Aning

Vad den tillåter och vad den begränsar. 

Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Vad handlar det om? Vilka väljs och för vad? Vem får rösta? Vilka frågor dominerar denna valomgång? Statsvetaren Marja Lemne svarar.  

Vilka normativa resonemang ger den politiska teorin gällande om gränser ska vara öppna eller stängda? Eller snarare, vad är argumenten för staters moraliska rätt att exkludera - eller inkludera - invandrare? Svar i podden. 

Vilka värden präglar den kristdemokratiska ideologin och varför? Hur syns de konkret i svensk politik? Hur har rörelsen uppstått? Hur ser den kristdemokratiska människosynen ut?  

Enligt Scanlon bör vi se på moralen som en fråga om vad som kan rättfärdigas till våra medmänniskor. Vad innebär det? Vilka utfall skulle å ena sidan en kontraktualist och exempelvis å andra sidan en utilitarist föredra vid moraliska och politiska överväganden? 

Hur långt sträcker sig den frihet och icke-inblandning libertarianismen förespråkar? Om staten ska begränsas så mycket som möjligt, vilka delar menar libertären ändå bör finnas kvar? Vad skiljer en libertär från en liberal? 

Politiskt engagemang med livet som insats sätter etiska betänkanden på sin yttersta spets. Med ISAF-insatsen som studieobjekt analyseras hur demokratiska stater motiverar att de skickar ut medborgare i krig. 

Naturrätt, spontan och artificiell ordning, liberalism, nyliberalism, nyttan med kapitalism... Angner lotsar oss genom konsekventialisten Hayeks teorier, en rik väv med trådar från flertalet discipliner. 

Filosofen, författaren, feministen Mary Wollstonecraft banade väg för intensifierad debatt och framsteg kring kvinnors rättigheter. Vad försvarade hon? Hur? Idéhistorikern Elisabeth Mansén svarar. 

Svaret i form av en teoretisk snabböverflygning ges av Rysslands- och säkerhetsexperten Oscar Jonsson. 

En snabbkörare kring unga svenskars politiska beteende med deras valdeltagande satt under lupp. 

Från Kenneth Walz till idag. Hur ska teorin förstås? Vad förklarar den? Hur ser den på makt och världsordning? Vad säger dess kritiker? 

Begreppet tillskrivs Foucault. Idéhistorikern Sara Ekström berättar varför det blev så, hur det växte fram och hur governmentality används som analysverktyg inom statsvetenskap. 

The United Nation's Under-Secretary-General for Peace Operations explains how the UN strategy on women in peacekeeping came about, how it is implemented and the results it delivers. 

En utrikespolitisk lägesrapport för Ryssland. Vilka frågor och ambitioner driver den politiska makten? Hur kommer det sig att styret ser ut som det gör? Experten Martin Kragh svarar.

Genomförbarhet. Politisk teori ska, enligt vissa, vara handlingsvägledande genom att tillskriva vissa agenter rättigheter, som motsvaras av andra agenters skyldigheter. Vad är vi skyldiga att genomföra? Vad avgör vad den politik kan och ska uppnå, dvs vilka begränsningar sätter politisk teori för vad som går att göra? 

En översyn av det offentligas sätt att hantera ett mångetniskt samhälle samt genomgång av både den beskrivande och den normativa förklaringsmodellen av mångkulturalism. Hur ser det teoretiska ramverket gällande samexistensen av kulturella skillnader ut? 

Om socialismens grundvärden, mål och medel för att nå dit. Vad är dess ställning i dag? Är svensk socialdemokrati synonymt med socialism? Katalyschefen svarar. 

Hur påverkas väljare av opinionsmätningar, personer och nätverk inför ett röstningsbeslut? Hur vet man om en taktisk röst lagts? Hur mäts preferensdata? Hur kan strategisk röstning yttra sig? Extra inkik på ekonomen Anthony Downs teser. 

Nationell identitet är ett brännande debattämne och det tvistas om vem som sitter på den mest täckande förståelsen för det, så även gällande Sverige. Så vad är svenskhet? Finns svensk kultur? Vad särskiljer det svenska samhällskontraktet och vad kännetecknar det svenska för individen vs. gemenskapen? 

