Strålsäkert - En podd om strålning

Den 11 mars är det 15 år sedan kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima Daiichi ägde rum. I det här avsnittet av Strålsäkert berättar vi om själva olycksförloppet och vad man vet om de havererade reaktorerna idag. Ni får en detaljerad beskrivning om vad som händer vid en härdsmälta och de olika processer som äger rum. Vi får också en bild av hur människor och samhälle mår i de drabbade områdena som ett stort antal personer evakuerades ifrån, men där en del har flyttat tillbaka. Vi hör även om hur Strålsäkerhetsmyndigheten agerade och om de stresstester som genomfördes på alla reaktorer inom EU efter olyckan. Medverkande: Patrick Isaksson, specialist på svåra haverier, Strålsäkerhetsmyndigheten, Mattias Lantz, forskare i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet och Michael Knochenhauer, generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Mejla gärna frågor eller kommentarer till Strålsäkert: [email protected]

Den 11 mars är det 15 år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima ägde rum. I det här kommande avsnittet får ni höra om vad som orsakade olyckan, hur en härdsmälta beter sig, vad människor på plats i området i dag tänker och hur kärnkraftssäkerheten stärkts inom EU efter olyckan. Medverkar gör: Patrick Isaksson, specialist på svåra haverier på Strålsäkerhetsmyndigheten, Michael Knochenhauer, generaldirektör på SSM och Mattias Lantz, forskare i kärnfysik vid Uppsala universitet. Avsnittet släpps på morgonen den 11 mars.

Strålning varken syns, hörs eller luktar. Men man kan på ett ganska enkelt sätt mäta den, även om det handlar om riktigt låga stråldoser. Hur går det till att mäta och vad är det egentligen man mäter? Det får ni reda på i detta avsnitt av Strålskolan. Medverkande: Klara Insulander Björk och Pelle Zettersten på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur mycket strålning exponeras vi för i vardagen? Det här får du reda på om du lyssnar på avsnitt fem av Strålsäkerhetsmyndighetens poddserie Strålskolan!

Strålning finns överallt runt omkring oss. Den kommer bland annat från rymden, berggrunden och byggnadsmaterial. I detta avsnitt får ni höra om den strålning som vi alla mer eller mindre exponeras för, både den naturliga bakgrundsstrålningen och den strålning som människan skapat, till exempel strålning inom vården eller utsläpp från kärnkraftsolyckor. Avsnittet handlar endast om joniserande strålning, alltså strålning från till exempel radioaktiva ämnen. Medverkande: Klara Insulander Björk, forskningsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten Programledare: Pelle Zettersten, kommunikationsenheten, Strålsäkerhetsmyndigheten

I det här sista avsnittet av Strålsäkerhetens historia hör vi om när lättvattenreaktorerna tog över efter den svenska linjen, när MTO-frågor blev en naturlig del av kärnkraftssäkerheten och varför man var något saktfärdig med att utveckla system för att ta hand om avfallet. Det handlar också om skillnaden på nya och äldre reaktorer och om hur Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftsinspektion slogs samman till Strålsäkerhetsmyndigheten. Medverkande i detta avsnitt är: Tomas Öhlin, Westinghouse (fd ASEA-Atom), Kerstin Dahlgren, fd. SKI, MTO-expert, Lars Skånberg, senior rådgivare till SSM, Wiktor Frid, forskare och fd anställd på SKI, Stig Wingefors, utredare, fd SKI och SSM, Ansi Gerhardsson, senior rådgivare SSM, Jan Hanberg, fd enhetschef SSM, Karin Liljeqvist, enhetschef SSM och Patrick Isaksson, utredare, SSM. Programledare och producent: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Hör gärna av er till Strålsäkert: [email protected]

Forskningsfinaniseringen för kärnteknisk forskning har förändrats radikalt den senaste tiden, nu finns flera aktörer som finansierar forskning inom det kärntekniska området - vilka är de och vad betyder det utökade forskningsstödet? Den nationella kompetensförsörjningen inom strålsäkerhetsområdet har diskuterats i flera år men inom vilka områden kommer det fattas personal i framtiden? En nyligen publicerad utredning ger svar. Dessa frågor diskuterades under förmiddagen på Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarnas andra dag. Programpunkter och medverkande: Introduktion - forskningsdagen Per Seltborg, forskningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten Energimyndighetens finansiering av kärnkraftsforskning Marie Claesson, enhetschef, Energimyndigheten Så här ser kompetensbehovet ut inom strålsäkerhetsområdet Klara Insulander Björk, utredare, Strålsäkerhetsmyndigheten Panelsamtal om forskningsbehov och kompetens Monika Adsten, R&D manager, Vattenfall Sophie Grape, universitetslektor, Uppsala universitet Marie Claesson, enhetschef, Energimyndigheten Daniel Topgaard, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Ansvarig för frågor från publiken, Daniel Rossetti, Strålsäkerhetsmyndigheten

