Kropp & Själ

Vi har två händer, men de är inte likadana. För de flesta av oss finns en favorithand och det börjar i hjärnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höger och vänster hand ser visserligen likadana ut, men vi använder dem inte alltid på samma sätt. Handpreferensen är en del av människans asymmetri, där både arv, utveckling och hur vi använder kroppen spelar in.Den här veckan undersöker vi varför nästan 90 procent av oss föredrar höger hand och vad som egentligen ligger bakom. Vi tittar på samspelet mellan hjärnans båda halvor, gener och motorik och hur det här hänger ihop med specialisering och evolution.Medverkande:Matz Larsson, forskare vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, Karin Jensen, professor i kognitiv neurovetenskap vid KI, Louise Rönnqvist, professor emerita i biologisk utvecklingspsykkologi vid Umeå universitet och Monica Aasnes, specialistarbetsterapeut på Hjärnskaderehabilitering vid Danderyds sjukhus. Vi hör också Mathilda Cederlund Oostdijk och Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell och Stina Näslund

Vit månad, cleansing, detox och cellstädning trenden att rena, rensa och ge kroppen en nystart har vuxit sig stark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter sommaren fylls gymmen igen och intresset för nyttigare vanor ökar. Samtidigt lockar detox, cleansing och så kallad cellstädning med löften om att rensa kroppen efter semesterveckorna.Bakom löftena finns en föreställning om att kroppen behöver hjälp med sådant den redan gör på egen hand. Levern och njurarna sköter kroppens avgiftning dygnet runt och cellerna bryter ner och återvinner gammalt material. I det här avsnittet reder vi ut vad en vit månad faktiskt kan göra, vad som händer i kroppen – och knoppen – när vi fastar och vad som skiljer hälsotrender från vetenskap.Medverkande: Stina Ingesson Hammarberg, psykolog och alkoholforskare vid Centrum för psykiatriforskning och anknuten till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Anna Karin Lindroos, docent i klinisk nutrition vid Götebrogsuniversitet och gästprofessor Uppsala universitet, Kerstin Brismar, författare och senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid KI. Vi hör även Emil Ahlanzberg och Greger Lindberg, läkare och forskare i medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid KI.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

För den som lever med långvarig smärta kan det vara svårt att se en väg ut. Nu växer hoppet om nya sätt att behandla smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långvarig smärta kan ha många orsaker och ibland finns ingen tydlig förklaring till varför den har blivit kvar. När smärtan blir kronisk kan nervsystemet ha förändrats och blivit överkänsligt. Nu växer kunskapen om hur hjärnan påverkar vår smärtupplevelse – och om nya sätt att behandla kronisk smärta.I det här avsnittet pratar vi om vad som händer när hjärnan har fastnat i ett smärtläge – och om går det att lära om. Vi pratar om varför smärta kan bli långvarig, hur hjärnan tolkar kroppens signaler och om behandlingar som där målet bland annat är att förändra förhållningssättet till smärtan. Vi möter Anna Evertsson, som levt länge med fibromyalgi, och läkaren Howard Schubiner, som menar att hjärnan kan lära om hur den tolkar kroppens signaler.Medverkande:Sofia Paulsson, smärtläkare och allmänläkare på Ungdomsenheten, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, på Södersjukhuset i Stockholm, Arwa Josefsson, specialist i allmänmedicin och legitimerad psykoterapeut och Emmanuel Bäckryd, biträdande professor i smärtmedicin samt forskningsledare för klinisk smärtforskning vid Linköping universitet. Vi hör även amerikanske läkaren Howard Schubiner, Elisabeth Persdotter, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin, och Anna Evertsson, som lever med fibromyalgi.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

