ut för att säkra tillgången på mat? Och går det att bryta beroendet av fossil energi i vårt jordbruk?I Klotet hörs: Elin Röös och Rasmus Einarsson, båda forskar på hållbara livsmedelsystem vid SLU. Och Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Kina bygger världens största vattenkraftverk i Tibet, nära gränsen till Indien. Grannlandet oroas för att vattentillgången till floden ska strypas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det rör sig om ett jättelikt projekt som ska ge Kina tillgång till förnybar el och bli en viktig del i landets gröna energisatsning. Vattenkraftverket beräknas nå en energiproduktion motsvarande Storbritanniens årliga energikonsumtion. Och det kommer att kosta mer än Sveriges årliga statsbudget. Men det här megaprojektet har också börjat oroa grannländerna i en region med redan pågående gränskonflikter.Indien och Bangladesh är beroende av samma vatten. Vad händer om kraftverket stryper flödet i floden som länderna delar?  I Klotet hörs: Hanna Sahlberg, Kinareporter, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klimatpolitiken är under attack och med det Europas självbestämmande. Det säger Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s Gröna Giv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste göra sig oberoende av stormakterna, menar Timmermans. Annars riskerar vi att bli vasallstater till USA eller Kina, och då kan vi inte styra över vårt eget öde. Och nyckeln till den europeiska friheten är energioberoende, fortsätter han. Men för att det ska bli möjligt måste Europa enas igen.  Som det är nu så gynnar omställningen de rika, inte de som drabbas mest av klimatförändringen, säger han. Det måste ändras på, menar han, med satsningar på stora folkliga klimatlösningar. I Klotet hörs: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sydeuropa drabbas av kraftiga översvämningar med förstörelse, evakueringar och politiska bråk som följd. Spaniens Pedro Sánchez manar till samarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I februari upplever Spanien, Portugal och Frankrike extrema regn som följer en blöt vinter. I Portugal har regeringens åtgärder kritiserats hårt och inrikesministern har fått avgå. I Frankrike har stora delar av sydvästra landet täckts av vatten. I Spanien finns tecken på att insatserna gått bättre, åtminstone jämfört med de dödliga översvämningarna i Valenciaregionen i Spanien under hösten 2024, där över 200 personer miste livet. Spaniens Pedro Sánchez vill se klimatpaktPremiärminister Pedro Sánchez försöker ena regionerna i Spanien i en klimatpakt. Han talar också om behovet av en pakt med Portugal och Frankrike för att bli bättre förberedda och kapabla att tackla de återkommande extremvädren i Sydeuropa. Det nuvarande väderläget beskrivs som en del av en trend med ökande extremväder i Medelhavsområdet på grund av klimatförändringen. I Klotet hörs: Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att repa sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig. I Klotet hörs: Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.Reporter: Daniel VärjöProducent: Peter Normark

Nu stämmer de unga i miljöföreningen Aurora staten igen för en klimatpolitik som, enligt dem, kränker deras mänskliga rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra gången ansåg Högsta domstolen att målet inte kunde prövas.  Men sen dess har avgöranden i internationella domstolar öppnat upp för en ny stämning. Är läget annorlunda nu? Så pass att Aurorafallet kan leda till skärpt klimatpolitik i Sverige?   I Klotet hörs: Jonas Ebbesson, professor i miljörätt Stockholms Universitet, Daniel Värjö, reporter Klotet, Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent SR. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark  

Tropiska febersjukdomar sprids med hjälp av asiatiska tigermyggor. 2025 blev ett rekordår i Europa för virussjukdomen Chikungunya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Längre och varmare somrar, mildare vintrar och förändrade nederbördsmönster gör att tigermyggorna trivs allt bättre hos oss. Men forskare som följt utvecklingen i flera decennier är nu myggorna hack i häl. Klotet pratar med infektionsepidemiologen Jan Semenza om hur vi hanterar tigermyggornas utbredning i Europa.  Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har vi varit bortskämda jämfört med andra länder när vi bara behövt öppna kranen för att få friskt och rent vatten. Enligt en FN-rapport är vi inte längre bara i en vattenkris utan delar av jorden är vattenbankrutt. Med ett varmare klimat är rent vatten och tillräckligt med vatten inte längre en självklarhet. Inte ens i Sverige. I Visby på Gotland har invånarna behövt koka sitt vatten sedan 3:e december, då organismer och parasiter upptäckts i vattensystemet. Behöver vi rusta nu för att bevara vårt rena vatten? Efter att programmet sändes har kok-rekommendationen för Visby tagits bort.  I Klotet hörs: Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten, Berit Arheimer, professor i hydrologi, SMHI, Daniel Värjö, reporter Klotet. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