Hur ska kärnkraftverk hanteras i händelse av krig? Hur ser beredskapen ut för en kärnvapenexplosion i Sverige? Det var frågor som diskuterades på Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna 2025. Programpunkter och medverkande: Att upprätthålla kärnsäkerhet under ockupation Lars Van Dassen, Executive director, World institute for nuclear security Att upprätta kärnsäkerhet under krig – ett europeiskt perspektiv Michael Knochenhauer, generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten Tillsammans stärker vi det civila försvaret Anna Starbrink, överdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Så arbetar Strålsäkerhetsmyndigheten med strålsäkerhet under krig Johan Friberg, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten Drift av kärnkraftverk under krigsliknande förhållanden och krig Karin Ringnér, enhetschef, Svenska kraftnät Ingela Regnell, bereskapsstrateg, Svenska kraftnät Catarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten Sofia Erlandsson, utredare, Strålsäkerhetsmyndigheten Så rustar sig Sveriges räddningstjänst för ett kärnvapenhot Erik Richardsen, försvarsdirektör, länsstyrelsen Kalmar Henrik Larsson, verksamhetschef, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Peter Arnevall, räddningsledare, Storstockholms brandförsvar Henrik Moberg, enhetschef, Strålsäkerhetsmyndigheten Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Ansvarig för frågor från publiken, Daniel Rossetti, Strålsäkerhetsmyndigheten

Under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna i oktober 2025 var det flera teman, ny kärnkraft ur olika perspektiv, civiltförsvar och beredskap, samt forskning och kompetensförsörjning. Det här första avsnittet från konferensen handlar om ny kärnkraft ur olika perspektiv: - Inledning av Strålsäkerhetsmyndighetens Generaldirektör Michael Knochenhauer. - Daniel Westlén, statsekreterare på Klimat och näringslivsdepartementet om regeringens politik på kärnkraftsområdet. - Pernilla Sandgren, Kärnkraftsprövningsutredningen om förslaget till ett nytt avfallsprogram för radioaktivt avfall. - Catarina Danestig Sjögren, avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Lisa Ranlöf, tillförordnad avdelningschef på SSM om hur arbetet med att förbereda sig för en ansökan om ny kärnkraft. - Per Seltborg, forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten om behov av forskning för ny kärnrkaft. - Sessionen innan lunch avslutades med ett panelsamtal om hur långt industrin kommit i sina planer för nya reaktorer och slutförvar. Medverkande: Helene Åhsberg, samordnare tillståndsprövning, Vattenfall Jesper Marklund, chef för utveckling av ny kärnkraft, Fortum Sverige Janne Wallenius, teknisk chef och medgrundare av Blykalla John Ahlberg, strategichef, Kärnfull next Eva Andersson, forskningschef, Svensk kärnbränslehantering Moderator Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Ansvarig för frågor från publiken, Daniel Rossetti, Strålsäkerhetsmyndigheten

Vad är en kärnreaktion och hur uppstår dem? Det är temat för detta avsnitt där vi bland annat får reda på skillnaden på fission och fusion men även vad som skiljer en kemisk reaktion och en kärnreaktion? Strålskolan är en poddserie från Strålsäkerhetsmyndigheten där vi berättar vad strålning är, vad den kan användas till och vilka risker det finns. Medverkande är Klara Insulander Björk på forskningsenheten och Pelle Zettersten som arbetar på Kommunikationsenheten. Maila gärna frågor till oss: [email protected]

Millisievert eller mikrosievert har säkert många hört talas om men vad betyder det? Hur mycket strålning en människa utsatts för kan benämnas på flera sätt men det är viktigt att hålla isär begreppen. I detta avsnitt av Strålskolan får du lära dig vad en stråldos är, hur de benämns och vad som skiljer dem åt. Medverkande är Klara Insulander Björk på forskningsenheten och Pelle Zettersten på kommunikationsenheten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sveriges förmåga att hantera kärnsäkerhet och strålskydd behöver utvecklas vid en utbyggnad av kärnkraften. En viktig del av detta är ett stärkt system för att tillgodose de ökande kompetensbehoven, både inom myndigheter, akademi, konsultfirmor och ägarbolag. Strålsäkerhetsmyndigheten och andra berörda aktörer ger under seminariet sin syn på behoven och förutsättningarna för att tillgodose dem. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver dessutom resultatet av en helt nyligen slutförd kartläggning av behovet i Sverige av strålsäkerhetsrelaterad kompetens. Medverkande: Per Seltborg, Forskningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten, Klara Insulander Björk , Utredare, Strålsäkerhetsmyndigheten, Per Olsson, Professor, Kungliga tekniska högskolan, Peter Engdahl, Avdelningschef, Energimyndigheten, Martin Darelius, Strategiansvarig, affärsområde generations , Vattenfall, Carl Berglöf, Nationell kärnkraftsamordnare, Regeringskansliet. Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Hur långt har industrin kommit i sina planer för ny kärnkraft i Sverige, och hur ska det gå till? Vad gör Strålsäkerhetsmyndigheten just nu och vad har gjorts under det senaste året för att förbereda sig inför en ansökan om nya reaktorer? Det var frågor som diskuterades under det här seminariet i Almedalen 2025. Medverkande: Carl Berglöf, Nationell kärnkraftssamordnare Johan Dasht, Chef för Business area generation, Vattenfall Jesper Marklund, Manager new nuclear development Sweden, Fortum John Ahlberg, Strategichef, Kärnfull Next Michael Knochenhauer, Generaldirektör Strålsäkerhetsmyndigheten Lisa Ranlöf, Enhetschef och bitr. avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten Moderator under seminariet var Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vad är radioaktivitet? Det får ni reda på i det här andra avsnittet av Strålskolan - en poddserie från Strålsäkerhetsmyndigheten. Det blir bland annat en genomgång om vad en atomkärna består av och vad som händer när ostabila atomkärnor sönderfaller. Medverkande är Klara Insulander Björk som arbetar på forskningsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Kommunikationsenheten. Maila gärna frågor till oss: [email protected]