När hjärtat slår hårt, pulsen rusar och det blir svårt att andas kan kroppen kännas som ett hot. Men för den som är sjuk eller mår dåligt är fysisk aktivitet en viktig del i att må bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny forskning visar att korta, intensiva intervaller är effektiva vid behandling av paniksyndrom. När man tränar hårt framkallas reaktioner som liknar dem som kan uppstå vid en panikattack. På så sätt kan träningen bli ett sätt att gradvis vänja sig vid och hantera den typen av reaktioner.Den här veckan undersöker vi hur träning kan fungera som medicin och hjälpa till att förebygga och behandla sjukdom, från psykiskt mående till hjärt- och kärlhälsa. Vi möter också personer som behöver hitta tillbaka till träningen efter sjukdom och undersöker hur man tryggt kan börja belasta kroppen igen.Medverkande:Eva Andersson, lektor och idrottslärare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Ingibjörg Jonsdottir, professor i folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och verksamhetschef för Institutet för stressmedicin samt Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Vi hör också Ella Sten och läkaren och forskaren Lina Martinsson tillsammans med patienter på Psykiatri Sydväst på Huddinge sjukhus.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Personlighet är de varaktiga mönster av tankar, känslor och beteenden som präglar vilka vi är. Frågan är hur mycket av vår personlighet som är medfödd och hur mycket som formas av det liv vi lever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa människor är lugna i kaos, andra reagerar starkare på stress. En del söker förändring och nya upplevelser, medan andra trivs bäst med det välbekanta. Temperament och personlighetsdrag påverkar hur vi hanterar motgångar, bygger relationer och ser på världen omkring oss – men formas också av vår uppväxt, våra erfarenheter och de människor vi möter genom livet.Den här veckan pratar vi om vad som formar våra personligheter och varför vi människor har ett behov av att förstå oss själva och andra genom att dela in personligheter i olika typer. Vi tittar närmare på personlighetsforskningens mest använda modell, Big Five, och de personlighetstester som inte bara finns i självhjälpsböcker och livsstilsmagasin utan också används inom rekrytering.Medverkande:Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Bo Melin, senior professor och forskare inom kognitiv epidemiologi vid Karolinska Institutet. Vi hör också Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till boken Psychobusiness, Sara Henrysson Åkerlund, Lotta Wikström och Rami Kaminski.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

Vad händer med lusten när livet tar en ny vändning? I klimakteriet, efter en sjukdomsbehandling eller när vardagen förändras kan sexlivet bli något helt annat än tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För en del minskar lusten, för andra tar den nya vägar. Många upptäcker också att närhet och intimitet kan få en ny betydelse.Det här avsnittet handlar om sexualitet efter sjukdom och om hur vi kan hitta tillbaka till njutning, närhet och lust när kroppen inte längre känns eller fungerar riktigt som förut. Hur påverkas relationer när erektionen sviktar, slemhinnor blir sköra eller kroppen bär spår av en behandling? Varför pratar vården så sällan om sex, trots att det är en viktig del av många människors livskvalitet? Dessutom tar vi upp människans förmåga att anpassa sig och upptäcka att närhet och intimitet kan ta nya former.Medverkande:Tanja Suhinina, legitimerad psykolog, sexolog och författare, Lena Wettergren, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet, Malin Drevstam, legitimerad psykoterapeut och sexolog, Linn Sandberg, professor i genusvetenskap vid Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola samt Per Gulbrandsen och Natalie Stoltz.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Att skaffa barn är för många det mest självklara beslutet i livet. Men varför vi väljer att bli föräldrar ställs sällan, särskilt inte till folk i långa relationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är på många sätt en gränslös handling att skaffa barn. Att måla en genetisk tavla av sig själv, att tänka att ens celler är så perfekta att de borde bli fler. Om man ser barnalstrande som ett val handlar det om att föra – eller inte föra – linjen vidare. Frågan är om det är ett val eller om det handlar om en inre djurisk drift – eller att glida med tidsandan.I det här Specialavsnittetavsnittet djupdyker vi i varför folk skaffar barn och om det blev som de tänkt sig. Reportern Jonatan Loxdal intervjuar sin fru, sina föräldrar, sina kompisar och helt andra personer om varför de skaffade barn.Medverkande:Arna Magnúsdóttir Loxdal, Halldór Loxdal, Karin och Gunnar Loxdal. Föräldrarna Sandra, Samuel och Daniela på öppna förskolan. Jonatan Unge, komiker och krönikör. Joanna Górecka och Gustav Górecki. Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet. Maja Larsson, journalist och författare. Otilia Wegerman. K Svensson och Anna Björklund, krönikörer och poddare.Programledare: Jonatan LoxdalProducent: Ulrika Hjalmarson Neideman

