Akut informationsbehov

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta?Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden.Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. Men i Kronoberg har man tänkt på annat sätt och erbjuder patientinformation på webben på 15 språk, berättar informationsdirektör Ingrid Persson.Lars Holmqvist på företaget Nåfram som gjort undersökningen berättar att de vanligast förekommande språken är engelska, tyska och arabiska, medan de nationella minoritetsspråken inte har samma starka ställning på hemsidorna.Det största minoritetsspråket i Sverige, finska, finns bara representerat på 8 av 21 landstings hemsidor. Många svenska företag har numera engelska som koncernspråk och ofta samtalar många nationaliteter på ett språk som ingen har som modersmål. Vi besöker företagen Atlet och SCA och talar med svenska anställda om konsekvenserna av att föra viktiga förhandlingar på engelska.- Man får inte glömma bort att kontakter på främmande språk måste få ta extra lång tid, säger flera av dem vi talat med. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor från lyssnare:- ’va me folk’ – varför säger man så?- ’rimligen’ och ’rimligtvis’- ’sa hon förvånad’ eller ’sa hon förvånat’?- verbet ’spara’ som har två uppmaningsformer: ’spar kvinnot’ eller ’spara kvittot’. Varför?- närvara Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.