Välkomna till det första avsnittet av Strålskolan, en serie om strålning där vi i ett antal avsnitt går igenom vad strålning är, hur den uppkommer, vilka risker det finns och vad man kan använda den till. Det här första avsnittet handlar helt enkelt om vad strålning är och vilka typer av strålning som finns. Medverkande är Klara Insulander Björk som arbetar på forskningsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Kommunikationsenheten. Maila gärna frågor till oss: [email protected]

Nu startar Strålsäkerhetsmyndighetens serie om strålning! I ett antal avsnitt kommer ni få lära er vad strålning är, vilka olika typer av strålning som finns, vad man kan använda den till och varför den kan vara hälsofarlig. Det här är ett inledande avsnitt där vi beskriver vad serien handlar om. Medverkande är Klara Insulander Björk som arbetar på forskningsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Kommunikationsenheten. Maila gärna frågor till oss: [email protected]

Hur ser man till att en viss stråldos vid ett sjukhus i Linköping är densamma som en i Göteborg? Jo man ser till att instrumenten som mäter stråldosen är kalibrerade på ett korrekt sätt. Det här är bland annat det som görs på riksmätplatsen för joniserande strålning på Strålsäkerhetsmyndigheten. I detta avsnitt får ni reda på vad är en riksmätplats är för någonting, varför det är viktigt med kvalitetssäkrade mätningar och spårbarhet. Medverkar gör fysikerna Linda Persson och Jan Lillhök som arbetar på riksmätsplatsen för joniserande strålning. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vad säger den breda forskningen om hälsoriskerna med elektromagnetiska fält från till exempel mobiltelefoner och kraftledningar? Karl Herlin som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar om de senaste forskningsrönen, hur forskningen går till och svara på frågor från allmänheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I detta avsnitt hör vi chefen för Ukrainas kärnkraftsinspektion, Oleh Korikov, berätta om de strålsäkerhetsmässiga utmaningarna under pågående rysk invasion. Ambassadör Elsa Håstad på Sekretariatet för uppbyggnad och utveckling i Ukraina, Utrikesdepartementet, talar om Sveriges stöd till Ukraina i ett bredare perspektiv och statssekreterare Daniel Westlén på Klimat- och näringdepartementet berättar om regeringens politik på kärnkraftsområdet. Strålsäkerhetsmyndighetens Generaldirektör Michael Knochenhauer avslutar konferensen och reflekterar över vad som sagts under dagen. Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Det här är den fjärde delen av Nationella strålsäkerhetsdagen som spelades in på Nya cirkus i Stockholm den 9 oktober 2024.