När slutar vi egentligen vara sexiga och eftertraktade, och vad händer när vi förlorar vår attraktionskraft? Det är frågor som kan dyka upp mitt i en livsomvälvande 40-årskris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där ungdom och skönhet är mer värdefullt än någonsin. Överallt matas vi med bilder av vackra ansikten och den eviga ungdomen. Samtidigt blir vi bara äldre och äldre, och ingen kan undgå åldrandets villkor, hur mycket vi än kämpar emot.I det här specialavsnittet av Kropp & Själ rör sig Siri von Malmborg genom rädslan för kroppens och ansiktets förfall, genom fåfängans hårda grepp och vidare mot det som väntar bortom allt det där – mitt i en 40-årskris där frågor om åldrande och identitet blir omöjliga att undvika. Kan vi acceptera våra rynkor, dubbelhakor och hängande vänsterbröst? Och vad händer om vi inte gör det?Vi hör vi författaren Åsa Lindeborg, modevetenskapsforskaren Emma Severinsson och psykologen Anna Kåver berätta om sina egna och omvärldens syn på attraktionskraft och åldrande. Vi hör också Siris vänner tala om livskriser, dödsångest och tårar på ett hotellrum i Berlin.Det här är ett öppet sökande efter att förstå varför åldrandet kan göra så ont – men också en resa mot det som gömmer sig bakom vår längtan efter att vara evigt unga.Medverkande:Åsa Lindeborg, författare, Emma Severinsson, modevetenskapsforskare och Anna Kåver, psykolog.Programledare: Siri von MalmborgProducent: Ulrika Hjalmarson Neideman

Elin träffar en charmig, omtänksam och rolig man. Utåt sett är de det perfekta paret. Men verkligheten är en annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En relation där du blir psykiskt misshandlad börjar ofta med stormig förälskelse och en känsla av att det är “vi mot världen”. Efterhand kommer kritiken, hoten, kränkningarna och kontrollen. Det psykiska våldet slår mot dig som person.- Många får höra att de är egoistiska, överkänsliga eller snåla och så vidare, och det slår mot ens identitet, säger Josefin Grände, psykoterapeut. Det här avsnittet av Kropp & Själ handlar om vad som utmärker en relation där psykisk misshandel förekommer, hur det påverkar den utsatte och varför partnern utövar det här våldet.Medverkande: Josefin Grände, psykoterapeut, och Dan Rosenqvist, psykolog, Anna Lindman, författare och TV-journalist. ”Elin” som lämnade en destruktiv relation efter många år och ”Lena” som blev uthängd som narcissist i en bok av sin expartner.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamKänner du igen dig? Hit kan du vända dig:KvinnofridslinjenStödlinjen för mänSocialtjänsten i din kommunVälj att sluta

Johans dröm har gått i uppfyllelse. Han är en framgångsrik musikproducent med uppdrag världen över. Men drömtillvaron förändras i ett slag, som börjar med telefonsamtal av chefen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan blir av med allt. Inte bara karriären. Bostaden, flickvännen och hans egen identitet går förlorade och skulderna skenar. Han har gått från toppen till botten och han känner sig totalt misslyckad. Att misslyckas är en del av livet - men hur gör man för att gå vidare? Och kan man lära sig något av sina snedsteg? Veckans avsnitt handlar om att gå vidare efter att den stora drömmen gått i kras.Medverkande: Sofia Viotti, psykolog, specialiserad på självmedkänsla, Magnus Lindwall, professor i psykologi, Fredrik Jerlov, författare till boken “Mina bästa misstag”, Johan Lind och Mira Tegman. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellDet här är en repris, här hittar du originalavsnittet.