När blommade nationalismen ut som politisk rörelse? Vad är startpunkten för det akademiska studiet av nationalism? Hur ska den förstås? En förklaringsansats och inringning med hjälp av primordialism, modernism, etnosymbolism av Enna Gerin, utredare och biträdande chef vid den fackliga tankesmedjan Katalys. 

Ett oundvikligt ämne i korsningen statsvetenskap-internationella relationer-rätt, som ringar in självständighet och makt. Varifrån stammar begreppet? Vad har det betytt historiskt? Vad innebär det idag? Johanna Pettersson är doktor i statsvetenskap och särskilt lämpad att svara. 

Hur har sociala medier påverkat det politiska deltagandet och engagemanget i samhället? Ett avsnitt i spänningsfältet mellan statsvetenskap och kommunikation, närmare bestämt en genomgång av mobiliserings- respektive förstärkningshypotesen. På frågan svarar Nils Gustafsson, lektor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. 

Hur fångar filosofin in innebörden av en rättighet? Vad särskiljer juridiska och moraliska rättigheter? Vad är mänskliga rättigheter? Vad särskiljer människan som art? Hur ska människovärde förstås?

Vad är välfärd? Vad krävs för att en välfärdsstat ska fungera? Hur står det till med den svenska tilliten? Vad säger forskningen om sambandet mellan välfärd och tillit? Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh svarar.   

Ett introducerande avsnitt till feminism genom ett deskriptivt, normativt och pragmatiskt påstående.

Hur maximerar man lycka? I Bentham, Mill, Singer och Sidgwicks moralfilosofiska trakter lotsar Tännsjö dig igenom den utilitaristiska hållningen. Är ideologin politiskt översättningsbar? 

Ideologier utmanar varandra och utvecklar andra. Ett steg vidare från humanismen finns transhumanismen. Det är inte bara en ideologi, utan en värderingssamling, eller rörelse som förespråkar användandet av teknik för att förbättra människans villkor och egenskaper. Filosofen Karim Jebari förklarar dess innebörd.

Vad betyder queer? Vad ligger i begreppets historia? Hur ska det förstås, främst akademiskt, i dag? Vilka huvudgestalter har drivit queerteorins teoretiska utveckling? Professor Tiina Rosenberg vid Stockholms universitet förklarar.  

När och hur bör så kallad tyst diplomati tillämpas? När har det lyckats? När har det misslyckats? Jan Eliasson svarar och berättar om sina medlingserfarenheter inom konfliktlösning. I över femtio år har han arbetat inom politik och internationella relationer. Han är före detta utrikesminister och kabinettssekreterare på UD och har varit FN:s vice generalsekreterare. Numer är han ordförande i SIPRI och verksam inom Eliasson Group. 

Vad är autonomi? Är det synonymt med frihet? En filosofisk genomgång av beslutskapacitet. Hur förvärvas den? Hur formas olika handlingsvägar? Vad är frivillighet? Hur vet man att ens beslut är ens egna (autentiska)? Genomsegling hos bland andra Skinner, Locke, Juth, Beauchamp och Childress. 

Hur vet man att demokrati råder? Vilka förutsättningar krävs för att demokratisk legitimitet ska säkerställas? Genomgång med professor Ludvig Beckman, med en oundviklig stopptur vid Robert Dahl och hans klassikerverk "Demokratin och dess antagonister". 

Hur ska populism förstås - från vänsterflanken till högerhållet - ur ett historiskt och nutida perspektiv? Hur manifesteras den politiskt? Varför är det ett omtvistat begrepp? Docent Ann-Cathrine Jungar förklarar. 

Den sociala dialogen i Sverige följde en lång, stundtals våldsam väg innan den landade i den konsensuskultur den svenska arbetsmarknaden är känd för idag. Några avgörande händelser ledde dit, varav en avgörande sådan är Saltsjöbadsavtalet, som slöts i december 1938 mellan LO och SAF. Samhällsvetaren Laila Abdallah berättar om dess framväxt, innehåll och resultat. 

Vad har talmannen för roll och mandat? Det svenska talmansämbetets funktion har kritiserats gällande processen vid regeringsbildning - borde den göras tydligare? 

Hur appellerar partier till olika samhällsgrupper? Ett avsnitt som tar avstamp i Weber och Duverger. Redogörelse för kaderpartier, masspartier, kartellpartier och catch-all-partier.