Hur agerar Strålsäkerhetsmyndigheten under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och vad vet vi om konsekvenserna för Sverige om det skulle ske ett utsläpp från kärnkraftverk eller nedfall från en kärnvapenexplosion? Vilket stöd ger myndigheten till Ukraina för att stärka strålsäkerheten? Avsnittet inleds av Strålsäkerhetsmyndighetens Generaldirektör Michael Knochenhauer. Medverkanden: Catarina Danestig Sjögren, avdelningschef Normering och kunskapsförsörjning, Jan Johansson, myndighetsspecialist radiologisk analys med inriktning mot strålskyddsberedskap, Peter Hofvander, enhetschef, Internationell policyutveckling. Det här är den tredje delen av Nationella strålsäkerhetsdagen som spelades in på Nya cirkus i Stockholm den 9 oktober 2024. Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur långt har industrin i Sverige kommit med planerna på ny kärnkraft och hur tänker de kring avfallet? I det här avsnittet hör ni ett samtal med ledande representanter från kärnkraftsindustrin i Sverige. Även Kärnkraftskommunernas samarbetsorgan deltog under samtalet och gav ett kommunalt perspektiv på frågan om nya reaktorer i Sverige. Medverkanden: Janne Wallenius, Blykalla, Lovisa Wallin Caldwell, Vattenfall, Jesper Marklund, Fortum, Johan Lundgren, OKG/Uniper, Anna Porelius, Svensk kärnbränslehantering (SKB), Andreas Erlandsson, Kärnkraftskommunernas samarbetsorgan (KSO), Michael Knochenhauer, Generaldirektör Strålsäkerhetsmyndigheten, Lisa Ranlöf, enhetschef, Strålsäkerhetsmyndigheten. Det här är den andra delen av Nationella strålsäkerhetsdagen som spelades in på Nya cirkus i Stockholm den 9 oktober 2024. Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur långt har Strålsäkerhetsmyndigheten kommit i sina förberedelser för att tillståndspröva eventuella ansökningar om ny kärnkraft? Hör det senaste om tillståndsprövning, hur radiologiska acceptanskriterier för ny kärnkraft tas fram, vilken forskning som myndigheten finansierar inom området. Det blir också en genomgång om vad som händer i planeringen av uppförandet av slutförvaret för använt kärnbränsle. Det är Generaldirektör Michael Knochenhauer som vi hör inleda konferensen. Medverkanden: Michael Knochenhauer, Generaldirektör, Karin Liljequist, enhetschef, Utveckling av anläggningssäkeret, Lisa Ranlöf, enhetschef, Tillståndsprövning kärnreaktorer, Daniel Kjellin, samordnare ny kärnkraft på SSM, Per Seltborg, forskningschef, Jan Johansson, myndighetsspecialist, radiologisk analys med inriktning mot strålskyddsberedskap, Elisabeth Höge, utredare, Tillståndsprövning kärntekniska anläggningar och Anna Porelius, kommunikationschef, Svensk kärnbränsle hantering. Det här är den första delen av Nationella strålsäkerhetsdagen som spelades in på Nya cirkus i Stockholm den 9 oktober 2024. Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur går det till att pröva en ansökan om ny kärnkraft i Sverige och hur långt har Strålsäkerhetsmyndigheten kommit i sina förberedelser? Vad återstår att utreda och vad krävs av en kommun och länsstyrelse om kärnkraft ska etableras på en ny plats? Om det handlade Strålsäkerhetsmyndighetens seminarium i Almedalen den 26 juni 2024 om. Dessutom presenterade Pernilla Sandgren som leder Kärnkraftsprövningsutredningen deras uppdrag och lite om vad de kommit fram till. Det hela avslutades med ett panelsamtal med representanter från industrin, kommuner och regeringens kärnkraftssamordnare. Medverkande: Michael Knochenhauer, Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten Lisa Ranlöf, Enhetschef, Strålsäkerhetsmyndigheten Pernilla Sandgren, Särskild utredare, Kärnkraftsprövningsutredningen Carl Berglöf, Nationell kärnkraftssamordnare, Klimat och näringslivsdepartementet Andreas Erlandsson, Ordförande, Kärnkraftskommunernas samarbetsorganisation Desirée Comstedt, Vice president new nuclear, Vattenfall Jesper Marklund, Manager new nuclear development Sweden, Fortum. Moderator Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade nyligen in ett förslag till regeringen om hur en reaktortillverkare, eller ett företag som vill bygga kärnreaktorer i Sverige, ska kunna pröva om tekniken lever upp till strålsäkerhetskraven innan en skarp ansökan lämnas in, en så kallad ”tidig värdering av ny reaktorteknik”. Det här är ett regeringsuppdrag som myndigheten fick i december 2023 och slutrapporten är nu klar. Men vad innebär det att kunna värdera reaktorteknik innan en ansökan lämnas in och hur skulle det kunna gå till - om det blir verklighet? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Medverkande: Lisa Ranlöf, enhetschef, tillståndsprövning kärnreaktorer och Daniel Kjellin, rådgivare ny kärnkraft, GD-staben. Programledare, Pelle Zettersten, enheten för kommunikation och upplysning. Länk till rapporten: Värdering av ny reaktorteknik – en bedömning innan en tillståndsprövning: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/0f8d49518fd441b0b66cc6ad43463948/redovisning-av-regeringsuppdrag--vardering-av-ny-reaktorteknik--en-bedomning-innan-en-tillstandsprovning.pdf

