Närmare

Hur kan fotboll användas för att motverka rasism, bryta segregation och stärka barns rättigheter?I det här avsnittet möter du Gustavo Nazar – tidigare fotbollsspelare och numera barnrättsstrateg. Sedan 2009 har han lett Malmö FF och Malmö stads satsning Grundskolefotboll mot rasism – Ge rasismer rött kort, ett arbete som samlar elever från Malmös kommunala grundskolor och skapar möten mellan barn och unga med olika bakgrunder och livsvillkor.Vi pratar om hur förståelsen av rasism och diskriminering har utvecklats under de senaste 15 åren. Med utgångspunkt i visionen om ett gemensamt Malmö berättar Gustavo om vikten av att barn och unga från olika delar av staden får mötas, lära känna varandra och tillsammans bidra till berättelsen om den stad de delar.Gustavo berättar också om sitt mångåriga arbete med demokrati, mänskliga rättigheter och normkritik, om det centrala elevrådet där elever ges möjlighet att påverka frågor som berör dem. Hur barn och unga under flera år utmanat vuxenvärlden genom att utbilda lärare och andra vuxna i frågor som rör deras rättigheter och erfarenheter.Ett samtal om fotboll, demokrati och barns rättigheter. Om kraften i att låta barn och unga vara med och forma det samhälle de vill ha. 

Abdillahi "Abdi" Osman är processledare på Rinkeby Folkets Hus. I avsnittet berättar han om sin uppväxt i det som han beskriver som en ”vuxen-fritidsgård”, där människor ständigt kom och gick för att få hjälp med allt från myndighetskontakter och språkfrågor till att bara ta en kopp kaffe tillsammans. Vi pratar om vikten av vuxna som visar vägen in i civilsamhället, varför ideellt engagemang alltid varit en naturlig del av Abdis liv och hur det har format hans syn på förändringsarbete. Samtalet kretsar också kring läxhjälpens betydelse – inte bara som ett pedagogiskt stöd, utan som en verksamhet som bygger självförtroende, framtidstro och relationer mellan unga och vuxna förebilder.Abdi berättar om Rinkeby Folkets Hus mentorsprogram och hur arbetet fokuserar på tre centrala områden: skolresultat, fysisk aktivitet och socialt engagemang. Vi pratar om varför framtidstro är en avgörande faktor för ungas utveckling, hur mentorskap kan påverka de val unga gör i vardagen och varför långsiktighet ibland kräver att ideella krafter också får ersättning för sitt arbete.Det blir ett samtal om vad som får unga människor att växa, om vikten av trygga vuxna förebilder och om varför läxhjälpen, enligt Abdi, är en av de viktigaste investeringarna vi kan göra i framtiden.

I dagens avsnitt får du möta Fardosa Omar som berättar om hur ett medborgardrivet hus i Rinkeby växte fram ur människors faktiska behov under pandemin. Det som började som en informationscentral utvecklades till läxhjälp, läsfrämjande insatser och Byn Brunch – en mötesplats där en kopp kaffe och en macka blev ett sätt att skapa gemenskap och bygga broar mellan människor.Vi pratar om vikten av att lyssna in, förstå och arbeta långsiktigt i ett område där det redan finns mycket engagemang men få naturliga mötesplatser. Fardosa berättar också om hur arbetet med läxhjälp ledde till en större satsning på språk och läsning. Om visionen bakom Rinkeby bokfestival – ett medskapande projekt där barn, boende och besökare ska känna sig som en självklar del av festivalen.Dessutom delar hon med sig av tankarna bakom att skapa ett oväntat festivalprogram, om att göra Rinkeby till en självklar kulturplats och vad som krävs för att människor ska vilja engagera sig ideellt över tid. Vi pratar även om självkännedom, om att förstå sitt eget driv och om att hitta sätt att bidra som känns hållbara – både för en själv och för andra.

Yasemin Arhan Modéer är grundare och VD för Altitude Meetings – ett bolag som kombinerar konferensverksamhet med ett starkt fokus på klimat, demokrati och social hållbarhet. I dagens avsnitt pratar vi om hur det fungerar i praktiken att driva företag med samhällsnytta som kärnuppdrag och varför många av vår tids stora utmaningar inte handlar om brist på lösningar, utan om brist på samarbete.Vi pratar om vikten av att förstå grundorsakerna bakom samhällsproblem, varför vi så ofta fastnar i silos och hur ledarskap påverkar vår förmåga att skapa verklig förändring. Yasemin delar också med sig av frustrationen och drivkraften i att arbeta med frågor som klimat och demokrati, varför hon aldrig övervägt att ge upp arbetet med klimatet och vad som krävs för att våga släppa kontroll i samarbeten med andra.Dessutom berättar hon om lärdomarna från pandemin, om demokratins oroande utveckling globalt och ger sina bästa råd till dig som vill bygga ett bolag med fokus på samhällsnytta.

Hoshi Kafashi är expert på hedersrelaterat våld och förtryck, och grundare av metoden Shanazi samt organisationen Shanazis hjältar och hjältinnor. I det här avsnittet delar han med sig av sina erfarenheter från arbetet med hundratals unga som kämpar för rätten att forma sina egna liv.Vi pratar om de komplexa utmaningarna i att upptäcka, förstå och motverka hedersrelaterat förtryck – från otydliga gränser och vardagliga begränsningar till svåra bedömningar kring vad som är “akut”. Hoshi belyser också det stora mörkertalet och varför så många fortfarande lever utan möjlighet att välja sin egen väg.Samtalet rör sig även på ett personligt plan: om hur hans egen uppväxt formade hans driv, vikten av självrannsakan och att våga utmana sina egna värderingar. Vi pratar om förändring som en process, om inkludering, och om kraften i att lyssna – på riktigt.

I avsnitt två möter du Noria Manouchi, riksdagsledamot för Moderaterna. Inom Moderaterna är hon en av de som längst drivit frågan om att sänka straffmyndighetsåldern.Vi fortsätter att utforska frågan om barn och unga i kriminella miljöer. Vi pratar om uppväxten i Hermosdal och skolstängningen 2006 som blev startskottet för hennes politiska engagemang. Med 36 krossade rutor i månaden och lokalpolitiker som körde sitt egna race utan att lyssna på varken elevråd eller rektor, växte en stark drivkraft fram.Ett samtal om behovet av både förebyggande insatser och tydliga konsekvenser, om att vända motgång till framgång samt om vikten av att veta sitt varför.

Hur formar samhällets hårdaste åtgärder ett barn och vem betalar i slutändan priset?Med Tidöregeringens förslag om att kunna fängsla 13-åringar som utgångspunkt tar vi oss rakt in i en av vår tids mest laddade frågor: barn och unga i kriminella miljöer.Maria Moraes (MP) vet vad det innebär i praktiken. Hon blev själv inlåst på SiS som 13-åring. Idag är hon kommunpolitiker i Linköping. Hon berättar om sin uppväxt och om hur hon, sex år efter att ha kommit ut från SiS, tog plats i samma socialnämnd som dömde henne till sluten ungdomsvård.Ett avsnitt om vad det innebär att bli frihetsberövad som barn, om föräldraansvar, människosyn och vad som faktiskt krävs för att hindra barn och unga från att dras in i kriminalitet. 

Välkommen till podden Närmare som tar dig närmare personerna som löser Sveriges samhällsutmaningar Följ gärna podden på Instagram @PoddnarmareSkicka även gärna tips på personer som du tycker borde vara med i Närmare, DMa eller maila till [email protected]