USA lämnar en rad globala överenskommelser och organisationer på klimatområdet. Fram stiger en stormakt som obunden vill kunna säkra olja och mineraler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump och hans administration har börjat 2026 aggressivt. Venezuelas president Nicolas Maduro grips mitt i natten och förs till New York. Det oljerika landet ska nu “skötas” av USA.  Nu vill Trump lägga vantarna på det mineralrika Grönland, vilket lett till en aldrig tidigare skådad diplomatisk kris med Danmark, EU, inom Nato - och framförallt med grönlänningarna själva.  Samtidigt planerar USA lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal som administrationen klassar som onödiga, woke och ett hot mot USA:s suveränitet, bland andra Klimatkonventionen och FN:s Klimatpanel IPCC.Frågan är vad USA vill åstadkomma? I Klotet hörs: Dimitri Lennartsson, reporter Ekot, Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Centre, och Mats Engström, skribent och senior rådgivare på The European Council on Foreign Relations, Michael Höök, universitetslektor i globala energisystem.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

För att få liv i Stångån gick fiskeintresserade och kraftverksägare samman. Nu är bara två dammar kvar, sen flödar vattnet fritt för vandrande fisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och det är inte bara vandrande laxfisk som gynnas. Får man tillbaka hotade arter som flodpärlmussla, flodkräfta och flodnejonöga, så kommer också andra arter att trivas bättre. Stångån vid Sundsvall är cirka tre mil lång och har sitt utlopp i älven Ljungan, en älv som i sin tur rinner ut i havet. Ån är väldigt människopåverkad, men här har Sundsvalls kommun och Sportfiskarna nu tagit ett helhetsgrepp för att återuppliva vattenvärlden. I Klotet hörs: Sara Sällström, vetenskapsreporter, Andreas Karlberg, Sportfiskarna, John Forsell, kraftverksägare, Jens Löfgren, biolog vid Sundsvalls kommun, Karin Olsson, projektledare för naturrestaureringsprojektet Improve Aquatic Life, marinekologen Sofia Wikström från Stockholms universitet, kustfiskarna Anders och Dennis Bergman, Erik Årnfelt, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med den svenska nationella restaureringsplanen för vattenmiljöer.Programledare: Joacim LindwallProducent: Peter Normark

Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren. I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren Maja Lunde, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen. Vi hör också Paul Tenngart, litteraturvetare vid Lunds universitet, och Sara Sällström, vetenskapsreporter.Programmet är en repris från 29 oktober 2025.Reporter: Karin GyllenklevProducent och programledare: Peter Normark

Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När vi påverkar naturen, ändras också förutsättningarna för fåglarna. De senaste 15 åren har vissa arter gått tillbaka i antal, medan andra ökat.  Nu finns boken Fåglarna i Sverige - antal och förekomst i ny tappning, som beskriver vinnarna och förlorarna bland våra fåglar, i takt med att markerna används och temperaturen stiger.I Klotet hörs: Mats Ottosson, Naturmorgon, Gabriella Håkansson, fågelinventerare och författare, och Anders Wirdheim och Ulf Ottosson, författare till boken Fåglarna i Sverige.Programmet är en repris från 15 oktober 2025.Programledare och producent: Peter Normark

Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre. Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott? Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll. I Klotet hörs: Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. Programmet är en repris från 24 september 2025.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Ammi Janebrants hus var i riskzonen när stormen Babet härjade. Nu gör hon allt för att huset ska stå pall för nästa storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När extremväderhändelser kan bli både fler och värre på grund av klimatförändringarna, hur ska man tänka kring sitt boende om man bor i riskområden? Och vems ansvar är det att skydda hus och hem från stigande havsnivåer? Eller från att tomten sveps ut i havet när det stormar.I Klotet hörs: Ammi Janebrant, Johannes Hagström, tillförordnad hållbarhetschef, Trelleborgs kommun, David Bendz, forskningschef SGI.Reporter: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark

Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att återhämta sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig. I Klotet hörs: Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.Reporter: Daniel VärjöProducent: Peter Normark

