K-podd

I K-podd avsnitt 96 tar vi oss an stölder av kulturföremål och illegal handel med kulturföremål. Gäster den här gången är riksantikvarie Susanne Thedéen och Peg Magnusson, handläggare på enheten för kulturföremål och samlingar. Vi diskuterar vad som utmärker de typiska tjuvarna och hur den illegala marknaden kan se ut? I avsnittet får du veta […] Inlägget K-podd 96: Stölder och illegal handel med kulturföremål dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

– Om det blir kris eller krig vill jag göra någonting, inte bara sitta och gömma mig på Kinnekulle. Jag vill hjälpa till. Det säger konstnären och lastbilsföraren Tina Frausin, som nu utbildar sig för att kunna föra kulturarvsföremål i säkerhet. I det här avsnittet av K-podd får du följa med oss till Nybro utanför […] Inlägget K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 94 samtalar programledare Emil Schön med riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av de plundringar som skedde vid Anundshög våren 2025. Samtalet kommer också in på varför vi blir så nedslagna och illa berörda när kulturarvet skadas eller stjäls. Under våren 2025 upptäcktes att någon grävt gropar […] Inlägget K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Detta ska vi fira! Det är precis tio år sedan det allra första avsnittet av K-podd släpptes löst i lurarna. Den gången fick lyssnarna lära känna Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström och höra om deras utforskande arbete om runor och ristningar. Vi firar jubileumsavsnittet K-podd 93 med att åter bjuda in dessa […] Inlägget Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom […] Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse. I K-podd […] Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i […] Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, […] Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor. Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga […] Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? […] Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 86 får du stifta bekantskap med Susanne Thedéen, nytillträdd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne Thedéen berättar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i ämbetet som riksantikvarie. Hon berättar också om vilken riktning hon ser att Riksantikvarieämbetet behöver ta de kommande åren. Kan du gissa vilken pärla i den norrländska […] Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här […] Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara  bilder – inte minst för kommande generationer. […] Inlägget K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar. Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt […] Inlägget K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd:Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler […] Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med på en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det är som gör den här bebyggelsen typisk och också om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervärlden. I podden kommer Cathrine Mellander Backman […] Inlägget K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  När vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar på kulturarvsinstitutioner ser nog många en […] Inlägget K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mängder data och genomföra storskaliga analyser. Det gäller inte minst på kulturarvsområdet. I K-podd avsnitt 79 berättar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv på arkeologins område.     Åsa M Larsson är verksamhetsutvecklare och nu även […] Inlägget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I dagarna återrapporterar Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frågan handlar om tillsammans med Riksantikvarieämbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet.   – Det pågår återlämnandeprocesser […] Inlägget K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Mårten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, både som författare och fotograf. Han fotade själv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och närmare åtta tusen av dessa svartvita fotografier, från 1920 fram till 1950-talet finns i Riksantikvarieämbetets arkiv.  Motiven är främst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. […] Inlägget K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

En dag i början av 1980-talet fick Riksantikvarieämbetets arkiv besök av en äldre kvinna bärande på tunga kassar och lådor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. Här berättar prästen och författaren Lars Djerf om hennes mycket spännande liv och värv. I Riksantikvarieämbetets källare på Storgatan i […] Inlägget K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Byggande och markutnyttjande är beroende av pålitlig digital information. Men hur ser det egentligen ut med informationen om fornlämningar, riksintressen och bebyggelse? Hänger den historiska informationen med i vår digitala tidsålder? Och finns det någon plats för Pippi Långstrump i samhällsbyggnadsprocessen? Avsnittets gäst i K-podd är Per Lindqvist, verksamhetsutvecklare  på enheten för kulturmiljöinformation på Riksantikvarieämbetet. […] Inlägget K-podd 75: En digitaliserad samhällsbyggnad dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  I de tidigare avsnitten i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus (K-podd nr 71 och nr 72) berättar vi om den historiska bakgrunden till föreningen Pietas och dess textilkonserveringsateljé, som år 1949 blev en del av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Vi har följt spåren i RAÄ:s arkiv och fördjupat oss i textilantikvariens roll och uppdrag i verksamheten.   Susanna Oom, textilkonservator. Foto: Roger Magnusson (CC BY). I detta avsnitt möter vi Susanna Oom, textilkonservator och tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet. Hur såg arbetet ut för textilkonservatorn under tiden som Susanna arbetade på RAÄ? På vilket sätt hade, och fortfarande har, konservatorn nytta av RAÄ:s arkiv och de så kallade Pietaskatalogerna?  År 2008 flyttade delar av RAÄ:s verksamhet över till Gotland, bland annat konserveringsateljén. Vad hände sen? Hur ser den verksamheten ut idag hos RAÄ? Dessa och många andra frågor får vi svar på.  Dessutom berättar Susanna om flera fantastiska uppdrag som hon har arbetat med. Till exempel att konservera Dramatens ridå, och att sy en rekonstruktion av Drottning Margaretas gyllene kjortel. Något som visade sig inte var helt lätt… Bild ur Pietaskatalogen 1996 på altarkläde från Ripsa kyrka. T.v: före konservering, med det upp- och nervända vapnet. T.h: efter konservering, med det rättvända vapnet. Foto: Gabriel Hildebrand (CC  BY). I avsnittet nämns även bilder som ligger på vår Flickr Commons. Bilderna hittar du här. Programledare är Annelie von Wowern, bildarkivarie på Arkivenheten. Avsnittet spelades in av Roger Magnusson. Producent för K-podd är Erik Larsson.   