När Anna-Karolina Pettersson var fem år gammal fick hon veta att hennes pappa fått låna spermier av en annan man när hon nu i vuxen ålder försöker hon ta reda på sitt genetiska blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera decennier har gått sedan spermiedonation började användas i Sverige och de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor.Vad kommer jag ifrån? Hur många syskon har jag? Är jag lik min biologiska pappa? Veckans avsnitt handlar om de som blivit till genom könscellsdonation och vilka frågor som väcks av att inte veta sitt genetiska ursprung. Vi pratar också om hur man som förälder bör agera.Medverkande: Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellDet här är en repris, här hittar du originalavsnittet.

Potatis är mycket mer än fredagschips och flottiga pommes frites. Det som faktiskt döljer sig i potatislandet är en historisk livräddare, fullpackad med C-vitamin, B-vitamin och kalium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför har denna fantastiska knöl fått ett så dåligt rykte och beskylls för att göra oss feta?”Om man odlar den gamla sortens potatis är det som att skörda ädelstenar ur den bruna jorden”, säger Åsa Sonjasdotter. Potatisälskaren som gör konst genom gamla, färgglada potatissorter från Peru.I den här reprisen tar vi reda på hur man tillagar potatis för att få bästa möjliga näring och smak. Hur potatisen blir en supermat.Medverkande:Stefan Ekengren, kock och författare, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare åt Sveriges olympiska kommitté, Pär Lodin, författare till boken “Svart potatis”, Göran Persson, VD för Sveriges äldsta potatisbränneri, Åsa Sonjasdotter, konstnär och potatisälskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellDet här är en repris, här hittar du originalavsnittet.

Från extrema äventyr till vardagliga utmaningar känslan av att leva livet fullt ut kan ta sig många uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att maxa livet handlar om de stunder då tillvaron känns som mest levande – oavsett om de uppstår på ett berg, i ett möte med andra eller när man vågar göra något man aldrig gjort förut.I det här avsnittet tittar vi närmare på att maxa livet och möter bland annat Mariell Enkvist som, efter en svår bilolycka, kände att hon ville uppleva livet på riktigt. Vi pratar om varför vissa människor dras till starka upplevelser och vilken roll adrenalin spelar när vi pressar våra gränser. Vi tittar också närmare på posttraumatisk tillväxt (posttraumatic growth) – hur svåra händelser ibland kan leda till nya perspektiv på livet och en starkare känsla av mening. Medverkande: Eva Svensson Isfej, specialistpsykolog vid Regionalt kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi, Eric Skopal, författare till boken Maximera upplevelsen av livet, Göran Engberg, professor farmakologi vid Karolinska institutet, Renata Chlumska, professionell äventyrare, och Mariell Enkvist.Vi hör också Therese Martinssen, Kristoffer Molander, Ida Strand, Tintin Sjöblom, Rania Siozos, Petra Hansson, Alexander Wallin, Huma Hassan, Emma-Karin Pilstrand, Rizza Belarbi och Siv Johansson.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell och Ella Boäng

Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.Medverkande:Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Hur såg din lunch ut idag? Oavsett om det var uppvärmda makaroner och falukorv, fläsk med surkål eller tre olika ostar säger lunchmaten något om oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fransmän sägs äta långsamt, njuta av maten och lämna bordet lagom mätta. Men hur mycket handlar om verklighet och hur mycket är våra egna föreställningar om det goda livet och en romantiserad kultur?Den här veckan handlar om matlådor, måltidsmyter och framtidens ätande. Vi undersöker hur idéer om mat sprids mellan länder och generationer, hur vår smak formas av traditioner och trender och varför vissa sätt att äta idealiseras och romantiseras. Vi besöker också Paris för att ta reda på hur den franska matkulturen ser ut i dag.Medverkande:Nicklas Neuman, universitetslektor och docent vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet, Björn Werner, författare och journalist, Marcus Adevi Klasson, mat- och konsumentforskare vid enheten Hållbar livsmedelskonsumtion på RISE. Vi hör också etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström och måltidskreatören Hanna Olvemark.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja skräcken, är befogad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där kroppen ständigt mäts, vägs och analyseras. Fettprocent, midjemått och BMI har blivit sätt att förstå oss själva, trots att många av måtten är trubbiga och omdebatterade. Samtidigt vet forskningen idag betydligt mer om kroppsfettets komplexa roll i kroppen än när många av idealen och råden formades en gång i tiden.Den här veckan undersöker vi fettets rykte och funktion. Vi pratar om varför kroppen så envist vill behålla det, om skillnaden mellan vitt och brunt fett och hur fettcellerna fungerar och är betydligt viktigare för vår hälsa än vi vant oss vid att tänka. Vi följer också fettets historia från antiken via flygvärdinnedieter och det fettsnåla 80-talet till dagens fokus på kroppsmätningar och nya bantningstrender.Medverkande: Karin Stenkula, universitetslektor och forskare vid Institutionen för experimentell vetenskap på Lunds universitet, näringsfysiologen Kristina Andersson, Peter Arnér, professor och forskare vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, Anatoli Grigorenko, idrottsforskare, och Oskar Sandgren.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Skogen har länge setts som en plats för återhämtning och läkande. I dag pekar forskningen på att naturen kan påverka både stressnivåer, sömn och psykiskt mående och intresset växer också för hur vi själva kan påverka hjärnan och nervsystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från skogsbad och utomhusliv till gamla huskurer och trollformler – människan har länge försökt hitta sätt att lindra oro, stress och sjukdom. I dag växer också intresset för hur sömn, rörelse och natur kan påverka både hjärnan, nervsystemet och vårt psykiska mående. Den här veckan handlar programmet om hur naturen och hur den kan påverka både nervsystem, immunförsvar och kemin i våra hjärnor.Medverkande: Gabriella Svanberg, psykolog och författare, Markus Torgeby, naturprofil och författare, Alessandra Mastrangelo, forskare i folkloristik, Jenny Lovebo, universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Växjö, utesovande Nina Grigorjeva och barn på Ur och Skur-dagiset Kåsan tillsammans med rektor Tina Wiklund.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Mattias Lindgren

Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.Medverkande:Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Protein, kreatin och pre-workout tillskott har gått från att vara något för elitidrottare till vardag för många som tränar. Kroppen ska inte bara må bra, utan optimeras. Men behöver kroppen extra tillskott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kreatin i vattenflaskan och proteinbar i väskan. Strävan efter att må och prestera bättre får många av oss att titta förbi den vanliga maten, mot tillskotten.I det här avsnittet undersöker vi tillskottskulturen – från det mest väldokumenterade som kreatin till mer trendiga och omdiskuterade preparat. Vi pratar om varför protein blivit något vi jagar, vad forskningen faktiskt säger och om vi pressar våra kroppar snabbare än de hinner anpassa sig. Vi tittar också på gränsen mellan hälsa och prestation och på en industri där det inte alltid är självklart vem man kan lita på.Medverkande:Emma Lindblom, legitimerad dietist specialiserad på idrottsnutrition och prestation, Jacob Gudiol, fysioterapeut och träningsskribent, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, Tommy Lundberg, docent i fysiologi med fokus på muskelanpassning och hälsa vid Karolinska institutet, Lillemor Gustavsson, personlig tränare, och William Apro, docent och projektforskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Emilie RoslundReporter: Mattias Lindgren

REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: – Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

REPRIS. Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Hade hon kunnat undvika det om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. Kropp & Själ tittar närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam. PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN 2020.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Repris från våren. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

REPRIS FRÅN HÖSTEN. Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.