Kropp & Själ

Från extrema äventyr till vardagliga utmaningar känslan av att leva livet fullt ut kan ta sig många uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att maxa livet handlar om de stunder då tillvaron känns som mest levande – oavsett om de uppstår på ett berg, i ett möte med andra eller när man vågar göra något man aldrig gjort förut.I det här avsnittet tittar vi närmare på att maxa livet och möter bland annat Mariell Enkvist som, efter en svår bilolycka, kände att hon ville uppleva livet på riktigt. Vi pratar om varför vissa människor dras till starka upplevelser och vilken roll adrenalin spelar när vi pressar våra gränser. Vi tittar också närmare på posttraumatisk tillväxt (posttraumatic growth) – hur svåra händelser ibland kan leda till nya perspektiv på livet och en starkare känsla av mening. Medverkande: Eva Svensson Isfej, specialistpsykolog vid Regionalt kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi, Eric Skopal, författare till boken Maximera upplevelsen av livet, Göran Engberg, professor farmakologi vid Karolinska institutet, Renata Chlumska, professionell äventyrare, och Mariell Enkvist.Vi hör också Therese Martinssen, Kristoffer Molander, Ida Strand, Tintin Sjöblom, Rania Siozos, Petra Hansson, Alexander Wallin, Huma Hassan, Emma-Karin Pilstrand, Rizza Belarbi och Siv Johansson.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell och Ella Boäng

Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.Medverkande:Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Hur såg din lunch ut idag? Oavsett om det var uppvärmda makaroner och falukorv, fläsk med surkål eller tre olika ostar säger lunchmaten något om oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fransmän sägs äta långsamt, njuta av maten och lämna bordet lagom mätta. Men hur mycket handlar om verklighet och hur mycket är våra egna föreställningar om det goda livet och en romantiserad kultur?Den här veckan handlar om matlådor, måltidsmyter och framtidens ätande. Vi undersöker hur idéer om mat sprids mellan länder och generationer, hur vår smak formas av traditioner och trender och varför vissa sätt att äta idealiseras och romantiseras. Vi besöker också Paris för att ta reda på hur den franska matkulturen ser ut i dag.Medverkande:Nicklas Neuman, universitetslektor och docent vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet, Björn Werner, författare och journalist, Marcus Adevi Klasson, mat- och konsumentforskare vid enheten Hållbar livsmedelskonsumtion på RISE. Vi hör också etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström och måltidskreatören Hanna Olvemark.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Olivia Sandell

I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja skräcken, är befogad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där kroppen ständigt mäts, vägs och analyseras. Fettprocent, midjemått och BMI har blivit sätt att förstå oss själva, trots att många av måtten är trubbiga och omdebatterade. Samtidigt vet forskningen idag betydligt mer om kroppsfettets komplexa roll i kroppen än när många av idealen och råden formades en gång i tiden.Den här veckan undersöker vi fettets rykte och funktion. Vi pratar om varför kroppen så envist vill behålla det, om skillnaden mellan vitt och brunt fett och hur fettcellerna fungerar och är betydligt viktigare för vår hälsa än vi vant oss vid att tänka. Vi följer också fettets historia från antiken via flygvärdinnedieter och det fettsnåla 80-talet till dagens fokus på kroppsmätningar och nya bantningstrender.Medverkande: Karin Stenkula, universitetslektor och forskare vid Institutionen för experimentell vetenskap på Lunds universitet, näringsfysiologen Kristina Andersson, Peter Arnér, professor och forskare vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, Anatoli Grigorenko, idrottsforskare, och Oskar Sandgren.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Skogen har länge setts som en plats för återhämtning och läkande. I dag pekar forskningen på att naturen kan påverka både stressnivåer, sömn och psykiskt mående och intresset växer också för hur vi själva kan påverka hjärnan och nervsystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från skogsbad och utomhusliv till gamla huskurer och trollformler – människan har länge försökt hitta sätt att lindra oro, stress och sjukdom. I dag växer också intresset för hur sömn, rörelse och natur kan påverka både hjärnan, nervsystemet och vårt psykiska mående. Den här veckan handlar programmet om hur naturen och hur den kan påverka både nervsystem, immunförsvar och kemin i våra hjärnor.Medverkande: Gabriella Svanberg, psykolog och författare, Markus Torgeby, naturprofil och författare, Alessandra Mastrangelo, forskare i folkloristik, Jenny Lovebo, universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Växjö, utesovande Nina Grigorjeva och barn på Ur och Skur-dagiset Kåsan tillsammans med rektor Tina Wiklund.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Mattias Lindgren

Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.Medverkande:Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Protein, kreatin och pre-workout tillskott har gått från att vara något för elitidrottare till vardag för många som tränar. Kroppen ska inte bara må bra, utan optimeras. Men behöver kroppen extra tillskott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kreatin i vattenflaskan och proteinbar i väskan. Strävan efter att må och prestera bättre får många av oss att titta förbi den vanliga maten, mot tillskotten.I det här avsnittet undersöker vi tillskottskulturen – från det mest väldokumenterade som kreatin till mer trendiga och omdiskuterade preparat. Vi pratar om varför protein blivit något vi jagar, vad forskningen faktiskt säger och om vi pressar våra kroppar snabbare än de hinner anpassa sig. Vi tittar också på gränsen mellan hälsa och prestation och på en industri där det inte alltid är självklart vem man kan lita på.Medverkande:Emma Lindblom, legitimerad dietist specialiserad på idrottsnutrition och prestation, Jacob Gudiol, fysioterapeut och träningsskribent, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, Tommy Lundberg, docent i fysiologi med fokus på muskelanpassning och hälsa vid Karolinska institutet, Lillemor Gustavsson, personlig tränare, och William Apro, docent och projektforskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Emilie RoslundReporter: Mattias Lindgren

REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: – Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

REPRIS. Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Hade hon kunnat undvika det om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. Kropp & Själ tittar närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam. PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN 2020.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Repris från våren. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

REPRIS FRÅN HÖSTEN. Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.