Moderna tider

Mellan 1918 och 1920 härjade Spanska sjukan som värst. Det var en pandemi som orsakades av influensa A-viruset H1N1. Utbrottet sammanföll med slutskedet av första världskriget, vilket bidrog till snabb smittspridning. De drabbade var till skillnad från vanliga säsongsinfluensor till stor del unga och tidigare friska personer. Antalet dödsfall i världen är svårt att fastställa, men har uppskattats till mellan 50 och 100 miljoner.     Gästar Moderna tider gör Therese Nilsson. Hon är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hennes forskning är bland annat är inriktad mot hälsoekonomi och ekonomisk demografi.   Om du vill stödja Moderna tider med en slant så kan du göra det här: www.patreon.com/modernatide  

Fram till första världskrigets slut var Libanon en del av det Osmanska riket. Efter kriget hamnade området under franskt mandat, i en process som bland annat hade sin bakgrund i Sykes–Picot-avtalet från 1916. Självständighet uppnåddes 1943. Landet var religiöst och konfessionellt splittrat, vilket bidrog till politiska motsättningar. Detta blev en av bakgrunderna till inbördeskriget som varade mellan 1975 och 1990. Därefter följde omfattande syriskt inflytande och fortsatt politisk instabilitet.   Gästar Moderna tider gör Leif Stenberg. Han är religionshistoriker och professor i islamologi och tidigare verksam vid the Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khan-universitetet i London. I dag är Leif gästprofessor i islamologi vid Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet.

Under slutet av 1800-talet växte kampen för kvinnlig rösträtt fram i Sverige. Kvinnor organiserade sig och krävde politiska rättigheter. LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1902 och blev en viktig kraft. Efter långvarigt opinionsarbete och politisk debatt beslutade riksdagen 1919 om allmän och lika rösträtt, även vissa grupper fortsatt var undantagna. Förändringen kunde för första gången praktiseras i riksdagsvalet 1921.    Gästar Moderna tider gör Josefin Rönnbäck. Hon är universitetslektor i historia vid Luleå tekninska universitet. Hennes forskning är bland annat inriktad mot genus, demokrati och medborgarskap.  

Moderna tiders filmklubb är tillbaka! Den här gången tar vi oss an Dolda tillgångar från 2016. Filmen om Katherine Johnson, Dorothy Vaughan och Mary Jackson, tre afroamerikanska kvinnor vars insatser blev avgörande för USA framgångar i rymdkapplöpningen. Hur väl skildrar filmen de historiska händelserna? Hur skildras tidsandan? Vi undrar förstås också vad Ronny och Fredrik skulle sätta för betyg? Det blir en del annat också.

Dags igen för Moderna tiders filmklubb! Den här gången sätter vi Tage Danielsson absurda komediklassiker Picassos äventyr från 1978 under lupp. Är det ens rimligt att kalla detta för en historisk film? Vad tänker vi egentligen om Hasse och Tages gärning i stort? Och vad skulle egentligen Ronny och Fredrik sätta för betyg på detta verk? Det blir en del annat också.

Premiär för Moderna Tiders filmklubb! Först ut är Master and Commander: Bortom världens ände från 2003. Hur väl står sig detta sjöäventyr med Russell Crowe i dag? Är filmen ett historiskt mästerverk eller bara en lång båttur? Vi pratar realism, kontext, skådespelarna och delar ut våra betyg. Dessutom hinner vi, som vanligt, driva iväg åt helt andra sidospå. Välkommen ombord!

Formellt sett var Sverige neutralt under Kalla kriget men samarbetade i hemlighet med västmakterna. Ett av Europas starkaste försvar byggdes med allmän värnplikt, flygvapen och civilförsvar. Samtidigt utvecklades välfärdsstaten och ekonomin växte snabbt. Utrikespolitiken präglades av alliansfrihet, fredsengagemang och arbete för nedrustning. Det förekom också debatt om att skaffa egna kärnvapen och reella och misstänkta ubåtskränkningar.    Gästar Moderna tider för Carl Marklund. Han är docent i nordiska studier och filosofie doktor i historia. Hans forskning är bland annat inriktad mot hybrid geopolitik och den nordiska modellen. 