Strålsäkerhetsmyndigheten mäter regelbundet hur människor exponeras för radiovågor från mobiltelefonmaster. Strålsäkert följer med på en mätning i Solna och Sundbyberg och tar reda på hur man mäter och varför man gör det. Vi får också en lektion i grundläggande strålningsvetenskap med fokus på elektromagnetiska fält. Medverkande: Karl Herlin och Tanzim Kawnine som båda jobbar med elektromagnetiska fält (EMF) på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det här avsnittet hör ni om hur det blev allt svårare att hålla fast vid den Svenska linjen, med tungvattenreaktorer och möjligheten att ta fram kärnvapen, och hur den modernare lättvattentekniken fick ett övertag. Förutom de tekniska utmaningarna med tungvattenreaktorer så låg det också politik bakom teknikvalet. USA gick i bräschen för att sprida lättvattentekniken och tillhandahålla anrikat uran under förutsättningen att det inte används för militärt bruk. Ni får också en glimt av den stora atomenergikonferensen som hölls 1955 och hur det var att jobba i Ågesta under 1960- och 70-talet. Medverkande: Bengt Pershagen, fd AB Atomenergi och Studsvik, Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet, William D. Magwood the fourth, OECD/NEA, Tor Stenberg, Strålsäkerhetsmyndigheten, Arthus Dahlgren, fd AB Atomenergi, Maj Ottosson, boende på Vikbolandet, Carl-Erik Wikdahl, fd AB Atomenergi, Wiktor Fridh,fd SKI, KTH, Kerstin Dahlgren, fd . Dessutom hör vi Sigvard Eklund, AB Atomenergi och Rolf Sievert, Radiofysiska institutionen, i intervjuer med Sveriges Radio. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur kommer det sig att ett litet land som Sverige blev så tongivande inom kärnteknik och kärnkraftssäkerhet? Det, och hur själva forskningen kring kärnfysik gjorde kärnkraft möjlig handlar det här tredje avsnittet av Strålsäkerhetens historia om. Medverkande: Bengt Pershagen, AB Atomenergi, Studsvik etc.,Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet och Hans Weinberger, Agder universitet. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det här avsnittet av Strålsäkert får ni höra vad Strålsäkerhetsmyndigheten granskar om en ansökan om att få bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige lämnas in till myndigheten, vilka frågor som återstår att utreda och hur SSM förbereder sig. Samtalet spelades in under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna 2023. Medverkande: Karin Liljequist, chef på enheten för anläggningssäkerhet, Catarina Danestig Sjögren, chef för enheten utveckling av skydd och beredskap och Lisa Ranlöf som är chef för enheten tillståndsprövning kärnteknik, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten Se delarna i plenum under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna: Dag 1: https://youtu.be/5PL7Rn7r6Ms?si=ZM9FU5oGhyjYCNvB Dag 2: https://youtu.be/nfKVtrjmp9g?si=vNqP_--gD4P-XXvx

Strålsäkerhetsmyndigheten fick i augusti 2022 i uppdrag att se över förutsättningarna för ny och befintlig kärnkraft i Sverige. Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat hela regeringsuppdraget till regeringen. I det här avsnittet ska vi berätta vad myndigheten kom fram till och bena ut lite om vilka frågor som myndigheten behöver arbeta vidare med. Medverkande: Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten och Aino Obenius Mowitz som har varit projektledare för det här regeringsuppdraget på myndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Rapport - Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/d37c995fc14f4b878e7fc0a06a4a448c/ssm2022-6007-7-utveckling-av-regelverk-och-andra-atgarder-for-befintlig-och-framtida-karnkraft.pdf

Årets rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor handlar om hur utemiljön på skolor och förskolor påverkar UV-exponeringen hos barn, om ozonskiktets status och om hudcancerstatistik och trender. Medverkande från UV-rådet, Veronica Höiom, vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, sekreterare i UV-rådet. Medverkade gjorde även Peter Pagels vid Linné universitetet och Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Årets rapport hittar ni här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2023/202309/ Detta seminarium går även att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/xJliDjWvLW0

Hur mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv och hur pass väl lever de upp till myndighetens krav? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi gjorde ett liknande avsnitt 2019 men det har ju hänt mycket sedan dess. Oberoende härdkylning har införts på alla reaktorer i drift, nya förskrifter har införts och omorganisationer har skett, både på myndigheten och på kärnkraftverken. 2019 handlade det om hur pass väl kärnkraftverken levde upp till alla krav under 2018 och delar av 2019, nu handlar det om 2021 och lite därefter. Vi utgår från de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, de så kallade SSV-rapporterna som görs varje år för respektive kärnkraftverk. Vi vill vara tydliga med att det här avsnittet endast täcker in perioden för just de här rapporterna och inte händelser efter det. Medverkande: Erik Höglund, avdelningschef för tillsynsavdelningen, Karin Lindström, utredare på enheten för tillsynssamordning och MTO och Francesco Cadinu, inspektör på enheten för tillsyn, händelseuppföljning och teknik. Programledare Pelle Zettersten, enheten för kommunikation och upplysning, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid - 19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik. Medverkande från UV-rådet, Yvonne Brandberg, professor vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, Veronica Höiom, forskare Karolinska institutet och Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Medverkade gjorde även Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Hela presentationen går att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/LK3ldQNeFSk Årets rapport (2022) som behandlar år 2021 finner ni här: https://bit.ly/3Aznyol

Det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara sig. Provsprängningar av atombomber i Sovjet som förde radioaktiva ämnen till Sverige, radon i inomhusluft och en ökad användning av joniserande strålning inom vård och industri. Rolf Sievert var tidigt ute med att konstruera mätinstrument och initiera mätningar av olika slag, något som nu kom till användning och blev en del i utvecklingen av beredskapen inför radiologiska olyckor. I detta avsnitt medverkar: Jan-Olof Snihs, Gun Astri Swedjemark, Jack Valentin, Kerstin Lundmark, Ulf Bäverstam, Göran Samuelson, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Jan Johansson, Hans Weinberger och Bengt Pershagen. Vi hörde också inspelningar med Rolf Sievert från Sveriges Radio och Bo Lindell som spelades in på Strålsäkerhetsmyndigheten 2013. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Länk till det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia: https://bit.ly/3ENKeBh

