PODCAST · science
Språktidningens podd
by Språktidningen
I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.
Episodes
-
Är ordet eskimå nedsättande? Språktombolan 37
Har ordet eskimå kommit att uppfattas som nedsättande? Är även ord som zigenare och lapp olämpliga? Och varför är det så svårt att hitta ord för stora grupper? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord för grupper av människor.
-
Tjejnyår, killgissa och makten över språket – Språktombolan 36
Vem har egentligen makten över svenskan? Vad signalerar ord som tjejsamla, killgissa, mansplaina och tjejnyår? Och vilka har bäst förutsättningar att lansera nya ord i språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om vem som...
-
Gustav Vasas svenska firar 500 år – Språktidningens podd: avsnitt 87
Vilken inverkan på svenskan fick 1526 års översättning av Nya Testamentet? Hur står sig olika språkliga vägval som gjordes i översättningen? Och hade Gustav Vasa varit nöjd i dag? Här samtalar lingvistikprofessorn Tore Janson och Språktidningens Anders Svensson om 500 år med Gustav Vasas svenska....
-
Talar framtiden för skärde och bärde? Språktombolan 35
Är verbformen skärde på väg att ta över i stället för skurit? Finns det fler traditionellt starka verb som oftare får svag böjning? Och varför skär en form som skärde i öronen för många? Här samtalar Anders Svensson och Lena Lind Palicki om starka verb på glid.
-
När passar historiskt presens? Språktombolan 34
Vilka tempus är lämpliga att kombinera? Bör protokoll skrivas i nutid eller dåtid? Och när går det bra att använda historiskt presens? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om historiskt presens som stilgrepp.
-
Ska Du och Kungen skrivas med versal? Språktombolan 33
Är det bättre att skriva Du med inledande versal? Bör titlar som kung, drottning och kejsare skrivas versalt? Och varför skrivs tilltalsfraser som Hans Majestät Konungen med versaler? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om bruket av gemener och versaler.
-
Varför säger vissa kroner och kvinner? Språktombolan 32
Varför uttalas skriftspråkets kronor, kvinnor och mammor ofta som kroner, kvinner och mammer? Hur uttalades orden förr i tiden? Och hur ska vi se på den här typen av variation i språket? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om skillnader mellan tal och...
-
Rachel Mohlin om imitationer och röstens roll – Språktidningens podd: avsnitt 86
Hur gör Rachel Mohlin när hon imiterar Gudrun Schyman, Anna Anka, Gunnar Strömmer och Liza Marklund? Vad är det som behövs för att en imitation ska uppfattas som lyckad? Vilka röstresurser behöver en skicklig imitatör? Och går det att öva upp sin röst för att skaffa sig bättre förutsättningar? I...
-
När skrivs förkortningar gement eller versalt? Språktombolan 31
Varför rekommenderar språkvården skrivsätt som aids och Saab? Vilka är principerna för när förkortningar ska skrivas versalt eller gement? Och har det blivit dags att skriva ai med enbart gemener? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att...
-
Har hjälpsam och spirituell fått nya betydelser? Språktombolan 30
Vad betyder egentligen ordet hjälpsam? Hur har innebörden av spirituell förändrats? Och är det engelskan som är skälet till att betydelserna är på glid? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord i förändring.
-
Isländskan och dialekternas framtid – Språktidningens podd: avsnitt 85
Har isländskan några dialekter? Vilka uttalsskillnader är på väg att försvinna och vilka kan leva kvar? Och varför finns inte riktigt samma variation i dagens isländska som i exempelvis svenskan? Här samtalar Finnur Friðriksson, docent i isländska vid Háskólinn á Akureyri, och Anders Svensson,...
-
Finns det ett alternativ till u-land? Språktombolan 29
Finns det någon lämplig ersättning till u-land? Hur lyckat är det exempelvis att tala om tredje världen, globala syd och låginkomstländer? Vilka för- och nackdelar har olika benämningar? Och vad kan kortformen u-land stå för? Här samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om benämningar på...
-
Nya SAOL är här! Språktidningens podd – avsnitt 84
Vilka är nyheterna i 2026 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista? Varför släpps stavningen schysst till sist in i det språkliga finrummet i SAOL? Och hur kommer det sig att SAOL godtar avokados men inte mangos som pluralformer? Här samtalar Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare,...
-
Så komparerar du adjektiv i svenskan – Språktombolan 28
Går det bra att använda dåligare och dåligast i stället för sämre och sämst? Är det lämpligare att tala om funktionellare och funktionellast än mer funktionell och mest funktionell? Och varför skiljer sig ofta formerna som förordas i Svenska Akademiens ordlista från Språkrådets rekommendationer...