Hur fungerar det svenska valsystemet? Vad utmärker det från andra? Vilka partier, eller snarare listor, får presentera sig som valbara? Finns det några förändringar i det svenska valsystemet valåret 2018? Vilka mekanismer säkerställer representation? Hur har vi landat i de olika procentspärrarna? Statsvetaren Sofie Blombäck svarar.

Ett samtal om en lyckad bluff, snygga påhitt, lögn och kritiska inåtblickar. En president twittrar ofta om det, en annan lagstiftar mot det. Vad är fake news? Vilka källkritiska principer bör man tillämpa i sin informationsinhämtning? Journalisten och poddaren Jack Werner förklarar. 

Eftersom det inte finns någon internationellt vedertagen definition av terrorism, hur utformar man då ett effektivt, multinationellt gensvar på detta globalt spridda fenomen och problem? Statsvetenskapsdocenten och terrorexperten Magnus Ranstorp svarar. Avsnittet innehåller även en genomgång av radikalisering och våldsbejakande extremism.

Ett inhopp i penningpolitik och nationalekonomi. SEB:s chefekonom, tidigare verksam i Riksbanken, redogör för minusränta. Hur fungerar den? Ger den tänkt effekt? Vad är dess eventuella svaghet? Det ges även en förklaring till reporänta, inflation och deflation. 

1999 fick David Dunning och Justin Kruger rejäl skjuts i sina omnämningar, eftersom de då släppte en studie som kom att ge namn åt ett fenomen, eller effekt, som de flesta människor lär stöta på, så även inom politisk debatt och kunskapsskattning. Emma Frans är forskare inom epidemiologi vid Karolinska institutet, flerfaldig vinnare av diverse folkbildningsutmärkelser, författare till boken Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams och aktiv vetenskapskommunikatör på olika plattformar. 

Ett samtal om det man bör veta om Europeiska unionen med forskaren och ställföreträdande direktören på SIEPS, Göran von Sydow. Vad gör de sju huvudinstitutionerna? Hur ser unionens framtid ut? Vad är ett EU i olika hastigheter? Är kritiken om maktförskjutning, kostsamhet och tröghet befogad? 

Hur och varför kom den till? Vilka principer bygger den på? Vilka rättigheter ingår i den? Vad har den för styrkor och svagheter? Juristen Tove Hovemyr ger en grundlig redogörelse tillsammans med genomgång av nyckelbegrepp.

Ett avsnitt om forskningsdesign. Amir Sariaslan har en bakgrund som sociolog och beteendegenetiker och arbetar som forskare inom psykiatrisk genetik. Hör honom förklara kausal inferens, confounders och propensity scores på en matig kvart.

Vad är positiv respektive negativ parlamentarism? Varför rotade den sig i det svenska styrelseskicket? Hur går en regeringsbildning till här? Varför gick Sverige från två till en kammare? Hur har denna ism landat ute i Europa?  

Tanken bakom en så kallad "nudge" är att göra det lättare att välja rätt. Detta ämne är högaktuellt inom såväl politik som näringsliv och det bubblar på bra i Sverige, enligt Therese Lindahl, forskare på Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. Avsnitt 28 avhandlar alltså nudging, ett beteende-psykologiskt begrepp som lanserades av forskarna Cass R. Sunstein och Richard H. Thaler. 

Detta oundvikliga, värdeladdade, stundtals svårinringade begrepp inom politisk diskussion reds ut av statsvetaren Lisa Pelling. Avsnittet innehåller ett historiskt avstamp, en definitionsredogörelse, genomgång kring det kontroversiella i jämlikhetsbegreppet och dagens utmaningar för implementering av det.

Ett avsnitt med en rejäl historisk tillbakablick mot slutet av 1500-talet och början av 1600-talet, då statsingenjören Johan Skytte levde och verkade. Det hävdas att han grundlade statsvetenskapen. Historikern David Lindén menar att Skyttes idéer har bäring än idag, framför allt inom utbildningspolitiken. 

Kärnfull genomgång av förfarandet när Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, slarvigt benämnt Storbritannien, går till val. Vilket statsskick råder? Vem får rösta? Vem röstas fram och till vilken maktinstans? Vad är kronans inflytande? Merrick Tabor svarar. Han undervisar i komparativ politik vid Stockholms universitet.