Den första juli 2022 införs nya beredskapszoner runt de svenska kärnkraftverken. I det här avsnittet får ni reda på varför de ändras och vilken betydelse det kommer att få. Avsnittet riktar sig främst till er som kommer att bo i någon av zonerna och som inte gjort det tidigare, men är intressant för alla som vill veta hur krisberedskapen runt de svenska kärnkraftverken fungerar. Medverkande: Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för Utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Läs mer om beredskapszonerna här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/nya-beredskaps--och-planeringszoner/ https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/olycka-vid-en-karnteknisk-anlaggning--sveriges-karnenergiberedskap/

Under flera år har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att ta fram nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer och nu är de klara. Den första mars 2022 träder de i kraft. Det här avsnittet är en inspelning av ett informationsmöte som hölls den 16 februari där syftet var att informera om varför de nya föreskrifterna har tagits fram och vad de kommer att innebära. Medverkande: Nina Cromnier, GD. Lars Skånberg, senior rådgivare, Aino Obenius Mowitz, utredare och Erik Höglund, chef för avdelningen tillsyn. Samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3CIqCNP Informationsmötet går också att se via myndighetens Youtubekanal: https://www.youtube.com/watch?v=OxQw9lNgQFo

Det här är det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. Vi tar med er på en historisk resa och berättar hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. I det här första avsnittet får ni höra om när röntgenstrålarna upptäcktes och när radium började användas för att bekämpa cancer, något som i sin tur ledde till ett behov av strålskydd för både patienter och personal. De två första avsnitten kretsar mycket kring Rolf Sievert som var Sveriges första radiofysiker och upphovsman till en rad organisationer inom strålskydd i Sverige och internationellt. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till. Medverkande: Jack Valentin, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Hans Weinberger, Bo Lindell och Göran Samuelson. Ni hör också inspelningar från Sveriges Radio med Rolf Sievert och Elis Berven. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Hela avsnittet finns i en textad version här: https://bit.ly/3E73GaM Kontakta Strålsäkert via: [email protected]

Snart släpper vi det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. I Sievert och pionjärerna får ni höra om hur behovet av strålskydd växt fram i takt med användningen av röntgen och radium. Mycket kretsar kring Rolf Sievert som var den första radiofysikern i Sverige och som av många betraktas som radiofysikens fader.

Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för krisberedskapen. Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3MNCXVN Medverkande: Sevostian Bechta, professor KTH, Wiktor Frid, docent KTH, Christian Ekberg, professor Chalmers, Patrick Isaksson, Strålsäkerhetsmyndigheten Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Antalet personer som drabbas av hudcancer i Sverige har ökat med 60 procent de senaste tio åren, incidensen ligger nu på nästan samma nivå som i Australien och Nya Zeeland som har flest hudcancerfall i världen. I det här avsnittet av Strålsäkert presenterar Strålsäkerhetmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor sin senaste rapport och resonerar om hur man kan bryta trenden. Ni får också råd för hur man kan tänka och göra själv för att minska risken att drabbas av hudcancer. Det här Seminariet filmades och kan ses i sin helhet på myndighetens Youtubekanal, i podden hör ni en en något förkortad version. Medverkanden: Yvonne Brandberg, psykolog och professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor. Jan Lapins, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset som är hudläkare och specialiserad på hudcancer, ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor. Erik Modig, docent på Handelshögskolan i Stockholm som studerar hur man kan kommunicera riskerna med solexponering på ett effektivt sätt. Ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor. Maria Bjerstam som är processledare för prevention på Regionalt cancercentrum syd, som är en av sex regionala cancercentrum i Sverige. Maria ingår även i den nationella gruppen för cancerprevention. Tove Sandberg Liljendahl, utredare Strålsäkerhetsmyndigheten. Moderator/programledare, Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Här hittar ni seminariet på Youtube: https://youtu.be/lnzyvAcieGk UV-rådets rapport 2020: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2021/202116/ Tidigare poddavsnitt om UV-strålning och hudcancer: https://bit.ly/3wgbH96

I kommande avsnitt av Strålsäkert hör ni om forskningen kring svåra haverier. Forskare på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg berättar hur forskningen går till och vad man kan göra för att mildra effekterna av en härdsmälta. Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar flera projekt inom området för att bygga upp kunskap och bibehålla kompetens i Sverige.

