Inledande presentationer vid KKrVA:s konferens 20-21 november

-- utmaningarna för projektet SV-A-R och den nödvändiga strategiska omställningen för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. -- Rysslands aggression mot Ukraina, globala maktförskjutningar samt risker kopplade till teknik, ekonomi och klimat.[1][2] Det svenska totalförsvaret måste bli en integrerad funktion där civilt och militärt samarbete är nödvändigt. Lundin lyfte SV-A-R-projektets erfarenheter om samhällets sårbarheter och påpekade att motståndskraft – resiliens – utgör själva fundamentet för trovärdig avskräckning. Projektet har studerat hur cyberförsvar, energisystem, informationshantering och befolkningsskydd måste växa ihop med klassiskt försvar. Under konferensen diskuterades också behovet av riskbaserad planering och att undvika statiska, principbaserade modeller till fördel för mer dynamiska och adaptiva metoder. – “osvuret är bäst” – som vägledning för svensk policy. Säkerhetsläget kräver fortlöpande analys och snabb omprövning av bedömningar. Han hänvisade till delprojekt inom SV-A-R som analyserat osäkerheterna i rysk försvarsplanering, och betonade att det historiskt ofta är oförutsägbara faktorer och snabba förlopp som avgör krisers utfall. Därför måste beslutsfattare alltid väga in risker för snabb eskalering, missförstånd och strategisk överraskning. Erfarenheter från SV-A-R:s kärnvapenrelaterade delprojekt visar att öppenhet kring kunskapsluckor och förmåga till snabb expertuppbyggnad är avgörande när kärnvapenintegrerade militära styrkor ska samverka med konventionella nationella resurser. Stöd till Ukraina och samarbete inom alliansen Ett centralt genomgående tema var betydelsen av stärkt stöd till Ukraina. SV-A-R-projektet har löpande analyserat hur både politiskt och militärt stöd till Ukraina är direkt kopplat till Sveriges och allierades egen säkerhet – inte minst gäller detta erfarenheterna kring rysk militär logik och gränsdragningar mellan kärnvapenhot och konventionella operationer. Lundin påpekade att stödet till Ukraina också handlar om att försvara europeisk och global trovärdighet i säkerhetspolitiken. Det betonades att medlemskapet i NATO inte bara innebär säkerhetsgarantier, utan kräver permanent proaktivt deltagande i försvarsplanering, övningar och teknologiutveckling. SV-A-R har i olika delprojekt fokuserat särskilt på hur Sverige kan anpassa sin försvarsindustriella kapacitet – både för att främja egen innovationskraft och underlätta interoperabilitet inom alliansen. Frågor om gemensamma standarder och försörjningskedjor har adresserats såväl utifrån svensk industriell autonomi som global tillgång på material och teknik. Globalt perspektiv och megatrender Lundin lyfte vikten av att återta ett brett globalt perspektiv och förstå hur megatrender såsom stormaktsrivalitet, teknikutveckling, klimatförändringar och förändrade säkerhetsdoktriner påverkar Sveriges handlingsutrymme. Delprojekt inom SV-A-R har visat att svensk säkerhets- och försvarspolitik inte kan bedrivas utifrån isolerade antaganden – varje större systemkris, t.ex. en ny finanskris, kan snabbt förändra förutsättningarna för militärt bistånd, försörjning och solidaritet inom NATO och EU. Ytterligare ett perspektiv är hur utvecklingen i Asien – särskilt relationerna mellan USA, Kina och det globala syd – påverkar Europas och därmed Sveriges strategiska valmöjligheter. Denna omvärldsanalys måste integreras i svensk planering. Kommunikation, kunskapsspridning och legitimitet En röd tråd genom Lundins anförande var vikten av bred och öppen kunskapsspridning. Han uppmuntrade till användning av moderna kommunikationsverktyg – exempelvis podcast, digitala rapporter och seminarier – för att höja förståelsen både inom beslutsfattande kretsar och allmänheten. Det är nödvändigt för att skapa legitimitet för betydande satsningar på försvar och motståndskraft, samt för att motverka desinformation och polarisering.