Inlägget K-podd 74: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 3 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I årets första avsnitt av K-podd lyfter vi på locket till digitaliseringens möjligheter för landets museer. Hur kan vi skapa ett sökbart kulturarv? Vilka lärdomar kan vi dra från Nederländerna? Varför kan vi inte fortsätta som förut? Gäst är Björn Sundberg, som leder Riksantikvarieämbetets program för digital omställning på museiområdet. – Digitaliseringen gör att vi kan upptäcka mer, och sådant som aldrig annars skulle vara tillgängligt för oss. Det ger också en möjlighet att kombinera olika samlingar på ett sätt som inte vore fysiskt möjligt, säger Björn Sundberg. Riksantikvarieämbetet bedömer att digitaliseringen är den viktigaste frågan inom museiområdet. För att stötta och leda detta arbete har myndigheten tillsatt ett program för museernas digitala omställning. Det här avsnittet är det första i en planerad serie om tre där vi diskuterar digitaliseringens möjligheter för olika delar av kulturarvet. I kommande avsnitt tar vi upp samhällsbyggnad och forskning. Länkar Läs mer här om exemplet Nederländerna: Dutch Digital Heritage Network – Netwerk Digitaal Erfgoed Riksantikvarieämbetets programsidor: Digital omställning på museiområdet | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Riksantikvarieämbetets nyhetsbrev För museer Riksantikvarieämbetets konto på LinkedIn Ta även del av ett ett studiosamtal mellan Björn Sundberg och Eric Fugeläng, chef för Avdelningen för kulturarvsutveckling, om arbetet med en nationell strategi för digitalt kulturarv. Om K-podd K-podd är Riksantikvarieämbetets podd där vi träffar människor som på olika sätt arbetar med kulturarv. Ibland är ämnena mycket breda och ibland betydligt smalare. Samtalsledare i det här avsnittet är Emil Schön.   Inlägget K-podd 73: Digitaliseringens möjligheter för museer dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special! Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material exempelvis genom forskning. I dagen avsnitt i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus, gästas Annelie von Wowern på arkivenheten av Margareta Ridderstedt, textilantikvarie och tidigare anställd på textilenheten på Riksantikvarieämbetet. Margareta Ridderstedt under inspelningen. Foto: Roger Magnusson (CC BY). Agnes Brantings hem, Styrmansgatan 8. Foto: Roger Magnusson (CC BY). I förra avsnittet berättade vi om föreningen Pietas och den textilkonserveringsateljé som Agnes Branting startade år 1907. Till att börja med drev hon verksamheten hemma hos sig, på Styrmansgatan i Stockholm. Den drevs av färgstarka kvinnor, som var pionjärer inom konservering av textilier i början på 1900-talet. Men serien handlar också om de som tog vid och förde verksamheten vidare under 100 år. År 1949 blev föreningen Pietas statlig och övertogs av Riksantikvarieämbetet. Verksamheten pågick till början av 2000-talet. Vi fortsätter att följa spåren efter Pietas i arkivet. Vi får bland annat följa med till ett sidenväveri i Venedig som Margareta besökte. Här finns ett arkiv som var ”ganska så förfärligt”. Varför då? I avsnittet berättar Margareta om det arkivet och annat spännande från hennes tid på textilenheten. Exempel på Pietas verksamhet: Konserveringsarbete av mässhake från Tensta kyrka. Foto: Finn Martmen (CC BY). Är du intresserad av att se fler bilder från verksamheten hittar du det på RAÄ:s Flickr Commons. Det här avsnittet är inspelat av Roger Magnusson och mixat av Erik Larsson, producent för K-podd. Alla avsnitt av K-podd hittar du här. Veneziansk sidendamast, bok av Margareta Ridderstedt. Foto: Annelie von Wowern (CC BY).   Inlägget K-podd 72: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 2 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Nu är det premiär i K-podd för serien Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. Vi börjar med en miniserie som vi kallar Världens främsta textilsjukhus. Avsnitten kommer att handla om färgstarka kvinnor, som var pionjärer inom konservering av textilier i början på 1900-talet. Men också om de som tog vid och förde verksamheten vidare under 100 år framåt. Arbete på textilenheten, Riksantikvarieämbetet 1945. Foto: Claire Holm (PD). Vid sekelskiftet 1900 var intresset för kulturarv stort. Världen förändrades snabbt. Mycket av det som den tidens människor hade växt upp med höll på att försvinna. Det blev viktigt att samla in och bevara minnet av den tid som varit. Men, föremål som bär spår av tidens tand behöver också omvårdnad för att inte förstöras. Ur Pietaskatalogen år 1981. Struthätta, bockstensmannens dräkt. Foto: Roger Magnusson (CC BY). År 1908 beslutade sig en grupp personer för att bilda en förening för konservering av äldre textilier. Den fick namnet Pietas. Personerna bakom föreningen var män som hade höga poster på de stora museerna, men också två kvinnor: Anna Wallenberg, som donerade pengar, och Agnes Branting, textilkonstnär och initiativtagare till Pietas. Branting kom också att bli ledare och sekreterare för konserveringsateljén för textilier. De genomförde banbrytande insatser för att rädda historiska textilier från att förstöras.  År 1949 blev föreningen Pietas statlig och övertogs av Riksantikvarieämbetet. Verksamheten pågick till början av 2000-talet. Pietaskatalogen år 1908. Skjorta och krage, Sturekläderna. Foto: Roger Magnusson (CC BY). I vårt första avsnitt följer Mari-Louise Franzén, textilhistoriker och tidigare anställd på textilenheten på RAÄ samt Annelie von Wowern, bildarkivarie på arkivenheten, spåren efter Pietas verksamhet i arkivet. Bland annat berättar de om Pietaskatalogen, där all konservering som utfördes dokumenterades och som fortfarande är av intresse för forskare och yrkesverksamma.  Den första Pietaskatalogen, år 1908-1910. Foto: Roger Magnusson (CC BY). Är du intresserad av att se fler bilder från verksamheten hittar du det på RAÄ:s Flickr Commonsida. Det här avsnittet är inspelat av Roger Magnusson och mixat av Erik Larsson. Inlägget K-podd 71: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