Vi kommer tydligen inte runt det aktuella världsmästerskapet i fotboll utan ägnar detta avsnitt till att titta närmare på tidigare herr-VM som har spelats i Nordamerika. Alltså 1970, 1986 och 1994.

Formellt sett var Sverige neutralt under Kalla kriget men samarbetade i hemlighet med västmakterna. Ett av Europas starkaste försvar byggdes med allmän värnplikt, flygvapen och civilförsvar. Samtidigt utvecklades välfärdsstaten och ekonomin växte snabbt. Utrikespolitiken präglades av alliansfrihet, fredsengagemang och arbete för nedrustning. Det förekom också debatt om att skaffa egna kärnvapen och reella och misstänkta ubåtskränkningar.    Gästar Moderna tider för Carl Marklund. Han är docent i nordiska studier och filosofie doktor i historia. Hans forskning är bland annat inriktad mot hybrid geopolitik och den nordiska modellen.    Det här är ett del ett av två om Sverige under Kalla kriget. 

Eurovision Song Contest startade 1956. Då tävlade sju länder, men sedan dess har tävlingen växt enormt. Efter att järnridån fallit 1989 önskade ännu fler länder att få delta. Genom åren  har olika musikaliska trender kommit och gått, spektakulära  framträdanden har visat sig och ABBA fått sitt internationella genombrott. En stark fan-kultur har också med tiden växt fram. Den politiska dimensionen har heller inte kunnat undvikas med diverse undertoner i texter och kontroverser runt omkring evenemanget.     Gästar Moderna tider gör Alf Björnberg. Han är professor  emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. En stor del av hans forskning har ägnats åt

Vi kikar närmare på vad som egentligen skedde året 1984.

Vi uppmärksammar att det gått 40 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Vad var det som orsakade det dramatiska förloppet? Hur såg världen ut på den tiden? Och vilka blev konsekvenserna på kort och långt sikt både lokalt och globalt.

Signifikativt för svenska äktenskapsromaner är att de  utforskar vad som blir efter själva bröllopet.  Fokus skiftar mellan vilken moral som pocka på utifrån,  psykologisk intimitet och kamratskap.  Berättelserna skildrar vardagens nötning, könsroller och  strävan efter det moderna, lyckliga hemmet.  Trots att dessa romaner väl gestaltade hur kärlekslivet  fungerade med alla tänkbara utmaningar så är genren  i dag tråkigt nog tämligen bortglömd.   Gästar Moderna tider gör Emma Flärd. Hon är doktorand  i historia vid Stockholms universitet. Hennes pågående  avhandlingsarbete handlar just om den svenska  äktenskapsromanen mellan 1930 och 1950.   

Ännu ett årtal behandlas. Den här gången sätter vi fokus på vad 1812 hade att bjuda på.

Carl Lindhagen var en svensk politiker och borgmästare i Stockholm. Han var liberal, senare socialist, och känd för sitt engagemang för demokrati och social rättvisa. Lindhagen kämpade för allmän rösträtt,  yttrandefrihet och minoriteters rättigheter, och var en tidig kritiker av militarism och kapitalism. Han var en självständig och ofta kontroversiell  röst i svensk politik under tidigt 1900-tal. Han engagerade sig även i  internationella fredsfrågor och förespråkade global nedrustning.      Josefin Hägglund är välkommen tillbaka till Moderna tider. Hon är  historiker och verksam vid Lunds universitet. 2023 disputerade  hon med avhandlingen “Demokratins stridslinjer: Carl Lindhagen och politikens omvandling, 1896–1923”. 

Inbördeskriget i Sri Lanka, vilket bröt ut 1983, utkämpades mellan regeringen och den tamilska gerillan LTTE (Liberation Tigers of Tamil Eelam) som ville skapa en självständig tamilsk stat i norra och östra Sri Lanka. Konflikten hade rötter i etniska och politiska motsättningar mellan singaleser och tamiler efter självständigheten 1948. Kriget präglades av gerillakrigföring, självmordsattacker och hårda militära offensiver.    Gästar Moderna tider gör Camilla Orjuela. Hon är professor i freds- och utvecklingsforskning vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.  Hennes forskning har till stor del varit fokuserad på Sri Lanka.  