Den 26 april 2021 är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina inträffade. Vilka spår finns det kvar av nedfallet över Sverige idag och finns det mat som man inte bör äta? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi får också höra hur det går till att mäta cesium i 137 i mjölk och hur Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning av radioaktiva ämnen går till. Medverkande: Ulf Bäverstam, Pål Andersson och Sara Ehrs, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, Kettil Svensson och Arja Helena Kautto, sakkunniga på Livsmedelsverket, Kerstin Lundmark, fd anställd på Statens strålskyddsinstitut och Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Här hittar ni skriften Produktion och hantering av livsmedel vid nedfall av radioaktiva ämnen: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker-verktyg/livsmedel-vid-radioaktivt-nedfall.pdf Läs mer om Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/miljoovervakning/

Vad lärde sig kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheter av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi? Vilka säkerhetskrav ställdes efter händelsen och hur blickar vi framåt? Det är frågor som vi ställer oss i det här andra avsnittet om kärnkraftsolyckan i Japan. Samtalet med representanter från industrin och myndigheten spelades in under den Nationella strålsäkerhetsdagen 2021, en konferens som hölls digitalt på grund av pandemin. Vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte är av bästa kvalité. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad. Medverkande: Björn Linde, VD Forsmarks kraftgrupp AB och Ringhals AB, Johan Lundberg, VD Oskarshamns kärnkraftsgrupp AB, Agneta Rising, tidigare VD för World Nuclear Association och Michael Knochenhauer, avdelningschef Strålsäkerhetsmyndigheten Moderator/programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det är nu tio år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan inträffade. Det här är det första av två avsnitt om Fukushima olyckan som spelades in under Nationella strålsäkerhetsdagen 2021. I den här första delen får ni höra om vad som hände vid anläggning och vad konsekvenserna blev. Det handlar om hur kärnkraftsindustrin världen runt reagerade och agerade efter olyckan, hur läget är idag området till följd av olyckan och om rapporten från FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR) som utvärderar hälsokonsekvenserna av händelsen. På grund av pandemin hölls konferensen digitalt och vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte alltid är den bästa. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad: https://bit.ly/3qzWk8k Medverkande: Jan Hanberg, Strålsäkerhetsmyndigheten, Lars Vargö och Stefan Noreén, tidigare ambassadörer i Japan, Agneta Rising, tidigare VD för World Nuclear Association (WNA), Jan Johansson, Strålsäkerhetsmyndigheten, Eva Forssell-Aronsson, Professor vid Göteborgs universitet och ledamot i FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR), Moderator/programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. UNSCEAR rapporten: Levels and effects of radiation exposure due to the accident at the Fukushima Daiichi Nuclear Power Station: implications of information published since the UNSCEAR 2013 Report: https://www.unscear.org/docs/publications/2020/UNSCEAR_2020_AnnexB_AdvanceCopy.pdf

Oberoende härdkylning (OBH) är en ny säkerhetsfunktion på de svenska kärnkraftverken. Kravet om OBH gäller från och med den sista december 2020 och är en stor säkerhetsuppdatering som kompletterar de redan befintliga systemen. I det här programmet får du höra om hur funktionen fungerar och varför den införts. Ni får också en kort genomgång om andra säkerhetssystem på kärnkraftverken som myndigheten ställt krav på tidigare, bland annat haverifiltret som kom till efter olyckan i Three mile Island i Harrisburg som inträffade 1979. Medverkande: Jan Hanberg, chef för enheten för systemteknik och Karin Liljeqvist, utredare på enheten för systemteknik som tillhör avdelningen för kärnkraftssäkerhet. Programledare Pelle Zettersten, kommunikationsenheten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det här avsnittet följer vi med forskare ut på sjön och tar sedimentprover utanför den kärntekniska anläggningen Studsvik i Södermanland. Syftet är främst att undersöka hur olika radioaktiva ämnen beter sig i miljön och hur rörliga de är. Det här är ett av de forskningsprojekt som Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar för att öka kunskapen och vidmakthålla kompetens inom radioekologi. Medverkande: Mats Eriksson, biträdande professor, Håkan Pettersson, docent, Grzegorz Olszewski, 1:e forskningsingenjör, Mercedes Lopez Lora, postdoc. Per Törnquist, doktorand, samtliga vid Linköpings universitet. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta avsnitt finns enligt kravet på tillgänglighetsanpassning även i textform. Texten är förkortad och inte en direkt transkribering av det som hörs i poddavsnittet, ni hittar texten här: https://bit.ly/2UzhkyD Under rubriken "Tema forskning" kommer vi beskriva de sju områden som myndigheten finansierar forskning inom, men även berätta om enskilda forskningsprojekt. Avsnittet om radioekologi är det första avsnittet i serien #Tema forskning och sorterar in under temaområdet strålskydd. Om du har frågor eller idéer kring ämnen du vill höra mer om, hör av dig till oss! [email protected]

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner per år. Forskningens syfte är dels att ge svar på frågor som myndigheten behöver för att kunna fatta beslut i olika frågor, och dels för att ta fram kunskap om sådant som samhället behöver för att öka strålsäkerheten. I detta avsnitt hör vi om vilken forskning som genomförs på uppdrag av myndigheten och hur vi avgör vilka forskningsprojekt som ska få ta del av anslagen. Dessutom hör vi ett utdrag ur ett panelsamtal om framtida forskningsbehov som hölls under de nationella strålsäkerhetsdagarna 6 november 2019. OBS! Efter att det här avsnittet spelades in har myndigheten beslutat att i stort sätt all forskning ska utlysas, något som inte var bestämt när den här podden producerades. Medverkande: Per Seltborg, forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. I panelsamtalet som hölls på Norra latin den 6 november hörs: Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Monika Adsten, områdesansvarig för kärnkraft på Energiforsk och Eva Forsell-Aronsson, professor i radiofysik på Göteborgs universitet. Programledare Pelle Zettersten Se hela panelsamtalet under konferensen på Strålsäkerhetsmyndighetens Youtube kanal: youtu.be/-6FY4EkGpwA