Bromsklossarna var många, framstegen små. Förslaget att hålla en work shop om att fasa ut fossila bränslen, kallar Johan Rockström nästan löjeväckande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skulle bli ett folkens och sanningens möte. Men för många blev COP30 ännu ett i raden av otillräckliga klimatmöten. Kanske ska de mest ambitiösa länderna gå samman i mindre grupper för att få jobbet gjort. Eller kan facken, forskare och vanligt folk gå samman och driva klimatfrågan framåt?I Klotet hörs: Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och forskningsledare för Fairtrans. Åsa Persson, ordförande Klimatpolitiska rådet, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning, Johan Lindholm, ordförande LO, Hugo Wrege, deltagare i Fairtrans medborgarråd. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sillgrisslorna på Stora Karlsö far illa när klimatet värms upp. Värmeböljorna är särskilt svåra. Fåglarna är byggda för att bevara värme, inte göra sig av med den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En halvmil ut i havet från Gotlands västra kust ligger Stora Karlsö. En kalkstensö med dramatiska klippväggar som störtar rakt ner i havet. Här på dom porösa ljusa klippväggarna har det bildats som avsatser där tusentals sillgrisslor häckar. Forskare ser hur fåglarna kämpar i värmeböljorna. De flämtar, sträcker vingarna ut från kroppen. I värsta fall lämnar de sina hyllor för att svalka sig och lämnar sina dyrbara ägg oskyddade. I Klotet hörs: David Stone, havsfågelforskare och doktorand vid University of Glasgow. Saga Kynnman, biologistudent, Agnes Olin, marinekolog, SLU, Jonas Hentati Sundberg, forskningschef, alklabbet Stora Karlsö, Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.Reporter: Joacim Lindwall Producent: Peter Normark

Brist på tillit länder emellan präglar världsläget. Det märks under klimatmötet i Brasilien. Många rika länder sänker sina ambitioner. Men kan nya ledare stiga fram? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fossilindustrins lobbyister är mer än dubbelt så många som forskarna på plats på COP30. Och desinformationen har aldrig varit större än inför årets klimatmöte.   Colombia har en plan för att skydda Amazonas och sluta utvinna sin egen olja. Men varnar samtidigt för att USA lurar i kulisserna.I Klotet hörs: Björn-Ola Linnér, professor klimatpolitik Linköpings universitet, Mona Hambraeus, klimatreporter, Hanna Sahlberg, kinareporter, Beatrice Janzon, utrikesreporter, Daniel Värjö, Klotets reporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Frågorna hopas kring Stegras VD Henrik Henriksson om hur det går för den gröna ståltillverkaren. Vad krävs för att våra gröna industrisatsningar ska gå i lås? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har blåst snålt kring stålföretaget Stegra i Boden. Ett grönt utvecklingsprojekt som jobbar för att säkra sin finansiering och kunna nå sina mål. Statsstödet till Stegra och andra svenska industriprojekt är litet om man jämför med konkurrenterna i Tyskland och Frankrike. Björn Sandén, expert på teknikskiften och samhällsomställning vid Chalmers tekniska högskola, talar om behovet av ett nytt politiskt tänk i Sverige. I Klotet hörs: Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och fd språkrör Miljöpartiet, Mattias Svensson, ledarskribent SvD, Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sanningens klimatmöte kallas COP30 av värdnationen Brasilien. Mötet börjar snart och nu är det handling som gäller för att få ner utsläppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett huvudmål för mötet är att bryta den negativitet som börjat omge klimatfrågan. Värdnationen Brasilien vill fokusera på rättvisa och Amazonas roll. Men samtidigt planeras oljeutvinning vid Amazonflodens mynning, vilket fått kritiker att ifrågasätta presidenten Lula da Silva.I Klotet hörs: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Daniel Värjö, Klotets reporter, Mathias Fridahl, forskare klimatpolitik, Linköpings universitet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren. I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren Maja Lunde, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen. Vi hör också Paul Tenngart, litteraturvetare vid Lunds universitet, och Sara Sällström, vetenskapsreporter.Reporter: Karin GyllenklevProducent och programledare: Peter Normark

