K-podd 62: Om fyndplatser och deras betydelse

– Ett fynd utan fyndplats är lite som att klippa ut bokstäver från en boksida. De kan vara jättefina, men saknar sitt sammanhang. Det säger arkeologen Ny Björn Gustafsson i senaste avsnittet av K-podd, som handlar om just fyndplatser och deras betydelse. Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson ger sig ut på norra Gotland, där vi besöker fyndplatser som på olika sätt visar hur avgörande platsen kan vara för vad föremål kan berätta. Med oss i handen finns en telefon med appfunktionen Fornsök, som hjälper oss att hitta till fyndplatserna, ge oss mer information och orientera oss i terrängen. Här kan du läsa mer om arkeologiskt fyndmaterial på Riksantikvarieämbetets hemsida. Fyndplatser i avsnittet Spillingsfyndet. 2 stora silverdepåer och en kista med, framförallt, baltiskt präglade bronsföremål påträffades sommaren 1999 strax utanför Slite på Östra Gotland. Fyndet, som du hittar här i Fornsök, ledde till flera år av undersökningar på platsen. Dels med metalldetektor men även i form av utgrävningar. Via myntdatering dateras silverdepåerna till efter 871 e.Kr. Föremålen är numera permanent utställda på Gotlands museum men tillhör formellt Historiska museet (läs mer här i deras katalog). http://www.k-blogg.se/wp-content/uploads/2021/06/fyndplatspodden_trailer_FB.mp4   Ryttarmasken från Hellvi. Masken påträffades ursprungligen i samband med otillåten detektering av ett s.k. stengrundshus, en huslämning från ca 300-600 e.Kr. Den skadades i samband med upptagandet och lämnades så småningom, 2011, in till Länsstyrelsen. Masken var ursprungligen en del av romersk kavalleriutrustning, men har modifierats. Fyndplatsen och saknade delar av masken lokaliserades vid utgrävning 2011. (Läs mer i Historiska museets katalog.) http://www.k-blogg.se/wp-content/uploads/2021/06/fyndplatspodden_hellvi_husgrund.mp4   Ringarna från Vale i Stenkyrka. Fyra grova ringar från bronsålderns senare del. De påträffades av bonden Johan Mattis Söderström och två av dem kom att ges till Historiska museet medan de andra två blev kvar på Gotlands Fornsal, som numera är en del av Gotlands Museum. Ringarna publicerades 1882 av Oscar Montelius i Kungl. Vitterhets, historie och antikvitets akademiens månadsblad. Fyndplatsen är inte känd men gården Vale ligger här. Malstenen i husväggen. Stenen har beteckningen RAÄ-nr Stenkyrka 225/L1975:7862 och är inmurad i väggen på husets baksida långsida, mot sydöst. Bro kyrka med bildstenar. – Bro sockens medeltida kyrka hålls öppen året om. Bildstenen i inklusoriets yttervägg är lätt att se redan från den södra stigluckan.   Ett urval av svenska fynd och deras fyndplatser Uppland: Spånga kyrka. I och runt kyrkan, inte minst i östra muren, har ett stort antal runstensfragment påträffats. Här berättar arkeologen John Hamilton mer om fynden. Västerbotten: Platsen för Kågefyndet. Ett depåfynd med smycken från järnålder som påträffades 1887 vid grundgrävning. Läs en ingående redogörelse i tidsskriften Fornvännen från 1917. Västergötland: Stenkammargrav i form av en hällkista från sen stenålder. Här påträffades ett stort antal flintföremål av typer som figurerar som lösfynd – dolkar, skrapor och avslag. I graven hittades de i ett tydligt sammanhang. Se mer i Historiska museets katalog. Gästrikland: Kråknäset. Fyndplats för det s.k. Kråknäsjärnet, en samling ämnesjärn och två sk. luppar, 25 respektive 33 kg tunga blästjärnsklumpar. Depån påträffades 1993 och delvis daterad via kol14-metoden till tiden runt vår tideräknings början. Mer i Historiska museets katalog. Jämtland: Smalsundet. Fyndplats för spjutspetsar av skiffer. I samband med sjöreglering påträffades 40-50 spjutspetsar invid ett gammalt vadställe. Dessa har kopplats till jakt på simmande vildren under sen stenålder. Södermanland: Tuna f.d kyrka med äldre lämningar. Vid arkeologisk undersökning i början av 1960-talet påträffades bl.a. två figurbleck av guld, s.k. ”guldgubbar”, vilket pekar på att en storgård sannolikt funnits på platsen under vendeltiden. Närke: Hasslefyndet. En depå från sen bronsålder. Bl.a. svärd, bronsplattor med järnbeslag och hakar av brons som lagts i en stor bronskittel som sedan troligen sänkts ner i vatten. Påträffad 1936 och undersökt arkeologiskt. Skåne: Bildsten från Hunnestadsmonumentet. I december 2020 påträffades en sedan länge försvunnen vikingatida bildsten som en gång ingick i ett av de mer spektakulära runmonument vi känner till, inte bara i de gamla danska landskapen utan även från det som idag är Sverige. Stenen hittades i resterna av en gammal bro över Hunnestadsån. Fyndplatsen är ännu inte registrerad i Fornsök men platsen ligger här. Använd Fornsök och sök på lämningstypen “Fyndplats“ så hittar du tiotusentals andra! När det gäller Fornsök kan det vara så att fyndplatser för föremål, ibland även riktigt spektakulära sådana, inte alltid behöver finnas registrerade. Detta trots att de finns ordentligt publicerade sedan länge. Detta beror uteslutande på att Fornsök bygger på information från Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister. Om ett fynd eller en arkeologisk undersökning inte har registrerats i registret så finns det givetvis inte heller med i Fornsök. K-podd är inspelat, producerat och klippt av Erik Larsson. Research av Ny Björn Gustafsson.  Leta gärna upp K-podd i din app för podcaster och prenumerera, så missar du inte nya avsnitt! Inlägget K-podd 62: Om fyndplatser och deras betydelse dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.