Den 28 februari har det gått 40 år sedan statsminister Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Vi fördjupar oss den dramatiska händelse i Sveriges historia och tittar närmare på fler av de många spår som kring eventuella gärningspersoner i detta än så länge olösta brott.

Vi avslutar vår olympiska resa med grävande i spelen 2002-22.

Vi fortsätter att rota i de olympiska vinterspelens historia. Den här gången är det åren 1980-98 som är under lupp.

Vinter-OS i Milano Cortina står för dörren och därför kollar vi på hur tidigare spel har tätt sig.

Åland var en del av Sverige i över 600 år. När Ryssland erövrade Finland 1809 kom även Åland under ryskt styre. Efter första världskriget gjorde det nybildade Finland anspråk på ögruppen, medan den svenskspråkiga befolkningen på Åland hellre ville tillhöra Sverige. Sverige valde att låta det nybildade Nationernas förbund avgöra frågan. Beslutet blev att Åland skulle tillhöra Finland men med långtgående självstyre.   Moderna tider gästas Dan Nordman, lektor i historia vid Ålands gymnasium och expert på Ålandsfrågan och självstyrelsens framväxt.

Den svenska musikrörelsen, ofta kallad proggen, växte fram under slutet av 1960-talet som en politiskt medveten motkultur. Den betonade kollektivt skapande, svenska texter och oberoende från kommersiella skivbolag. Artister som Hoola Bandoola Band, Nationalteatern och Blå Tåget kritiserade kapitalism, krig och klassamhälle. Rörelsen påverkade festivaler, musikdistribution och kulturpolitik, och lämnade bestående spår i svensk populärmusik.      Gästar Moderna tider gör David Thyrén. Han är lektor i musik och samhälle vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm.  2009 disputerade han medavhandlingen Musikhus i centrum:  två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg.   Länk till avhandlingen: https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:209126/FULLTEXT01.pdf

Moderna tider-året avslutas med ett titt på året 1867.

Raoul Wallenberg var en svensk diplomat som 1944  räddade tiotusentals ungerska judar från Förintelsen  genom skyddspass och skyddade byggnader. Med mod och kreativitet trotsade han nazisterna och  organiserade omfattande räddningsinsatser i Budapest. I januari 1945 greps han av sovjetiska trupper och försvann.  Hans exakta öde är fortfarande okänt. Hans insatser har  gjort honom till en internationell symbol för civilkurage.        Ulf Zander återvänder som gäst i Moderna tider. Han är  professor i historia vid Lunds universitet och har bland  annat skrivit böcker Förintelsens röda nejlika -  Raoul Wallenberg som historiekulturell symbol och Raoul Wallenberg : liv och legend

Chiang Kai-shek var en 1900-talets mest  inflytelserika asiatiska politiker. Han ledde Kinas nationalistparti, Kuomintang. Han försökte ena landet, bekämpade krigsherrar, kommunister och japansk invasion men fick efter att ha förlorat inbördeskriget 1949 fly till Taiwan där  skulle styra som auktoritär president fram till sin död 1975.     I och med sitt andra äktenskap konverterade han till kristendomen och föredrog privat ett spartanskt liv.    Ännu en gång gästar Hans Hägerdal Moderna tider. Han är professor i historia  vid Linnéuniversitet med inriktning mot  Öst- och Sydostasiens historia.

Ännu ett år ska avhandlas och den här gången är det 1927 som gäller.

Karl Gerhard var en av Sveriges främsta revykungar och satiriker. Han utmanade makten med sina kupletter, tog tydlig ställning mot nazismen under kriget och blev en central gestalt i svensk nöjeshistoria. Med elegans, mod och kritik förnyade han revyn som konstform. Hans kvickhet och skarpa penna gjorde honom både älskad och kontroversiell i sin samtid. Privat levde han i en regnbågsfamilj med sambon Göthe och adoptivdottern Fatima.    Det här är del två om Karl Gerhard.     Kalle Lind är hjärtligt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är bland annat poddare och författare. 2022 utkom han med boken Karl Gerhard: estradör och provokatör. 