Att ta bort tatueringar, hår eller pigmentfläckar med kosmetisk laser kan orsaka brännskador om det inte utförs på ett korrekt sätt. Nu på våren är det extra viktigt att vara försiktig eftersom behandlingar med laser och IPL gör huden tillfälligt mer känslig för solen. Hur ser riskerna ut och vad kan man göra för att skydda sig frågar vi i oss i det här avsnittet av Strålsäkert. Medverkande är Augusto Zúñiga Stenberg som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Han berättar bland annat om de risker som finns kopplade till dessa behandlingar och tar upp verkliga fall som når myndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer för kosmetisk laserbehandling: https://bit.ly/33opMEx Socialstyrelsens podcast: På djupet - om skönhetsingrepp och patientsäkerhet: https://www.podbean.com/site/EpisodeDownload/DIR6291CF328U96 Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: [email protected]

Röntgenundersökningar är ett alldeles utmärkt sätt undersöka kroppens inre. Men röntgenundersökningar innebär också att patienter utsätts för en risk eftersom den strålning som används kan ge negativa hälsoeffekter. Det finns därför en ambition inom Europa att minska antalet onödiga röntgenundersökningar och endast använda dem när det är berättigat, nyttan med att använda röntgen måste helt enkelt överväga risken. Medverkande: Lars Lindeberg, överläkare på röntgenkliniken, Höglandssjukhuset, Daniel Sjögren, läkare vid medicin- och geriatriska kliniken, Höglandssjukhuset och Anja Almén, utredare på enheten för medicinska bestrålningar, Strålsäkerhetsmyndigheten Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Läs mer om Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med strålning inom vården: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/stralning-i-varden/ HERCA:s kampanj: https://www.herca.org/highlight_item.asp?p=13&itemID=23 SSM rapport om patientstråldoser vid röntgenundersökningar: https://bit.ly/31M5fcm Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du skulle vilja höra mer om: [email protected]

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att mäta radon på en arbetsplats och sedan den nya strålskyddslagen trädde i kraft finns det nu också en anmälningsplikt kopplat till radon på arbetsplatser. Om en arbetsplats har en radonhalt över 200 bq/m3 och inte lyckats få ner radonhalten ska det anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Men hur mäter man radon på arbetsplatser och hur kan man skydda arbetstagare på arbetsplatser där det inte går att få ner radonhalten? I detta avsnitt av Strålsäkert får du svar på de vanligaste frågorna om radon kopplat till arbetsplatser. Medverkande: Torben Vincentsen, chef, enheten för användarregler, Arbetsmiljöverket, Cathrin Tolinsson, utredare, enheten för mätning av joniserande strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Tove Sandberg Liljendahl och Tomas Persson, utredare, enheten för miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Webbinarium om radon på arbetsplatser: https://www.youtube.com/playlist?list=PLMcj6yf20eBQWOUQg1oLhOvDswAPmf2TC Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/foreskrifter/ssmfs-2018/ssmfs-201810/ Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/informationsmaterial/metodbeskrivning-for-matning-av-radon-pa-arbetsplatser/ Om radon på Arbetsmiljöverkets webbplats: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/kemiska-risker-och-luftfororeningar/radon/ Poddavsnitt om radon i bostäder: https://soundcloud.com/user-255659927/den-radioaktiva-radongasen-vad-kan-man-gora-at-den Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: [email protected]

Varje år sammanfattar Strålsäkerhetsmyndigheten statusen för de tre kärnkraftverken genom en så kallad samlad strålsäkerhetsvärdering, SSV. Syftet är att följa hur tillståndshavarna av kraftverken lever upp till de högt ställda säkerhetskraven och jämföra utvecklingen över tid. I detta avsnitt sammanfattar vi alla tre strålsäkerhetsvärderingar för 2019 (som baseras på tillsynsarbetet 2018) och berättar hur kraftverksägarna lever upp till de riktlinjer som finns och vad som kan göras för att ytterligare höja strålsäkerheten. Medverkande: Michael Knochenhauer, chef för avdelningen för kärnkraftssäkerhet, Leif Karlsson, chef för enheten för kärnkraftverk i drift och Karin Lindström, utredare på enheten människa, teknik och organisation, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Läs om strålsäkerhetsvärderingarna för respektive kärnkraftverk Forsmark: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/stralsakerhetsvardering-2019-acceptabel-stralsakerhet-pa-forsmark/ Ringhals: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/stralsakerhetsvardering-2019-tillfredstallande-stralsakerhet-pa-ringhals/ Oskarshamn: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/stralsakerhetsvardering-2019-tillfredstallande-stralsakerhet-pa-okg/ Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: [email protected]