-
Nyordslistan 2025 – från six seven till mammakorv – Språktidningens podd: avsnitt 83
Varför platsar både skibidi och six seven i 2025 års nyordslista? Varifrån kommer lånorden på listan? Och varför anpassas vissa ord till svenskan och andra inte? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell och Ola Karlsson från Språkrådet och Anders Svensson från Språktidningen om 2025 års…
more -
Behöver alla tala svenska? Språktidningens podd – avsnitt 82
Språkkrav diskuteras nu för olika yrken – men handlar det i själva verket snarare om språkmål än om språkkrav? Vad innebär beslutet att tidsbegränsa sfi till tre år? Och är det nödvändigt att alla som flyttar till Sverige också lär sig svenska? I det här avsnittet samtalar Fanny Forsberg Lundell,...
-
Latinska och grekiska lånord i svenskan – Språktombolan 27
Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i...
-
Så tar du reda på ett ords pluralform – Språktombolan 26
Hur går det till att ta reda på vilken pluralform ett ord har? Vilka pluralformer är lämpliga i olika sammanhang när det finns flera att välja mellan? Hur används ord som mango och policy i plural? Och vad finns det för knep att ta reda på pluralformen när det aktuella ordet saknas i ordböckerna?...
-
Att läsa SAOL från a till ö – Språktidningens podd: avsnitt 80
Varför väljer någon att läsa Svenska Akademiens ordlista från pärm till pärm? Hur sällsynt är det med fel i ordlistan? Och vilka blir nyheterna i den nya upplagan av SAOL som utkommer i början av 2026? Här samtalar Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, med Anders Svensson, chefredaktör för...
-
Är orden själv och ensam alltid utbytbara? Språktombolan 25
Är orden samma och likadan alltid utbytbara? Vad är det för skillnad mellan själv och ensam? Och varför uppfattar många själv som mer positivt laddat än ensam? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som ligger nära varandra i betydelse.
-
Så skriver du företagens logotyper – Språktombolan 24
Hur ska olika företags logotyper skrivas i vanlig löptext? Hur ska varumärken som Iphone och Powerpoint hanteras? Och när ska det vara versal och när ska det vara gemen i olika typer av sammanhang? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om...
-
Vad innebär det att vara woke? Språktombolan 23
Vad betyder det att vara woke? Är det ett svenskt eller ett engelskt ord? Och hur förhåller sig woke till politiskt korrekt? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ett lånord som ofta hörs i samhällsdebatten.
-
Svenskan, dialekterna och språkhistorien – Språktidningens podd: avsnitt 79
Vad avslöjar dialekterna om svenska språkets historia? Hur ser dagens dialektsituation ut? Och hur kommer framtidens svenska dialekter att låta? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Erik Magnusson Petzell, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, och Anders...
-
Influencer eller influerare? Stalker eller stalkare? Grooming eller gromning? Språktombolan 22
Är det bättre att skriva influerare, stalkare och gromning än influencer, stalker och grooming? Hur böjs influencer? Och varför är vissa engelska lånord så svåra att hantera i svenskan? Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om försvenskningar av engelska lånord.
-
Ska grammatiken eller betydelsen få styra? Språktombolan 21
Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.
-
Går det att drunkna men ändå överleva? Språktombolan 20
Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena...
-
Tjänsteperson eller tjänsteman? Språktombolan 19
Bör det heta tjänsteperson eller tjänsteman? Är orden mer eller mindre lämpliga i vissa sammanhang? Och varför motsatte sig språkvården så länge beteckningar med -person? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om…
more -
Så tar du reda på varifrån ett ord kommer – Språktombolan 18
Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel...
-
Var eller vart? Språktombolan 17
Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.
-
Hur skrivs engelskans binge i svenskan? Språktombolan 16
Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.
-
Rachel Mohlin snackar om språk – Språktidningens podd: avsnitt 79
I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar…
more -
Från ett språk till ett annat via ett tredje – Språktidningens podd: avsnitt 78
Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar…
more -
Heter det eftersom att eller eftersom? Språktombolan 15
Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets...
-
Afterwork och andra pseudoanglicismer – Språktombolan 14
Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska…
more -
Heter det doping eller dopning? Språktombolan 13
Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet,...
-
Heter det på eller i Island? Språktombolan 12
Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson,...
-
Heter det nagel eller vagel i ögat på någon? Språktombolan 11
Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.
-
Få bukt med eller komma till bukt med? Språktombolan 10
Går det lika bra att använda ”komma till bukt med” som ”få bukt med”? Hur kommer det sig att ”komma till bukt med” blir allt vanligare? Och varför är det nog omöjligt att få bukt med den här sammanblandningen av uttryck? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och...