Moderna tider firar 100 avsnitt! Vi ser tillbaka på vad som varit hittills och för ett samtal kring historiens återkomst.

Den här gången tittar vi närmare på vad som skedde år 2000. Och så blir det en efterlängtad återkomst.

När det har reflekterats över Sveriges roll under andra världskriget har fokus varit på händelserna i Europa. Men kriget utspelade sig också i allra högsta grad i östra Asien. Sverige har haft förbindelser med den här delen av världens sedan länge, vilket fortsatte under 1930-talet, med handel och kristen mission.     Frågan är hur det förhöll sig med den svenska neutraliteten när krig bröt ut.         Ännu en gång välkomnar vi Ingemar Ottosson välkommen till Moderna tider. Han är docent i historia vid Lunds universitet. 2025 utkom han med boken Sverige och andra världskriget i Östasien.  

Karl Gerhard var en av Sveriges främsta revykungar och satiriker. Han utmanade makten med sina kupletter, tog tydlig ställning mot nazismen under kriget och blev en central gestalt i svensk nöjeshistoria. Med elegans, mod och kritik förnyade han revyn som konstform. Hans kvickhet och skarpa penna gjorde honom både älskad och kontroversiell i sin samtid. Privat levde han i en regnbågsfamilj med sambon Göthe och adoptivdottern Fatima.    Det här är del ett av två om Karl Gerhard.     Kalle Lind är hjärtligt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är bland annat poddare och författare. 2022 utkom han med boken Karl Gerhard: estradör och provokatör. 

Dags att kollar närmare på året 1963.

Theodor Herzl, den politiska sionismens fader, lade i slutet av 1800-talet grunden för idén om en judisk stat. Som österrikisk journalist och visionär drömde han om en fristad för judar där trygghet, självbestämmande, demokrati och social rättvisa stod i centrum. Hans idé fick starkt genomslag men väckte också tidig kritik. Många varnade för konflikter med den arabiska befolkningen i Palestina, en oro som skulle bli avgörande för regionens framtida utveckling.      Vi välkomnar Ingmar Karlsson tillbaka till Moderna tider. Han är författare och före detta diplomat. 2025 utkom han med boken "Om ni vill det är det ingen dröm: Om sionismens historia." 

Efter andra världskriget började på allvar processen för skapandet av ett mer jämlikt skolväsende i Sverige. Ett steg mot detta var att ersätta det differentierade utbildningssystemet med en enhetsskola.     1949 testades inleddes försöksverksamhet med den nya ordningen i fjorton kommuner. Grundskolan infördes succesivt från 1962 och fanns på plats i samtliga kommuner 1972.      Gästar Moderna tider gör Åsa Melin. Hon är filosofie doktor i historia, verksam vid Karlstads universitet. Hennes doktorsavhandling från 2022 heter Olika vägar till enhetlig skola? En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968. 

Vi fortsätter med våra år och denna här gången är det 1954 som står i fokus.

Den här gången kollar vi närmare på året 1831.

Ännu en årtalspodd är här! Den här gången pratar vi om saker och ting som skedde 1789.

Vi kollar närmare på vad som skedde under året 1901.

I augusti 1945 fällde USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Det var hittills de enda gånger som denna typ av vapen använts i krig. Attackerna, som syftade till att tvinga Japan till ovillkorlig kapitulation, orsakade förödande död och förstörelse, och ledde till att Japan kapitulerade den 15 augusti, vilket markerade slutet på andra världskriget.        Ingemar Ottosson är välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är docent i historia vid Lunds universitet. Senare i år utkommer han med boken Hiroshima och Nagasaki : Atombomberna 1945. 

När den svenska tryckfrihetsgrundlagen reviderades 1971 släpptes pornografin fri. De lagstiftande politikerna valde då att inte begränsa detta när det gällde barnpornografi. Det var tydligen ett pris som var värt att betala för att ha en långt gången yttrande- och tryckfrihet. Lagen skulle ändras först 1999.      Vi välkomnar Mikael Svanberg tillbaka till Moderna tider. Han är docent i historia vid Karlstads universitet och har försökt få svar från de politiker som var ansvariga för beslutet och hur dagens riksdagsledamöter ser på frågan kring skadestånd för de som föll offer för lagstiftningen.