K-podd avsnitt 70 tar dig med till Östersjöns största öar för att undersöka hur bruket av runor sett ut under vikingatid och medeltid. Vem var egentligen Grimmelige Gred som bornholmarna behövde så många amuletter för att skydda sig emot? Hur kunde 1800-talets runnestor George Stephens reta upp sin kusk så till den milda grad att denne drog sin kniv? Och kan det ha varit så att gutarnas ökade användande av runor efter invasionen 1361 var ett sätt att markera motstånd mot dansken? Riksantikvarieämbetets runexperter Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström reder ut hur användandet av runor skiftat i olika tider och mellan olika öar. Samtalet utgår från den nyutkomna antologin Det öppna och det fördolda som Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström är redaktörer för. I boken undersöker sex olika runforskare hur runor använts på Gotland, Öland och Bornholm. Bruket av runor på de tre öarna bär på vissa likheter, men betydligt fler skillnader. Eller som Laila Kitzler Åhfeldt konstaterar i podden: ”Jag hade förväntat mig att det skulle vara större likheter mellan öarna.” Om forskningsantologin Det öppna och det fördolda I Det öppna och det fördolda undersöker runforskare användningen av runor på Öland, Gotland och Bornholm i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid. Temat är hur runor i vissa sammanhang använts öppet och publikt, för alla att se och betrakta — såsom på kyrkväggar, runstenar och gravhällar — och under andra omständigheter mer dolt och diskret, som i hopvikta amuletter. Därtill publiceras för första gången Carl Säves anteckningar från en forskningsresa till Bornholm 1865 tillsammans med professor George Stephens och tecknaren Julius Magnus Petersen. Här kan du ladda ner hela antologin som PDF eller beställa ett fysiskt exemplar på print-on-demand: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid. Lyssna gärna även på K-podd 36 som djupdyker i Ölands runfynd. Samtalsledare är Emil Schön. Inlägget K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha högst begränsad kulturell koppling till bygden runt omkring. Den historien berättar vi här. Följ med arkeologen Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson när vi ger oss ut i spåren av gamla hamnplatser på Gotland. Detta är tredje sommaren vi åker ut på ö-turné  –  lyssna gärna även på avsnitten om fornborgar (2020) och fyndplatser (2021). Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson (CCBY). Prenumera gärna – K-podd finns i appar som till exempel Apple Podcasts, Acast och Spotify. Platser som nämns i avsnittet (i kronologisk ordning)  Korumpan och Koviken i Sanda socken, norr om Klintehamn. I dag finns här Gotlands Fiskerimuseum. Längst in i dagens Kovik ligger ett område med 8 båtlänningar som idag ligger ca 2-3 m över havet – RAÄ-nr Sanda 119:1. Strax norr därom ligger den före detta ö där det gravfält som besöks i podden är beläget – RAÄ-nr Sanda 183:1. Ursprungligen fanns där sannolikt mer än 100 gravar. Karlsöarna – med Stora Karlsö ytterst – har flera hamnplatser och stora mängder gravar från flera perioder. Lilla Karlsö är mindre utforskat än Storön, men på dess södra del finns en myr som med största sannolikhet var en skyddad hamn under järnåldern. På Storön finns två tydliga hamnområden, ett i norr och ett i söder. Från ön finns även arkeologiska fynd som tydligt visar att Stora Karlsö var en del av det nätverk av handelsplatser som knöt samman hela Norden för dryga 1000 år sedan. På Gotska Sandön finns idag få direkta spår av äldre hamnanläggningar, dessa är till stora delar utplånade av den sanddrift som präglar ön. Däremot pekar arkeologiska fynd och bevarade fornlämningar, från sten-, brons- och järnålder – liksom från medeltid – på att ön haft en liknande position som Karslsöarna, som en nodpunkt i dåtidens kontakt- och transportnätverk. Bl.a. finns där en muromgärdad kristen begravningsplats vid Säludden på öns norra del. Vid Norra Gattet, norr om Fårösund på nordligaste Gotland, finns tre svackor uppe på en nivå som idag ligger 3 meter över havet (RAÄ-nr Fleringe 73:1-3) invid en tidigare havsvik som nu, genom uppgrundning och strandvallar, helt avsnörts. Vid Hau Grönu – RAÄ-nr Fleringe 76:1 (m.fl.) – några Km längre söderut längs Fårösundet finns en stor, komplex hamnanläggning med förhistoriska gravar och en medeltida begravningsplats.  Kappellshamn på Gotländska nordväskusten bör ha fått sitt namn från ett kapell knutet till en hamnplats – enligt äldre kartor fanns där bl.a. ett område kallat ”kapellänget”. I närheten finns flera järnåldersgravfält. Vid fiskeläget Kapellet i När undersöktes en husgrund (RAÄ-nr När 160:2) 2010. Denna kan ha varit del av det kapell som gett namn åt området. Vid grävningen hittades bl.a. en förkristen grav. På Fåröns västkust vid Gamlahamn finns en mängd lämningar från järnålder till medeltid. I anslutning till hamnområdet finns även en kapellämning – S:t Olovs kyrka – med tillhörande begravningsplats. Vid de storhamnar som nämns – Fröjel, Västergarn och Visby – finns rika fynd av hamnanläggningar, bebyggelse och gravar. Vid alla tre finns även avgränsningar i form av diken eller murar.  Några andra hamn- och handelsplatser På Gotland finns många andra hamn- och handelsplatser. Ett problem när det gäller lämningar från tiden innan vikingatiden är att vi har svårt att hitta dem eftersom de inte lämnat lika tydliga spår. Ett undantag är Gothemshammar på östkusten där de bevarade lämningarnas höjd över havet pekar på att platsen var i bruk som samlingsplats under bronsåldern. Öland hyser en hel rad platser av precis samma dignitet som de gotländska. Tre av dessa är Kyrkhamn, längst i söder med rika lämningar efter fiskeri och ruinerna efter S:t Johannes kapell. Längre norrut, på östkusten, finns Kapelludden med lämningar efter hamnsamhället Sikvarp med S:t Britas kapell och lämningar från många hundra år. På öns västkust, i princip omedelbart norr om Borgholm, finns Köpingsvik – en komplex lämning från tidig medeltid som liksom Västergarn har varit avgränsat mot landsidan av en vall. Andra spännande platser är t.ex. Björkö i Mälaren, ofta kallad Birka, och Kyrksundet i sydvästligaste Finland. I södra Norge finns t.ex. Heimdaljordet, en handelsplats nära den plats där det världsberömda Gokstadskeppet påträffades. Litteraturlista Linda Lindberg (1997) Strandförskjutning och hamn i Fröjel socken, Gotland. Dan Carlsson (1987) Äldre hamnar – ett hotat kulturarv. Dan Carlsson (2019) S:t Olofs kyrka vid Akergarn. Peter d’Agnan (2010) Gotlands medeltida fiskelägen: en arkeologisk förstudie. Peter d’Agnan (2012) Medeltida kustbruk på Gotland – en pilotstudie. Henrik Munthe (1947) Om gamla tilläggsplatser för farkoster på Gotland. Ingemar Olsson (1985) SOS för äldre hamnar. Sven Kalmring (2016) Early Northern Towns as Special Economic Zones. Inlägget K-podd 69: Stora hamnplatspodden! dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Den offentliga konsten i anslutning till våra byggnader är en del av det moderna kulturarvet. I Sverige finns dessutom globalt sett väldigt mycket byggnadsanknuten offentlig konst. I K-podd avsnitt 68 samtalar Riksantikvarieämbetets Cathrine Mellander Backman, med Konstrådets Henrik Orrje om hur den byggnadsanknutna konsten kan värderas och tas tillvara när samhället byggs om. Samtalsledare är Emil Schön. Sverige har uppskattningsvis 10 000 offentliga konstverk knutna till byggnader. Det kan exempelvis handla om väggmålningar, mosaiker, statyer och skulpturer. En stor del av dessa konstverk har tillkommit under andra hälften av 1900-talet och finns vid byggnader som ofta saknar formellt skydd. När samhället förvandlas hastigt riskerar denna konst att skadas eller förloras. Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att, i samverkan med Statens konstråd, verka för att den byggnadsanknutna konsten i högre grad ska beaktas vid kulturhistorisk värdering. Myndigheterna tog därför tidigare i år fram ett metodstöd för värdering av offentlig konst. Rapporten innehåller många exempelbilder. Ladda hem metodstödet här: Byggnadsanknuten offentlig konst: metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter, 2022 Läs också: Byggnadsanknuten offentlig konst, 2019, eller ladda hem rapporten här Lyssna här: Inlägget K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 och höra historien om hur Lagan fick ett Cliff Burton-museum. Krister Ljungberg avslöjar också hur han gör för att skapa entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället. Cliff Burton var basist i Metallica och omkom tragiskt i en trafikolycka i Dörarp med bandets turnébuss 1986. Sedan 2006 finns en minnessten över Cliff Burton i Dörarp. 14 maj 2022 invigs Cliff Burton Museum i Lagan och Krister Ljungberg är initiativtagare till museet. Genom arbetet med museet har han knutit kontakter över hela världen. – Cliff Burton-museet här på Laganland har varit med i alla de största musiktidningarna i världen tack vare författaren Joel McIver. Vi har också haft kontakt med Cliff Burtons familj och de är jättetacksamma för det här, säger Krister Ljungberg. Krister Ljungberg fick Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2021 för sitt mångåriga engagemang för kulturmiljöer i och kring Lagan, där Cliff Burton-museet utgör den senaste i raden av insatser. I podden avslöjar Krister hur han genom nätverkande skapar entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället. – Om man lyfter upp en plats eller person och med hjälp av kunskap skapar spänning och väcker nyfikenhet. Då är det som att alla vill vara med, för alla bidrar med något och alla får vara med och känna stolthet. Så har det varit på den här platsen, säger Krister Ljungberg. Läs även en intervju med Krister Ljungberg om Cliff Burton-museets öppnande i Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakning för museer: Omvärld och insikt. Manuel Pino Varas är konstnär och har målat porträtten av Cliff Burton. Manuel har också formgett minnesstenen över Cliff Burton i Dörarp. Foto: Emil Schön (CCBY) Lyssna på podden här: Inlägget K-podd 67: Om Cliff Burton-museet och lokalt kulturarvsarbete med Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Lyssna på K-podd avsnitt 66 där Joakim Malmström intervjuas om sitt första år som Sveriges riksantikvarie! Joakim Malmström talar om hur kriget i Ukraina satt frågan om kulturarvets betydelse i blixtbelysning även i Sverige. Du får också höra varför det är så viktigt med en satsning på att digitalisera kulturarvet och hur våra kulturhistoriska bebyggda miljöer kan bidra till att hålla nere Sveriges klimatavtryck. Riksantikvarieämbetet förespråkar en storskalig digitalisering av kulturarvet. Det handlar i grunden om demokrati och delaktighet, men också om att säkra kulturarvet mot förstörelse och för framtida generationer. – Med erfarenhet från Ukraina så ser vi att kulturarvet, bokstavligt talat, kan gå upp i rök. Då vill det till att det åtminstone finns bevarat i digital form. Det handlar om att säkra vår historia. Digitaliseringen är också en demokratifråga. Oavsett var man sitter i landet ska man kunna ta del av vårt kulturarv, säger Joakim Malmström i podden. En annan påtaglig fråga som också knyter an till förstörelsen i Ukraina är den bebyggda miljön. Den byggda miljön skänker oss identitet, trygghet och sammanhang. Det är oftast mer klimatsmart att vårda det befintliga än att riva och bygga nytt. – Återbruk är en viktig fråga om vi ska kunna skicka vidare en planet som är beboelig för framtida generationer. Här blir den byggda miljön viktig. Att vi använder allt det som redan är byggt och utvecklar det med respekt för de historiska värdena, säger Joakim Malmström. Lyssna på hela podden här eller ladda ner den i din poddspelare. Inlägget K-podd 66: Ett år som riksantikvarie med Joakim Malmström dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 65 får du lära dig mer om de särskilda arvsreglerna kring fideikommiss och varför de fortfarande finns kvar, trots avvecklingslagen som antogs redan 1964. Expert i avsnittet är, numera pensionerade, överantikvarien Knut Weibull. – Det speciella med fideikommisset är att det åsidosätter vanliga arvsregler. Den enda som får ta över är den äldsta sonen och alla andra blir lottlösa. Det framstår som allt mer otidsenligt, säger Knut Weibull Fideikommissen tillkom under 1700-talet för att adliga ägor och egendomar inte skulle splittras upp på många olika arvingar. De flesta länders lagstiftning tillåter inte längre  arvsformen fideikommiss. I Sverige har det varit förbjudet att instifta nya fideikommiss för fast egendom sedan 1810 och för lösöre sedan 1930. 1964 antog riksdagen en avvecklingslag. Trots denna lag har ett antal fideikommiss förlängts genom regeringsbeslut framförallt under 1990-talet. Riksantikvarieämbetet ombeds yttra sig om de kulturhistoriska värdena när regeringen ska fatta beslut om förlängning. Ibland har det spelat in i besluten att de stora kulturhistoriska värdena, som normalt finns samlade i fideikommissen, ska hållas skyddade. – De kulturhistoriska värdena är otroligt höga eftersom egendomarna aldrig delats. ”I en låda i en sekretär ligger ett brev från Rousseau”, kunde till exempel en av våra handläggare konstatera efter ett besök, säger Knut Weibull. I samtalet med programledare Emil Schön resonerar Knut Weibull om hur de kulturhistoriska värdena ska kunna tas tillvara samtidigt som beslutet om avveckling av fideikommissen blir verklighet. Läs mer om fideikommiss på Kammarkollegiets webbplats.   Knut Weibull är jurist och har arbetat med kultur- och kulturarvsfrågor sedan tidigt 90-tal på kulturdepartementet och i regeringskansliet, bland annat med lagstiftningsfrågor kring fideikommiss. Från 2009 och fram till pensionen januari 2022 var Knut Weibull överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Emil Schön på Riksantikvarieämbetet. Innehållet är tillgängligt för spridning och användning enligt CC BY. Inlägget K-podd 65: Om fideikommissens avveckling med Knut Weibull dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Riksantikvarieämbetets arbete med Minecraft är en del i myndighetens uppdrag att stötta museer. Minecraft är ett av många användbara verktyg för att arbeta pedagogiskt med kulturarv gentemot unga. I K-podd avsnitt 64 dag får du träffa verksamhetsutvecklare Viktor Lindbäck och lära dig mer om spelet och dess möjligheter. I K-podd avsnitt 64 berättar Viktor Lindbäck med kunnande och entusiasm om hur och varför Riksantikvarieämbetet utvecklar metoder för att koppla samman spelet Minecraft och kulturarvet. Avsnittet innehåller ett och annat tips för att närma sig spelet och såklart en och annan anekdot ur verkliga Minecraftlivet. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets och Viktor Lindbäcks arbete med Minecraft: Riksantikvarieämbetets huvudsida för Minecraft: Kulturarvet i Minecraft | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Viktors arbete med att återskapa kyrkan i Edsleskog: Minecraft och medeltiden – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg Adam Clarke som skapat Minecraftvärldar för bland annat Tate Modern beskriver hur man kan berätta genom Minecraft: Bygga historia i Minecraft – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg Läs om sportlovstävlingen vid Glimmingehus och se alla bidragen på film: Medeltidsborgen Glimmingehus fick nytt liv i äventyrsspelet Minecraft | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Inlägget K-podd 64: Om Minecraft som verktyg för kulturarvspedagogik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Under sina sex sista levnadsår byggde Alfred Nobel upp ett välutrustat laboratorium intill sin villa i San Remo. Där fanns bland annat ett antal flaskor med kemiskt innehåll, som inte analyserats – förrän nu. Det här avsnittet av K-podd publiceras på självaste Nobeldagen, med ett givet fokus. Tillsammans med Nobel Prize Museum och Uppsala universitet har Riksantikvarieämbetet nämligen analyserat innehållet i 46 olika flaskor, som buteljerades för över 120 år sedan i Alfred Nobels laboratorier. Analysen genomfördes efter ett behov hos personalen på Alfred Nobels Björkborn i Karlskoga att utreda på vilket sätt flaskornas innehåll kunde utgöra ohälsosamma ämnen i samlingarna. Följ med in till Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby, där kemisten Sara Norrehed berättar för programledaren Erik Larsson om hur analysen gått till, om känslan av att hålla i Alfred Nobels flaskor, om att arbeta med sin gamla mentor, om problemet med hälsovådliga ämnen i museisamlingar och, naturligtvis, om vad flaskorna faktiskt innehöll. De flesta av Nobels flaskor har prydliga, ibland handskrivna etiketter på antingen franska, engelska, italienska, tyska eller svenska. Foto: Dan Lepp (CCBY). Här kan du läsa mer, se en informationsfilm, gå en e-kurs och lyssna på ett tidigare avsnitt av K-podd om ohälsosamma ämnen i samlingar. Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson på Riksantikvarieämbetet. Innehållet är tillgängligt för spridning och användning enligt CC BY. Inlägget K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vad händer med den digitala förmedlingen när publikrestriktionerna hävs? Vilka initiativ kan vi vänta oss framöver för att göra utställningsarbetet mer miljömässigt hållbart? Och bör de statliga kulturinstitutionerna i Stockholm starta filialer i utsatta områden? Detta är några av de frågor som Museipanelen diskuterar i höstpremiären, som sändes live 24 september. Den här gången består panelen av Anna Hadders, intendent och utställningsproducent vid Regionmuseet Skåne, Karin Nilsson, verksamhetschef på Arkdes, samt Kerstin Brunnberg, ordförande för Kulturhuset Stadsteatern och tidigare bland annat ordförande i Statens kulturråd. Samtalet leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Vill du se samtalet hittar du det här. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd: Museipanelen september dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Bör verkligen allt som museer förvaltar även finnas digitalt? Och behövs det ett tydligare uppdrag från politiskt håll för att komma vidare när det gäller museernas digitalisering? Dessa frågor, och många andra, avhandlades när Omvärld och insikt: Museipanelen gjorde ett gästspel under politikerveckan i Almedalen. Hör Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet och Carl Heath, utbildningsdirektör på forskningsinstitutet Rise diskutera digitalisering av kulturarvet i ett samtal som sändes live onsdagen den 7 juli och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Specialavsnittet för Almedalsveckan görs i samarbete med Digisam. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inspelat av Björn Sundberg och Mia Carlsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen Almedalen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Finns det ett samband mellan mångfalden bland museers personal och de historier som museerna berättar? Kommer volontärernas roll bli viktigare nu när svenska museer tillåts öka sina öppettider? Och vad kan museerna lära av universitetsbibliotekens sätt att samarbeta kring digitalisering? Detta är några av de frågor som månadens Museipanelen får bita i. Hör Klas Grinell, utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall samt forskare vid Göteborgs Universitet, Karl Arvidsson, chef på Mölndals Stadsmuseum och Kerstin Brunnberg, bland annat ordförande för Kulturhuset Stadsteatern ventilera sina tankar och åsikter i detta samtal, som sändes live fredagen den 18 juni och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen juni dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

– Ett fynd utan fyndplats är lite som att klippa ut bokstäver från en boksida. De kan vara jättefina, men saknar sitt sammanhang. Det säger arkeologen Ny Björn Gustafsson i senaste avsnittet av K-podd, som handlar om just fyndplatser och deras betydelse. Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson ger sig ut på norra Gotland, där vi besöker fyndplatser som på olika sätt visar hur avgörande platsen kan vara för vad föremål kan berätta. Med oss i handen finns en telefon med appfunktionen Fornsök, som hjälper oss att hitta till fyndplatserna, ge oss mer information och orientera oss i terrängen. Här kan du läsa mer om arkeologiskt fyndmaterial på Riksantikvarieämbetets hemsida. Fyndplatser i avsnittet Spillingsfyndet. 