#65 Nålsögat – Hur gör man för att etablera sig som Manusförfattare (del 1 av 2)

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Manusfabriken under Audiovisual days 2018. www.kulturakademin.com "Nålsögat" riktar sig till yrkesverksamma manusförfattare och skrivande regissörer som alla någon gång ställt sig frågan: ”Hur f*n gör man för att arbeta och försörja sig som manusförfattare idag?” Medverkande i panelen: Oskar Söderlund, manusförfattare, Gråzon, Ettor och nollor, Simon och Ekarna Morgan Jensen, manusförfattare, Hassel, Superswede, Tjockare än vatten Niclas Ekström, manusförfattare och redaktör, 30 grader i februari, Lingonligan, Molanders Jessica Jankert, manusförfattare, Hashtag Karin Arrhenius, manusförfattare, Faro, Flickan, I skuggan av värmen Ljudtekniker: Peter Andersson De senaste åren har det gått en TV-boom över Sverige. I och med de stora VOD-kanalernas intåg på marknaden under 2010-talet tittar svenskar mer än någonsin på film och tv-serier. Idag uppges var tredje svensk äga ett Netflix-konto, och även aktörer som C more, HBO Nordic och Viaplay är idag seriösa konkurrenter till SVT och de kommersiella tv-kanalerna i jakten om publiken. Även om utländska serier och filmer lockar en stor publik har skandinaviskt drama länge hållit en hög fana på tv-seriemarknaden, Nordic noir är idag ett välkänt begrepp, och Sverige har genom åren radat upp ett flertal internationella framgångar som "Bron", "Äkta människor" och "Jordskott". Stor brist på manusförfattare Mitt i denna högkonjunktur utvecklas och produceras det fler filmer och tv-serier än någonsin i Sverige. Efterfrågan på manusförfattare med erfarenheten och kunskapen att skriva högkvalitativa tv-serier är stor. Samtidigt talas det från kanaler och producenter om att det råder en brist på manusförfattare. Om detta stämmer, varför är det så? Har vi för få manusförfattare i landet, eller är det tröskeln in i branschen som blivit högre? För samtidigt pratas det från manusförfattares håll om att det blivit kanske svårare än någonsin att ta sig in i film och tv-branschen, och att kunna försörja sig på sitt yrke. Såporna vägen in för många manusförfattare En viktig plantskola för många manusförfattare och regissörer i Sverige under 80- och 90-talet var såpoperorna. Med publiksuccéer som "Varuhuset", "Rederiet" och "Tre Kronor" blev de långkörande tv-serierna en självklar del hos varje familjs TV-konsumtion. "Såporna", med sina snabba och effektiva produktioner, blev också en väg in för många av Sveriges idag mest anlitade manusförfattare. Men när ”Såporna” i början av 00-talet dog ut lämnades således ett tomrum för kommande generationer författare att skolas in i branschen, ett tomrum som idag inte riktigt fyllts med något annat. Få skolor för tv-författare Den Göteborgsbaserade film och tv-utbildningen IHTV (Institutet för Högre Tv-utbildning) utbildade mellan åren 1998-2009 manusförfattare, regissörer och producenter inom tv-branschen, och har en stor betydelse för tv-branschen än idag. Men efter att IHTV gick i graven har saknaden av en mer renodlad tv-manusutbildning varit kännbar, trots det påtalade behovet av fler tv-författare. Och frågan är om bristen på utbildningar, i takt med ”Såpoperans död”, har bidragit till hur tillvaron för manusförfattare ser ut idag. Kan detta vara de bidragande orsakerna till att möjligheterna för författare att ta sig in i branschen blivit färre, att fler dörrar har stängts, och vad skulle då krävas för att öppna dem igen? Två samtal med manusförfattare i fokus Hur viktigt är det med kontakter? Hur viktigt är det att förstå hur branschen fungerar? Och hur ser egentligen processen ut när ett projekt blir av: från ax till limpa?