Den här gången försöker vi reda ut en del av det som skedde i världen under året 1993.

Adolf Hitler svors in som Tysklands rikskansler den 30 januari 1933 av president Paul von Hindenburg. Detta efter ett cyniskt maktspel av aktörer som trodde sig kunna använda Hitler som en tillfällig marionett som snart kunde svepas bort och samtidigt ta sig framåt i en minst sagt kaosartat parlamentariskt läge där nyvalen duggade tätt.     Ett feldrag med minst sagt ödesdigra konsekvenser.      Gästar Moderna tider gör Erik Åsard. Han är professor emeritus i Nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. 2025 utkom han med boken “Hitlers väg till makten: Weimarrepubliken från demokrati till diktatur “. 

Den 29 oktober 1923 grundades republiken Turkiet. Hjärnan bakom det hela hette Mustafa Kemal. Historien har dock gjort honom mer känd som Atatürk och han blev landets första president.    Han ville göra Turkiet till en europeiserad, sekulär stat av modernt snitt.  Även om han gick bort redan 1938 så kan hans eftermäle knappast underskattas vilket politiker, än i dag, behöver förhålla sig till.      Klas Grinell är varmt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är docent i idéhistoria med inriktning mot islamisk tradition, kulturarv och filosofi. 

Den här gången fokuserar vi på året 1933. Ofrånkomligen handlar det mycket om vad som sker i Tyskland. Men även en del annat får plats.

I dag ser vi polisen som en självklar samhällsinstitution. Den specialiserade polisen växte dock fram först under andra halvan av 1800-talet. I samband med kommunreformen 1862 skulle även polisen organiseras och finansieras av kommunerna, vilket fick stora lokala skillnader som konsekvens. Genom decennierna utvecklades polisväsendets successivt vilket 1965 ledde fram ledde fram till att polisen blev statlig 1965.       Gästar Moderna tider gör Josefine Berndt. Hon är doktor i historia vid Stockholms universitet. 2023 disputerade hon med avhandlingen ”Polisfrågan i svensk politik. Reformer och institutionell förändring 1875–1965”. 

Det talas om ofta om det glada 20-talet. Då syftas det på 1920-talet. Tiden efter katastrofen som första världskriget var där naivitet och lättsamhet fick utrymme. Åtminstone är det den bild som projicerats för eftervärlden.    Nu lever vi i vårt eget 20-tal. Hur kan vi spegla vår egen tid mot den som varade för hundra år sedan?      Klas-Göran Klasson, professor i historia, vid Lunds universitet, återvänder till Moderna tider och gästar tillsammans med Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. De utkom 2024 med boken 1920-talet: en spegel för vår tid. 

Vi reser tillbaka till året 1771. En kung dör. En träder till. Och en del annat!

Mellan 1965 och 1980 pågick en debatt i Sverige om de omfattade författningsförändringar som väntade. Bland annat skulle 1809 års regeringsform bytas ut mot en ny. Riksdagen skulle gå från två kammare till en. Och statschefens framtida roll skulle utredas,    Men det fanns också frågor som var svårare nötter att knäcka. Däribland fanns vilken funktion rättsväsendet skulle ha och hur tronföljden skulle se ut.       Gästar Moderna tider gör Mikael Svanberg. Han är docent i historia och verksam vid Karlstads universitet. År 2020 utkom han med boken Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965-1980.  

Vi fokuserar i detta avsnitt på året 1978. Fotbolls-VM, regeringskris och en del annat.

När Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser 1956 nationaliserade Suezkanalen väckte det starka reaktioner från Storbritannien, Frankrike och Israel. Tillsammans valde de att militärt intervenera för att återta kontrollen över den viktiga farleden. Dock möttes agerandet av internationell kritik, inte minst från USA och Sovjetunionen vilket ledde till att invasionen fick avbrytas. Världens stormaktsroller hade uppenbarligen bytts ut.        Gästar Moderna tider gör Klas Grinell. Han är docent i idéhistoria, författare och har arbetat som guide i bland annat Egypten och Israel. 2024 utkom han med boken Suezkrisen.