-
Vad kallas overnight oats på svenska? Språktombolan 9
Vad kan overnight oats kallas på svenska? Vad skiljer tänkbara alternativ som övernattengröt, kallgröt och kylskåpsgröt? Och hur kommer det sig att lånord för olika maträtter inte skapar lika mycket irritation som många andra importer i svenskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar...
-
Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Språktombolan 8
Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Och vilka är det till exempel som oftare uttalar arkitekt med hårt k? Hur kommer det sig att jurister ibland säger julli i stället för juli? Varför är sådana uttal exempel på det språkvetare kallar schibbolet? I det här avsnittet av Språktombolan...
-
Bonusfamilj och andra ord för nya familjer – Språktombolan 7
Vad kallas en familj som bildats av två skildra föräldrar? Varför är styvfamilj inte längre så populärt? Och vilka andra nya ord finns för nybildade familjer och familjemedlemmar? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson…
more -
Är mem eller meme bästa skrivsättet? Språktombolan 6
Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av...
-
Är obesitas samma sak som fetma? Språktombolan 5
Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson…
more -
Ett rätt barn och ett rätt lejon? Språktombolan 4
Varför tvekar många inför att tala om ”ett rätt barn” och ”ett rätt lejon”? Är det fel att säga ”barnet var rätt”? Hur kommer det sig att vissa adjektiv inte riktigt verkar fungera ihop med vissa substantiv? Och vad finns det för knep för att hitta rätt i skriftspråket? I det här avsnittet av...
-
Har inrymma fått en ny betydelse? Språktombolan 3
I samband med flera våldsdåd på skolor har det talats om inrymning och att inrymma. Men det är nya betydelser av sedan länge etablerade ord som ännu inte tagits med i ordböckerna. I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson…
more -
Språktombolan 2: Fotbollförbundet eller fotbollsförbundet?
Heter det fotbollförbund eller fotbollsförbund? Varför skriver Svenska fotbollförbundet namnet just så? Och hur hanterar vi foge-s i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje...
-
Språktombolan 1: Varifrån kommer ordet tombola?
Varför heter det tombola? Och hur hanterar vi lånord som tombola, forum, avokado, schema och taco i plural i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny…
more -
Stockholmska i går, i dag och i morgon – Språktidningens podd: avsnitt 77
I kungafamiljen finns tre olika uttal av ä i ”räkor”, två olika uttal av ”sjuk” och Lidingö-i varierande omfattning. Men där vissa uttal har framtiden för sig är andra på utdöende. Här samtalar språkforskaren Jenny Öqvist, aktuell med boken Perspektiv på stockholmska, med Anders Svensson om...
-
Lögner, nästanlögner och sanningar i politiken – Språktidningens podd: avsnitt 76
Anklagade Ebba Busch regeringen för att ha orsakat svenskars död när hon talade om ”berått mod”? Och ljög Per Bolund när han i sin tur hävdade att hon sagt att regeringen hade medborgares liv på sitt samvete? Vad är falskt, halvsant och sant i den politiska debatten? Och hur använder politiker...
-
God helg eller god jul, tjänsteperson, de/dom och språkåret 2024 – Språktidningens podd: avsnitt 74
Går det bra att säga god jul? Bör tjänsteperson ersätta tjänsteman? Hur diskuteras språkkrav inom olika yrken? Och vad är nytt i debatten om de, dem och dom? Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar om språkåret 2024 och blickar framåt mot 2025.
We're indexing this podcast's transcripts for the first time — this can take a minute or two. We'll show results as soon as they're ready.
No matches for "" in this podcast's transcripts.
No topics indexed yet for this podcast.
Loading reviews...
ABOUT THIS SHOW
I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.
HOSTED BY
Språktidningen
CATEGORIES
Loading similar podcasts...
Frequently Asked Questions
How many episodes does Språktidningens podd have?
Språktidningens podd currently has 124 episodes available on PodParley. New episodes are automatically indexed when they're published to the podcast feed.
What is Språktidningens podd about?
I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.
How often does Språktidningens podd release new episodes?
Språktidningens podd publishes regularly with 124 episodes available. Check the episode list for the typical release schedule.
Where can I listen to Språktidningens podd?
You can listen to Språktidningens podd on PodParley by clicking any episode. We provide an embedded audio player for direct listening, and you can also subscribe via your preferred podcast app using the RSS feed.
Who hosts Språktidningens podd?
Språktidningens podd is created and hosted by Språktidningen.
URL copied to clipboard!