2 stora silverdepåer och en kista med, framförallt, baltiskt präglade bronsföremål påträffades sommaren 1999 strax utanför Slite på Östra Gotland. Fyndet, som du hittar här i Fornsök, ledde till flera år av undersökningar på platsen. Dels med metalldetektor men även i form av utgrävningar. Via myntdatering dateras silverdepåerna till efter 871 e.Kr. Föremålen är numera permanent utställda på Gotlands museum men tillhör formellt Historiska museet (läs mer här i deras katalog). http://www.k-blogg.se/wp-content/uploads/2021/06/fyndplatspodden_trailer_FB.mp4   Ryttarmasken från Hellvi. Masken påträffades ursprungligen i samband med otillåten detektering av ett s.k. stengrundshus, en huslämning från ca 300-600 e.Kr. Den skadades i samband med upptagandet och lämnades så småningom, 2011, in till Länsstyrelsen. Masken var ursprungligen en del av romersk kavalleriutrustning, men har modifierats. Fyndplatsen och saknade delar av masken lokaliserades vid utgrävning 2011. (Läs mer i Historiska museets katalog.) http://www.k-blogg.se/wp-content/uploads/2021/06/fyndplatspodden_hellvi_husgrund.mp4   Ringarna från Vale i Stenkyrka. Fyra grova ringar från bronsålderns senare del. De påträffades av bonden Johan Mattis Söderström och två av dem kom att ges till Historiska museet medan de andra två blev kvar på Gotlands Fornsal, som numera är en del av Gotlands Museum. Ringarna publicerades 1882 av Oscar Montelius i Kungl. Vitterhets, historie och antikvitets akademiens månadsblad. Fyndplatsen är inte känd men gården Vale ligger här. Malstenen i husväggen. Stenen har beteckningen RAÄ-nr Stenkyrka 225/L1975:7862 och är inmurad i väggen på husets baksida långsida, mot sydöst. Bro kyrka med bildstenar. – Bro sockens medeltida kyrka hålls öppen året om. Bildstenen i inklusoriets yttervägg är lätt att se redan från den södra stigluckan.   Ett urval av svenska fynd och deras fyndplatser Uppland: Spånga kyrka. I och runt kyrkan, inte minst i östra muren, har ett stort antal runstensfragment påträffats. Här berättar arkeologen John Hamilton mer om fynden. Västerbotten: Platsen för Kågefyndet. Ett depåfynd med smycken från järnålder som påträffades 1887 vid grundgrävning. Läs en ingående redogörelse i tidsskriften Fornvännen från 1917. Västergötland: Stenkammargrav i form av en hällkista från sen stenålder. Här påträffades ett stort antal flintföremål av typer som figurerar som lösfynd – dolkar, skrapor och avslag. I graven hittades de i ett tydligt sammanhang. Se mer i Historiska museets katalog. Gästrikland: Kråknäset. Fyndplats för det s.k. Kråknäsjärnet, en samling ämnesjärn och två sk. luppar, 25 respektive 33 kg tunga blästjärnsklumpar. Depån påträffades 1993 och delvis daterad via kol14-metoden till tiden runt vår tideräknings början. Mer i Historiska museets katalog. Jämtland: Smalsundet. Fyndplats för spjutspetsar av skiffer. I samband med sjöreglering påträffades 40-50 spjutspetsar invid ett gammalt vadställe. Dessa har kopplats till jakt på simmande vildren under sen stenålder. Södermanland: Tuna f.d kyrka med äldre lämningar. Vid arkeologisk undersökning i början av 1960-talet påträffades bl.a. två figurbleck av guld, s.k. ”guldgubbar”, vilket pekar på att en storgård sannolikt funnits på platsen under vendeltiden. Närke: Hasslefyndet. En depå från sen bronsålder. Bl.a. svärd, bronsplattor med järnbeslag och hakar av brons som lagts i en stor bronskittel som sedan troligen sänkts ner i vatten. Påträffad 1936 och undersökt arkeologiskt. Skåne: Bildsten från Hunnestadsmonumentet. I december 2020 påträffades en sedan länge försvunnen vikingatida bildsten som en gång ingick i ett av de mer spektakulära runmonument vi känner till, inte bara i de gamla danska landskapen utan även från det som idag är Sverige. Stenen hittades i resterna av en gammal bro över Hunnestadsån. Fyndplatsen är ännu inte registrerad i Fornsök men platsen ligger här. Använd Fornsök och sök på lämningstypen “Fyndplats“ så hittar du tiotusentals andra! När det gäller Fornsök kan det vara så att fyndplatser för föremål, ibland även riktigt spektakulära sådana, inte alltid behöver finnas registrerade. Detta trots att de finns ordentligt publicerade sedan länge. Detta beror uteslutande på att Fornsök bygger på information från Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister. Om ett fynd eller en arkeologisk undersökning inte har registrerats i registret så finns det givetvis inte heller med i Fornsök. K-podd är inspelat, producerat och klippt av Erik Larsson. Research av Ny Björn Gustafsson.  Leta gärna upp K-podd i din app för podcaster och prenumerera, så missar du inte nya avsnitt! Inlägget K-podd 62: Om fyndplatser och deras betydelse dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Behöver museernas roll stärkas när det gäller att förhålla sig till känsliga frågor i samtiden? Vilka av museernas arbetssätt har förändrats under pandemin? Och borde vi förmedla mer kunskap via Wikipedia? Lyssna till ett samtal där Anna Jansson, konsthistoriker och kommunikatör på Nationalmuseum, Carl Heath, utbildningsdirektör på Rise och Klas Grinell, utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall samt forskare vid Göteborgs Universitet diskuterar bland annat Wikipedia, museers mod och innovation i pandemins fotspår. Samtalet sändes live fredagen den 28 maj och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Missade du förra avsnittet av Museipanelen kan du lyssna på poddavsnittet här. Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen maj dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur ska vi hantera en utställning och dess koppling till kolonialismen? Är kulturarvspedagogik verkligen en profession? Och kommer satsningarna på digitala utställningar bromsas nu när museerna åter öppnar för fysiska besök? Lyssna till hur Karin Nilsson från ArkDes, Karl Arvidsson från Mölndals Stadsmuseum samt Kerstin Brunnberg, bland annat ordförande i Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm diskuterar dessa – och andra – frågor i Museipanelen, som sändes live fredagen den 23 april. Samtalet leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Missade du förra avsnittet av Museipanelen kan du lyssna på poddavsnittet här. Inspelat av Oscar Engberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen april dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Joakim Malmström är historikern som på bara några år hunnit vara universitetschef, överintendent på museum och nu, Sveriges riksantikvarie. Den 32:a i ordningen sedan 1630. Lär känna landets yngste myndighetschef när Joakim Malmström berättar om sina drivkrafter, tankar om kulturarvet och det märkliga i att börja på nytt jobb mitt i en pandemi. Vad gör honom arg? Glad? Sådana frågor får också plats i intervjun, som leds och har producerats av Erik Larsson.   Inlägget K-podd 61: Joakim Malmström – första dagen som riksantikvarie dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Kommer ICOM lyckas att ena museisektorn kring en museidefinition den här gången? Vilka föremål kommer i framtiden att berätta coronapandemins historia? Och går det att som museum behålla sin opartiskhet om man sponsras av ett privat företag? Det är frågor som diskuteras i den allra första Museipanelen, som den här gången gästas av Anna Hadders på Regionmuseet Kristianstad, Anna Jansson på Nationalmuseum samt Lina Thomsgård från Stockholms Kvinnohistoriska. Samtalet leds av Fredrik Emdén och Lina Wennersten från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Det ägde rum den 26 mars och sändes live via Facebook och Youtube. Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inlägget K-podd special: Premiär för Museipanelen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad författare, historiker och även han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Samtalsledare är Clara Åhlvik, utställningschef Nobel Prize Museum. Samtalet är hämtat från Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som den här gången sköts fram och hölls digitalt den 3 och 4 februari. Här kan du ta del av fler samtal, seminarier och föreläsningar från konferensen, som hade temat Konflikt och konsensus – kulturarv i en splittrad värld. Inlägget K-podd 60: Coronakrisen, samhället och kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vem var egentligen Johannes Bureus, mystikern, alkemisten, Sveriges förste riksantikvarie som tillträdde 1630? Finns det några likheter i att vara riksantikvarie under stormaktstiden och idag? Det här avsnittet av K-podd utgår från ett samtal som hölls under Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som sköts fram och hölls digitalt 3-4 februari 2021. Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare vid Vasamuseet samtalar med riksantikvarie Lars Amréus om kulturarvsarbetets – och riksantikvariens – roll i samhället på 1600-talet och idag. Samtalsledare: Karin Altenberg. Om du är intresserad av Håkan Håkanssons bok om Johannes Bureus, Vid tidens ände hittar du den här. Inlägget K-podd 59: Från Bureus till Amréus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Bea Uusma följer analysen av S.A. Andrées dagbok i Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium. Foto: Johanna Åkerberg Kassel (CC BY). – Jag är övertygad om att när den här veckan är slut kommer vi ha skrivit om historien. Händelseförloppet kommer att ändras. Så säger forskaren och författaren Bea Uusma i det senaste avsnittet av K-podd. Som gästkollega på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium har Uusma analyserat S.A. Andrées sista dagboksblad – och gjort nya upptäckter som kan ändra vår syn på vilket öde expeditionen gick till mötes i Arktis 1897. Gåtan om vad som hände med Andrée-expeditionen  kan komma ett steg närmare sin lösning när den svårläsliga texten i Andrées sista dagbok nu analyseras för första gången sedan 1931. Dagboken, som hittades i innerfickan på Salomon August Andrées kavaj, innehåller de sista anteckningarna som gjordes på Vitön. Andrée påbörjade dagboken när expeditionen tog sig iland på ön, men slutade plötsligt skriva, efter bara några dagar. – Det här är det största jag hittills har gjort, säger Bea Uusma, forskare, författare och expert på Andreé-expeditionens dödsorsak. – Genom att lägga samman information från en mängd olika metoder med avancerad digital bildbearbetning håller vi på att försöka ta reda på vad det egentligen står, i de delar av texten som inte går att se med blotta ögat, berättar Bea Uusma. Det är ett komplicerat arbete som kommer att ta lång tid. Men redan nu, efter några dagar, inser jag att vi kan komma att skriva om historien om vad som hände med expeditionsmedlemmarna på Vitön. Multispektral fotografering och mikro-XRF Den 123 år gamla dagboken analyseras på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby, där Bea Uusma har fått plats som gästkollega. Metoderna innefattar bland annat multispektral fotografering och mikro-XRF. Projektet är ett samarbete mellan Bea Uusma, Medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet, Riksantikvarieämbetet, Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien och Grenna museum, med tillstånd från Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. Bea Uusma är författare till Augustprisvinnande boken Expeditionen – min kärlekshistoria. Programledare och producent för K-podd är Erik Larsson. Här kan du läsa mer om hur du kan bli gästkollega på kulturarvslaboratoriet.    Inlägget K-podd 58: Bea Uusma kan lösa gåtan om Andrée-expeditionen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

K-podd avsnitt 57 handlar om historiens obesuttna. Alla de människor som århundradena fram till 1900-talet brukade jord och bodde i hus som de själva inte ägde. Kategorierna och omnämnandena var många: Torpare, inhyseshjon, backstugusittare, statare. K-podd är Riksantikvarieämbetets podd

I detta avsnitt av K-podd tar vi oss till östra Gotland och besöker ett antal olika fornborgar. Och just olika, det kan de lämningar vi kallar fornborgar verkligen vara. Arkeologen Ny Björn Gustafsson vid Riksantikvarieämbetet reder ut begreppen och berättar om platserna vi gör nedslag på. Med oss på utflykten har vi en smartphone där vi öppnat Fornsök, den webb-baserade tjänsten som hjälper oss att hitta fornlämningar och ge oss information. Fornsök är nu utrustad med en GPS-funktion, och du hittar tjänsten här. Programledare: Erik Larsson. Erik Larsson och Ny Björn Gustafsson. Foto: Lars Lundqvist (CCBY) Borgarna vi besöker i avsnittet Torsburgen är Sveriges till ytan näst största fornborg. Den täcker en yta om cirka 1,2 kvadratkilometer. Upp till 7 meter höga murar finns kvar, främst i söder och sydväst. På Grogarnsberget finns en klint- eller höjdborg på en udde med en yttre och en inre mur. Vid grävning i den yttre muren, 1982, hittades bl.a. ben av häst och människa samt en skadad pilspets som eventuellt kan dateras till vendeltid (ca 550-750 e.Kr.). Kräklings borg är en myrborg på en udde i en större agmyr. I vallen har människoben påträffats. Borgar vi nämner Borgen på Östergarnsholm är en flatmarksborg där muren som är ca 950 m i diameter utgörs av en påbyggd strandvall. Mitt i borgen finns Östergarnsholms gamla fyrplats. Herrgårdsklint är en klint- eller höjdborg med husgrunder. Den  har delundersökts flera gånger men detta har inte lett fram till någon säker datering. Runsa borg är en höjdborg vid Mälaren norr om Stockholm. Närmast en befäst stormannagård – en höjdbosättning – från folkvandringstid (ca 400-550 e.Kr.). Borgen har undersökts flera gånger under senare år. Ny Björns borgtips I avsnittet utlovar Ny Björn några tips på fornborgar att besöka runt om i Sverige. Här följer hans urval. Skåne: Stenshuvud – höjdborg på norra delen av Stenshuvud vid skånska östkusten. I söder finns en vall av jord och sten som avgränsning. Hälleberga borg öster om Hässleholm – höjdborg söder om Almaån. Borren – fornborg på en halvö i Börringesjön öster om Svedala. Blekinge: Silverberget – höjdborg söder om Ronneby med flera terrasser och murar. Halland: Borgåsen – höjdborg mellan Derome och Tofta. Småland: Vistakulle – höjdborg på östra Vätterstranden. Här finns även en husgrund. Öland: Hässleby borg – en relativt liten, rund flatmarksborg med flera näraliggande husgrunder. Undersökningar i och i närheten har visat att den användes redan under förromersk järnålder – ca 500 f. Kr till vår tideräknings början. Östergötland: Boberget – höjdborg på Vikbolandet. Undersöktes arkeologiskt i början av 1900-talet. Fynden visar att det är fråga om en höjdboplats från folkvandringstid – ca 400-550 e.Kr. Västergötland: Halleberg – höjdborg som omfattar hela berget, 20 Km2 och räknas som Skandinaviens största. Hälsingland: Vettberget – höjdborg vid Lunnsjön sydöst om Gnarp. Tydliga murar. https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/443e42ed-bbb2-48ce-906c-648ce9d16c9b Jämtland: Mjälleborgen – höjdborg på Öneberget på Frösön. Ursprungligen från romersk järnålder – ca. 300 e. Kr. – men i området finns även senare huslämningar. Ångermanland: Rogstaklippen – höjdborg i Torsåker. Sveriges nordligaste kända fornborg. Borgen har delundersökts och av daterade kolprov att döma anlades den under folkvandringstid – ca. 400-550 e. Kr. Mot fornborgarna! Inlägget K-podd 56: Om fornborgar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Riksantikvarieämbetets arbete för kulturarvet må vara viktigt, men det är inte samhällskritiskt under pågående pandemi. Så när Region Gotland frågade om Kulturarvslaboratoriet i Visby kunde användas för att framställa handsprit för sjukvårdens räkning föll det sig naturligt att ställa om verksamheten. Sedan den 13 maj tillverkas därför handsprit i Riksantikvarieämbetets lokaler. I Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby pågår till vardags analyser och dokumentation av kulturhistoriska föremål och material. Färganalyser, tålighetsanalyser, giftighetsanalyser, röntgengenomlysningar, ålders- och äkthetsbestämningar av kulturhistoriska föremål i museers samlingar är en del av vardagssysslorna för de konservatorer, laboratorieingenjörer, kemister och andra utredare som arbetar på Enheten för Kulturarv och vetenskap. Följ med K-podd när vi gästar labbet och träffar fyra medarbetare som nu i stället är i full färd med att blanda till 1000 liter handsprit som ska levereras till regionen. Allt för att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna fortsätta utföra sitt så viktiga arbete. Läs mer om Kulturarvslaboratoriet vid Riksantikvarieämbetet här.   Foto: I Kulturarvslaboratoriet. Erik Larsson (CC BY). Inlägget K-podd 55: Om Kulturarvslabbet som blev handspritsfabrik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

När skutan “Antarctic“ den 16 oktober 1901 kastade loss från kajen i Göteborg anade ingen ombord att den tänkta forskningsresan skulle utvecklas till en av de mest dramatiska händelserna i polarhistorien, en kamp för överlevnad med en närmast osannolik upplösning. I det här avsnittet av K-podd träffar vi Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Han har tillsammans med flera andra forskare rest i den första svenska sydpolarexpeditionens fotspår för att analysera ett avlägset svenskt kulturarv. Vi kastar oss in i äventyret som Otto Nordenskjöld och hans forskarlag begav sig ut på, och som skulle komma att pågå över två vintrar i världens tuffaste väderförhållanden. Gunnar Almevik beskriver också hur Nordenskjölds 119 år gamla forskarstation på Snow Hill ser ut idag, och vi pratar om de påtagliga klimatförändringarna på den antarktiska halvön. Länk till avsnittet finns längst ner i blogginlägget. Följ gärna K-podd i din app för podcasts, så missar du inga avsnitt! Här kan du läsa mer om projektet som Gunnar Almevik och hans kollegor genomförde på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Zoologen John Gunnar Andersson, kartografen Samuel Duse och besättningsmannen Toralf Grunden vid forskningsstationen på Snow Hill, 1903. (PDM) Gunnar Almevik på Antarktis, 2020. Foto: Jonathan Westin (CC BY). Forskningsstationen på ön Snow Hill omkring 1990. Glaciären sträckte sig då från bergen och ända ut i havet direkt söder om byggnaden. Foto: Ricardo Captevilla, IAA (CC BY) Forskningsstationen på Snow Hill, januari 2020. Idag har glaciärens utbredning minskat avsevärt. Kantlinjen går nu jämfört med för 30 år sedan ett par hundra meter längre söderut mot glaciärens centrum. Foto: Gunnar Almevik (CC BY) Inne i forskningsstationen på Snow Hill. Stugan var till stora delar tillverkad i moduler av ett snickeri i Stockholm och fraktades så till Antarktis. Foto: Gunnar Almevik (CC BY) Gunnar Almevik lagar en reva i tjärpappen som täcker den gamla forskningsstationens väggar och tak. Foto: Jonathan Westin (CC BY) Ruinen av den stenhydda i Hoppets vik på Trinityhalvön där tre medlemmar av expeditionen tvingades övervintra 1903. Foto: Gunnar Almevik (CC BY) Den gamla stenhyddan ligger i en stor pingvinkoloni. Foto: Gunnar Almevik (CC BY) Spåren av ett stenkummel och fyrmärke i Pingvinbukten på ön Marambio. Här samlade deltagare i Nordenskjölds expedition ägg i samband med karteringar och fältarbeten. Foto: Gunnar Almevik (CC BY Jonathan Westin och Dan Avango förbereder för drönarfotografering i tältlägret på Snow Hill. Foto: Gunnar Almevik (CC BY) Fartyget ”Antarctic” fast i ismassorna. (PDN) Inlägget K-PODD 54: Om den första svenska sydpolarexpeditionen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vad innebär det att forska på mänskliga kvarlevor? Vad lär vi oss av gamla ben och skelettdelar? Varför har ämnet strontium revolutionerat den osteologiska forskningen och vår förståelse av hur människor levt? Vad kan en bruten överarm från tidig medeltid berätta för oss? Det är några frågor som ställs i det senaste avsnittet av K-podd, Riksantikvarieämbetets podcast. Vår gäst heter Caroline Ahlström Arcini. Med 15 000 undersökta skelett på sitt cv är hon en av Sveriges mest kvalificerade personer att ge oss svar. Caroline Ahlström Arcini arbetar sedan 35 år tillbaka som osteolog vid Arkeologerna, som är en del av Statens historiska museer. I avsnittet ger hon även sina tankar kring återlämnande av mänskliga kvarlevor, och museers möjligheter att bevara dem för framtida forskning. Ärenden som rör mänskliga kvarlevor och återlämnande av föremål i museisamlingar är ofta komplicerade och det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag av regeringen att ta fram stöd för museerna i hur sådana ärenden kan hanteras. Här kan du ta del av de stöddokument som tagits fram. Programledare i det här avsnittet, på plats hos Arkeologerna i Lund är Lina Wennersten. Producent är Erik Larsson. K-podd hittar du även i din smartphone-app för podcasts, där du kan prenumerera för att inte missa några avsnitt. Inlägget K-PODD 53: Om mänskliga kvarlevor med Caroline Ahlström Arcini dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.