Den 28 maj begravs alpbyn Blatten i ett skred av sten och is. Varför skedde katastrofen? Och är det så klokt att återuppbygga byn i dessa berg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Birch-glaciären kollapsade när stenmassor släppte från berget Kleines Nesthorn. Omkring nio miljoner kubikmeter sten och is störtade ner över byn. Som tur var hade byinvånarna redan evakuerats, men förödelsen var total.I takt med att klimatet förändras, förändras också bergen. Glaciärer drar sig tillbaka och blottlägger instabila bergsytor, permafrost smälter och stenar rasar. Nåt som kan få förödande konsekvenser för dom som lever och verkar i bergen.Vi kan vänta oss fler såna här händelser framöver, säger forskarna. Så hur ser framtiden ut för Blatten-borna och andra som lever i Europas svindlande alper, när bergen rör sig mer och mer?I Klotet hörs: Christian Huggel, professor i miljö och klimat vid University of Zurich, Olivier Gagliardini, professor i glaciologi och riskanalys vid University of Grenoble Alpes, Rayees Ahmed, forskare i riskanalys och glaciologi vid Indian Institute of Science i Bangalore, Hofiz Navruzshoev, forskare i glaciärövervakning vid University of Central Asia, Tadzjikistan, Mathias Fleischmann, chef för turistbyrån och liftbolaget i Lötschental, Schweiz, Matthias Bellwald, borgmästare i Blatten, Raphaël Mayoraz, chef för kantonen Wallis naturkatastrofavdelning.Reporter: Elsa ÖstlundProgramledare och producent: Peter Normark

Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När vi påverkar naturen, ändras också förutsättningarna för fåglarna. De senaste 15 åren har vissa arter gått tillbaka i antal, medan andra ökat.  Nu finns boken Fåglarna i Sverige - antal och förekomst i ny tappning, som beskriver vinnarna och förlorarna bland våra fåglar, i takt med att markerna används och temperaturen stiger.I Klotet hörs: Mats Ottosson, Naturmorgon, Gabriella Håkansson, fågelinventerare och författare, och Anders Wirdheim och Ulf Ottosson, författare till boken Fåglarna i Sverige.Programledare och producent: Peter Normark

Regeringen vill prioritera skogsproduktion och ekonomi. Samtidigt bubblar det underifrån av små skogsägare som vill nåt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ingemar Södergren sköter en ärvd skog i Norduppland tillsammans med sina föräldrar. Trots rådet från sin skogsägareförening att slutavverka de gamla träden, har han valt att sköta sin skog på ett annat mer naturnära sätt. Och han är inte ensam. Det finns ett stort intresse bland Sveriges småskogsägare att bruka skogen annorlunda än den traditionella trakthyggesmetoden. Men det är fortfarande svårt att få råd om hur man gör på bästa sätt.I Klotet hörs: Ingemar Södergren, skogsbrukare, Marie Wickberg, hållbarhetschef Mellanskog, Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Erik Westholm, skogsforskare, författare, skogsägare, Göran Örlander, regeringens skogsutredare, Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på WWF.Reporter: Joacim LindwallProgramledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Ljud färdas snabbt och långt i havet och påverkar de marina djuren. Nu testas bullret i Östersjön med förhoppningen om att få ner volymen i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De senaste åren har bullernivån gått upp i våra hav. Det är inte bara fartyg som låter, utan också havsbaserad vindkraft, muddring, och mycket annat vi människor gör i havet. Man har sett genom experiment och studier att buller kan påverkar marina djur negativt. Klotet följer med när mät-bojar sjösätts i den vältrafikerade farleden utanför Landsort. Förhoppningen är att informationen den samlar in ska hjälpa till att minska fartygens ljudföroreningar.  I Klotet hörs: Mathias Andersson, Totalförsvarets forskningsinstitut, Ylva Ljungberg Rydin, Totalförsvarets forskningsinstitut, Thomas Strömsnäs, kapten forskningsfartyget Electra, Elina Thorsson, viltpatolog SVA.Reporter: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark

Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre. Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott? Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll. I Klotet hörs: Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Länge har man drömt om att fånga in koldioxid och pumpa ner den i jordskorpan. Nu är CCS verklighet i Norge. Och EU har stora planer på att expandera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även i Sverige är flera CCS-projekt på gång. Men hur mycket koldioxid kan vi hantera på det här viset? Förlitar vi oss för mycket på att den här tekniken ska hjälpa oss att begränsa klimatförändringen?I programmet ifrågasätts cementföretaget Heidelbergs uttalande om en helt koldioxidfri produkt. Efter programmets färdigställande svarar företaget att en del av betongen de säljer räknas som nästan noll utsläpp, medan den andra delen cement har utsläppen.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mathias Fridahl, biträdande professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers. Programledare och producent: Peter Normark

Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.I Klotet hörs: Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.Programmet är en repris från 30 april 2025.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Tänk dig en Östersjö med rena badvikar utan grön algsörja. Med fisk och växtliv i överflöd. Ett friskt hav behövs för att begränsa klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenska forskare undersöker nu hur kolinlagringen ser ut i grunda vikar och djupa bottnar i Östersjön. Och det visar sig att det som gynnar djuren och växterna på många håll också gynnar kolinlagringen. Så det kan vara en win-win-lösning för natur och klimat att återskapa och restaurera havsområden. Klotet sänder från Berwaldhallen och Östersjöfestivalen, om det som görs för att rädda vårt livsviktiga hav och miljön längs våra kuster. Vi hör Sofia Wikström, marinekolog vid Östersjöcentrum, SU, Daniel Värjö. reporter Klotet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Donald Trumps återkomst i Vita Huset har släppt fram röster som är skeptiska mot den etablerade forskningen. Nästa steg tycks vara att förändra själva faktagrunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s forskarsamhälle har skakats om av avskedningar, indragna anslag och politiskt motiverade chefstillsättningar, något som skapat rädsla och ilska. Administrationen drar nu in tunga klimatrapporter och ersätter med en egen rapport, sammanställd av handplockade forskare. Forskare som sen länge setts som marginaliserade. Är det dags nu för de så kallade klimatskeptikernas revansch?I Klotet hörs: Kevin Noone, professor emeritus i meteorologi, SU, Åsa Romson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och tidigare miljö- och klimatminister för Miljöpartiet, Maths Nilsson, kemist i läkemedelsbranschen, författare och klimatdebattör.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Efter att ha utrotats i Yellowstone släpptes nya vargar ut i parken 1995. Återinförandet av varg har visat vilken viktig roll topp-predatorer spelar i ett fungerande ekosystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Yellowstone nationalpark sköts de sista kvarvarande vargarna 1926. 70 år senare sattes fjorton vargar ut i parken. Det blev början på en ny era. Vargarna återställde balansen i parken genom att hålla nere hjortstammen, vilket fick flera följdverkningar både för växtligheten och för andra djurarter.I USA liksom i Sverige finns ett starkt motstånd mot varg. Men ekologiprofessorn Joanna Lambert menar att människan och varg levt med varandra i tusentals år, och att vi behöver lära oss igen hur det kan gå till.I programmet hörs: Frida Nygård, reporter P4, Joanna Lambert, ekologi- och evolutionsprofessor vid University of Colorado, Boulder. Håkan Sand, vargforskare SLU, biologen Doug Smith, en av grundarna till vargprojektet i Yellowstone, Scott Wolf, volontär i Yellowstone.Programledare och producent: Peter Normark

Trump-administrationen rullar tillbaka satsningar på miljö och klimat. Nu mobiliseras ett motstånd. Men kan man vara forskare och aktivist samtidigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bethany Ojalehto Mays valde att lämna forskningen för att bli klimataktivist på heltid. Tiden att protestera är nu, säger hon, medan det fortfarande går.Andra forskare försöker kombinera att vara forskare och aktivist samtidigt. Medan flera forskare menar att deras trovärdighet påverkas negativt om de också är aktivister. Men motstånd kan göras på olika sätt nu när den amerikanska miljö- och klimatforskningen angrips.I Klotet hörs: Lasse Edfast, frilansjournalist, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och före detta forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institute of Oceanography, Lars Rudstam, professor i fiskeri- och vattenvetenskap, Cornell University, Caroline Levine, professor vid Cornell University och författare till boken The Activist Humanist.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klimatvetenskap avfärdas från officiellt håll och nu skräms klimatforskare i USA till tystnad. Kerstin Bergentz har svårt att se en framtid i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trump-administrationen rullar snabbt tillbaka satsningar på miljö och klimat. Vissa forskare talar till och med om att lämna landet. Vad händer i världens största forskningsnation när myndigheterna uppmanas att avbryta nästan allt som har med klimatförändringen att göra?I Klotet hörs: Lasse Edfast, frilansjournalist, Kerstin Bergentz, doktorand vid Scripps Institution of Oceanography, University of California, Johan Nilsson, forskare vid Jet Propulsion Laboratory, NASA, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala Universitet, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och fd forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institution of Oceanography, University of California.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Från citroner till kaffe, mango och andra tropiska frukter. Sicilianarna ställer om men kämpar mot vattenbristen och maffian som utnyttjar situationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Sicilien ställer många odlare om till mer tropiska grödor, som mango och kaffe. Dessa grödor är mer värmetåliga, men de behöver också mycket vatten. Det har uppstått konflikter kring det dyrbara vattnet och maffian försöker än en gång utnyttja situationen.Italien är en av Europas viktigaste jordbruksproducenter. Samtidigt är det de italienska lantbrukarna som drabbas av de värsta ekonomiska förlusterna på grund av klimatförändringens extremväder i Europa. Klimatet i södra Italien blir allt mer tropiskt, men med ett undantag: mindre regn.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Andrea Morettino, kaffeodlare, Giuseppe Imbrunne och Katja Scianna, mangoodlare, Leonardo Noto, professor i hydrologi vid Palermos universitet, James Imam, tolk och frilansjournalist. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. I Klotet hörs: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.Programmet är en repris från 8 december 2024.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Vita storkar återinförs i landskapet i Skåne. En riktig ambassadör för våtmarkernas myllrande liv. Men att återskapa en våtmark är ingen lätt match. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I takt med att våtmarkerna dikades ut i Sverige försvann flera av de blöta markernas röster.  Inga vita storkar klapprade längre med sina orangea näbbar. Även klockgrodorna försvann.Idag riskerar ungefär 250 våtmarksarter i Sverige att utrotas. Nu ställs krav på att alla EU-länder ska restaurera våtmarker i rask takt. Men får vi tillbaka en livskraftig storkstam? Och hur vet man egentligen om en restaurering är lyckad?Klotet besöker Fulltofta i Skåne där man jobbar för att få tillbaka den vita storken. Vi åker också till Hjälstaviken i Uppland där fågellivet återvänt efter flera restaureringar av våtmarken.I programmet hörs: Tomas Pärt, professor i landskapsekologi vid Sverige Lantbruksuniversitet, Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket,  Petter Albinsson, projektledare för Storkprojektet, Sara Albinsson, groddjursexpert.Programledare: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark  

Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Toxikologen Mattias Öberg har hittat dokument från slutet av 1960-talet där Hans Palmstiernas varningar blir tydliga. Men Palmstierna togs inte på allvar och det skulle dröja till millennieskiftet innan riskerna med PFAS blev kända för allmänheten.Hade vi kunnat lyfta de här problemen i Sverige under 70-talet så hade vi sluppit skandaler som dem vi har sett i Uppsala och Ronneby, menar Mattias Öberg som skrivit boken Ingen anledning till oro om PFAS.Klotet berättar historien om PFAS, från atombomb till att finnas i alla människors blod. Och om den framsynta svenska forskaren som försökte varna för följderna.I Klotet hörs: Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet och författare, Daniel Värjö, reporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. I Klotet hörs: Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.I Klotet hörs: Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatförändringarna kan ge oss en varmare och längre odlingssäsong. Men även mer extremt väder. Mer regn som faller vid fel tidpunkt, med torka och översvämningar som följd.   Därför har lantbrukaren Fredrik Andersson bland annat anlagt en damm för att kunna fånga upp vatten och hindra det från att översvämma odlingsmarkerna. Och för att kunna använda vattnet när regnet inte faller.  Att ta hand om det dyrbara vattnet kommer bli viktigare för svenska lantbrukare om vi ska klara vår matförsörjning.  I Klotet hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Elin Röös, forskar på hållbar matproduktion vid SLU. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Nu växer klädbergen. Inga kläder i vanliga soporna, allt textilavfall ska samlas in av kommunerna. På Telge Återvinning synas varje plagg, men vad händer sen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska den nya lagen hjälpa miljön och minska textilindustrins stora klimatpåverkan? I Klotet hör du om vad vi kan göra med dom växande textilbergen. I programmet hörs: Vesa Hiltula är VD på Telge Återvinning, Aleyna Cömert, klädsorterare på Telge Återvinning, Malin Wennberg, forskare i hållbart mode vid Stockholms universitet, Tomas Hjort, VD Cellucircle, Varvara Apostolopoulou-Kalkavoura, CTO Cellucircle, Jenny Grute och Helena Torhage från Fashionloop.Programledare och reporter: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark

Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval?   Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa.  Industrierna som producerar och använder PFAS påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna. Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.Programmet är en repris från 22 januari 2025.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark