Klimatekot

Vårt ekonomiska system är byggt för evig tillväxt på en ändlig planet, vilket gör kollapsen mer eller mindre inbyggd i systemet. I detta avsnitt möter du Tove Blomgren, Creative Director på framtidslabbet Sally hos EY Doberman. Framtidslabbet har tagit sig an utmaningen att helt omformulera vad vår ekonomi ska handla om. Istället för tillväxt ligger fokus på livskvalitet, rättvisa och fungerande ekosystem. Vi pratar om att man får det man mäter, att BNP aldrig var tänkt att användas som det gör och varför dagens pensionssystem kan vara dömt att haverera. Vi pratar också om hur medborgarlön, lokala matekonomier och nya sätt att mäta värde skulle kunna bli grunden för nästa ekonomiska system.

Vi lever i en tid där nästan allt förväntas fortsätta växa - ekonomin, städerna, karriärerna och våra att göra listor. Samtidigt lever vi redan nu över planetens gränser, och medan vissa sätter sitt hopp till grön tillväxt och fortsatt expansion, börjar allt fler känna att det här inte håller. En del går så långt som att fråga sig om vår nuvarande civilisation i själva verket är på väg mot en kollaps. Och i så fall - vad händer då och vad skulle kunna växa fram i stället?Dagens gäst i Klimatekot är författaren, journalisten och föreläsaren David Jonstad, som bland annat skrivit böckerna “Kollaps” och “Meningen med landet”, där han skriver både om systemens sårbarhet och sina egna försök att leva på ett annat sätt.

Kata Nylén är en av psykologerna bakom nätverket Klimatpsykologerna. I höst släpper hon sin nya bok om psykologisk resiliens. Hur gör man för att förbereda sig på de kriser som väntar och hur hanterar man de kriser vi befinner oss i? Vi pratar om nyckeln till förändring, ungas minskade klimatengagemang och om att öka det kollektiva engagemanget. Keywordsklimatångest, beteendeförändring, psykologisk resiliens, kollektivt engagemang, ungdomars klimatengagemang, socialt stöd, klimatkris, hållbarhet, klimatpolitik, klimatkrisChapters00:00 Introduktion till klimatkrisen och psykologisk resiliens02:34 Människors beteende och intentionsglappet05:42 Kollektivt ansvar och vikten av samarbete08:48 Känslomässig hantering av kriser11:04 Kognitiv dissonans och dess påverkan13:49 Att skapa meningsfullhet och handlingskraft17:05 Polarisering och engagemang i klimatfrågor20:44 Klimatsmart och utmattning22:51 Att se sig själv som medborgare24:45 Ungdomars engagemang och motstånd28:56 Vuxnas ansvar och rollmodeller33:48 Psykologisk resiliens och framtidshopp

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries från Naturskolan i Umeå om varför naturfärdigheter är en del av Sveriges civila krisberedskap, hur friluftsliv kan stärka både praktisk beredskap och psykisk/social resiliens - och hur vi faktiskt kan ta tillbaka den här kunskapen, för oss själva, våra barn och samhället i stort.

Intresset för solceller har dalat, samtidigt som det finns stora ekonomiska och klimatmässiga vinster med att investera i dem. 2030 kommer dessutom nya regler som säger att i stort sett alla nya byggnader ska ha solceller på taket. Och numer finns stora vinster att hämta med smart batterilagring, möjligheter till ö-drift vid strömavbrott och effektiva sätt att minska effekttoppar. Dagens gäst är rådgivaren, författaren och föreläsaren Lars Andrén - expert på solceller och energilagring.

Odlingssäsongen är på gång, men vad är bäst att odla för att slå ett slag för ökad hemberedskap? Susanne Hjort är permakulturdesigner och håller just nu utbildning kring beredskapsodling. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips och tricks för att planera sina odlingsplatser, lära känna sin matjord och hur man gör för att ta frö från sina egna plantor - en ofta bortglömd del, men ack så viktig ur beredskapssynpunkt.

Beredskap handlar om så mycket mer än att ha varma filtar och att lagra konserver. Värden står inför flera parallella kriser och de riskerar att förstärka varandra. Hur bygger vi egentligen ett samhälle som tål smällarna? I säsongens första Klimatekot gästas vi av säkerhetsexperten Patrik Oksanen. Vi pratar om de dolda kopplingarna mellan ekologisk och biologisk kollaps, klimatkris och säkerhetspolitik. Men också om hävstångspunkterna - det vill säga som förändringar som ger stora effekter på många områden.

Jon Moen är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han har länge intresserat sig för det hållbara samhället och hur det kan se ut. I det här avsnittet hjälper han oss att knyta ihop säsongens framtidsspaningar. Kan vi människor hantera flera kriser samtidigt? Vad händer när vi passerar tipping points, kan tekniken rädda oss och hur känns det att vara hållbarhetsforskare med vetskap om allt som är så nära att kollapsa. Häng med på säsongens sista avsnitt av Klimatekot.

Hur ser framtidens stad ut och vad krävs för att den ska ge minsta möjliga avtryck på naturen? I det här avsnittet gästas vi av arkitekten och forskaren Cornelia Redeker från Arkitekthögskolan i Umeå. Under årens lopp har hon studerat allt från översvämningar i Nederländerna, vattenbrist i Kairo till hur byggnader och platser kan utformas för att jobba med naturen istället för mot den.

Demokratin är på tillbaka gång i världen och samtidigt har klimatkrisen seglat upp och blivit en ödesfråga för vår framtid. Hur hänger egentligen klimat och demokrati ihop och kan ett demokratiskt samhälle lösa klimatkrisen?Daniel Lindvall är författare och demokratiforskare vid Uppsala universitet och han forskar bland annat om vilka mekanismer som hotar respektive förstärker demokratier, och hur klimatkrisen påverkar demokratiska samhällen.

Hur ser framtidens resvanor ut och vilka insatser krävs för att klimatsäkra vår infrastruktur? I det här avsnittet av Klimatekot djupdyker vi i transportsektorns utmaningar – en sektor som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Trots snabb elektrifiering återstår fortfarande mycket arbete för att nå nollutsläpp, och de senaste årens extremväder har visat på sårbarheten i den svenska transportinfrastrukturen. Hundratals mil väg och järnväg ligger i riskområden och endast en liten del är klimatanpassade, enligt en ny granskning från Dagens Nyheter.Tillsammans med Jonas Westin, transportforskare vid forskningsenheten CERUM, på Umeå universitet, diskuterar vi hur vi både kan förändra våra resvanor och anpassa vår infrastruktur för att nå klimatmålen – och samtidigt rusta oss mot framtidens extrema väderhändelser.

Hur ser våra matvanor ut idag och hur har de förändrats över tid? Vilka trender formar framtidens matval? Och framför allt, hur måste vi förändra våra sätt attproducera och äta mat för att nå klimatmålen och leva inom planetens gränser?Gäst är Elin Röös, forskare vid SLU i Uppsala och expert på mat och livsmedelsproduktion. Tillsammans ska vi blicka framåt och föreställa oss hur en hållbar livsmedelsproduktion kan se ut år 2050 om vilyckas ta rätt beslut idag. Hur äter vi då, vilka förändringar har gjorts, ochvem har egentligen drivit omställningen?

Framtidsforskaren Pontus Strimling gästar Klimatekot för att prata om hur AI kan förändra våra liv och vårt samhälle. Vi frågar oss om det verkligen är rimligt att AI ska lösa Klimatkrisen, om energin kommer att räcka, om det blir fler eller färre åsiktskorridorer och filterbubblar och vad krävs för att AI-tekniken ska utvecklas till något som gynnar oss i framtiden. Gäst: Pontus Strimling, forskningsledare för Institutet för framtidsstudiers tema "Nya teknologier och mänsklighetens framtid".

I säsongens första avsnitt av Klimatekot möter Elin Leyonberg forskaren Elin Nilsson för ett öppet samtal om svensk konsumtion – varför vi säger att hållbarhet är viktigt, men ändå väljer vi oftast det billigaste alternativet? Det blir en djupdykning i konsumtionsvanor, vanans makt, varför prislappen oftast styr våra val, och hur konkurrensen från aktörer som Temu och Shein påverkar både miljön och svenska företag. Lyssna till nya insikter om hur e-handeln förändrat vår shopping, vilka mekanismer som får oss att kompromissa med våra värderingar, och vad som krävs för att vi år 2050 verkligen ska konsumera hållbart inom planetens gränser. Avsnittet avslutas med en framtidsvision där konsumenter, företag och politiker gemensamt bidrar till en mer etisk och ansvarsfull handel – och där goda val faktiskt blir det enkla valet i vardagen

Elnäten är hårt belastade och värre väntas det bli. Särskilt under vissa av dygnets timmar, då många använder mycket el samtidigt. Från och med 1 januari 2027 kommer du att få betala en extra avgift om du använder mycket el just då, en så kallad effekttaxa. Det här har väckt stor oro, starka reaktioner och en diskussion om att effekttarifferna riskerar att slå helt fel. I det här avsnittet reder vi ut vad som är spekulationer och vad vi faktiskt vet. Vi pratar om hur du kan undvika höga effekttariffer och vilken påverkan det kan få för olika hushåll. Gäst är Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun.

När är något egentligen tillräckligt? Det funderar vi kring i det här poddavsnittet där forskaren Maria Håkansson på RISE har undersökt vad vi anser som just tillräckligt. I projektet Nog?! har hon undersökt energitillräcklighet, både kopplat till den egna energianvändingen, men också i förhållande till allt annat vi konsumerar och nyttjar. Kan vi människor få nog och bli nöjda? Går det att hitta en balans mellan vad som är tillräckligt, rättvist och fortfarande inom de planetära gränserna? ⁠Här hittar du livsstilsmagasinet som vi refererar till i avsnittet. ⁠⁠Vill du veta mer om projektet NOG?! kan du delta i det här seminariet den 9 juni 2025⁠

Mossa är grunden till all annan växtlighet. Den är fenomenal på att bilda koldioxid och hjälper annan växtlighet att få fäste i ett område. Nu har Umeåforskaren och entreprenören Daniel Pacurar utveklat en moss-smoothie som sprayas på marken för att återställa växtlighet i skadade ekosystem, så som efter gruvbrytning, ökenutbredning eller skogsbränder. Här är allt du inte visste om mossa!

Umeå Eco Industrial Park ska bli ett eget litet ekosystem. Genom cirkulära lösningar ska avfallet från en verksamhet användas som råvara i en annan verksamhet på området. På så vis skapas det som kallas för industriell symbios. Bland annat ska koldioxid samlas in och återanvändas, förorenad jord kan bli planteringsjord och en stor modern sorteringsanläggning för bland annat plast och textilier ska byggas. För att det här ska lyckas krävs ett helt nytt sätt att se på affärer och projektet är i stort behov av nytänkande etableringar. I slutändan ska industriområdet, som ligger på Dåva i Umeå, bidra till att göra Umeå kommun klimatneutralt till 2040. Gäster: Karin Måwe, projektledare Umeå Eco Industrial Park och Nina Rismalm, näringslivsutvecklare på Umeå kommun.

Att starta en energigemenskap med grannarna kan vara ett smart och ekonomiskt sätt att dela på egenproducerad el. Det behöver varken bli speciellt dyrt eller krångligt, men självklart beror det på vilken lösning du väljer. Energigemenskaper kan också visa sig bli viktiga inslag i både den civila beredskapen, men också i den offentliga. I det här avsnittet reder vi ut vad som klassas som en energigemenskap, vad som är möligt och om kommuner kan tänkas stå för en del av investeringen. Gäst: Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun

Han var techentreprenören som oväntat sa upp sig som VD på Booli, för att ägna sig helhjärtat åt klimatfrågan. Idag har Kalle Nilvér inte bara ställt om sitt eget liv, utan även hjälpt tusentals företag i deras omställningsresa. Vi pratar om det avgörande ögonblicket när han på riktigt förstod att klimatkrisen redan är ett faktum, om vem som bör göra vad i omställningsarbetet, om low effort och high impact, klimatkompensation och personlig CO2 budget. Och vad är det egentligen som gör att Kalle fortsätter känna pepp för att vi ska klara detta?

För första gången i Sverige har ett område med 150 stugor och hem fått besked att det blir för dyrt att klimatsäkra området och istället ska samtliga fastigheter rivas. I världen beräknas det totala fastighetsvärdet sjunka med 25 triljoner dollar på grund av framtida klimatkatastrofer. Det är hög tid att klimatsäkra både hem och samhälle. Viktoria Vingmarker jobbar som klimatanpassningsstrateg och i det här avsnittet diskuterar vi hur vi ska förhålla oss till detta. Vad som är kommunens ansvar och vad som är vårt eget. För om du inte ser över ditt hem, investerar stora pengar i en fastighet eller renovering utan att kalkylera in klimatförändringarna, så kan du plötsligt stå där med skägget i brevlådan. Försäkringsbolagen vill inte försäkra ditt hem, vilket gör att du inte får belåna fastigheten, och kanske blir det hopplöst att försöka sälja. Det som idag är drömmen för många svenskar kan i framtiden bli mardrömmen.

Genom att förändra vårt förhållningssätt till andra människor, djur och miljö kan vi skapa ett gott liv och ändå leva inom de planetära gränserna. Men då måste vi kanske hitta andra värden i livet än de vi har idag. Linda Lundmark är forskare i kulturgeografi vid Umeå universitet och har forskat kring nedväxt i över 20 år. I det här avsnittet funderar vi kring vad nedväxt kan betyda, att tillväxt och nedväxt kan existera samtidigt och hur ett alternativt samhälle skulle kunna se ut.

22 procent av Sveriges CO2 utsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. Men genom ett mer cirkulärt tänkande inom byggindustrin kan både klimatpåverkan och resursanvändningen minska. I det här avsnittet besöker vi nyöppnade Byggåterbruket i Umeå. Hit kan byggföretag leverera material som annars skulle ha kastats, sedan kan privatpersoner köpa virke, dörrar, lister och så vidare till en bråkdel av nykostnadspriset. Gäst är en av initiativtagarna, Lars Fredriksson, vd på OF Bygg.

Häng med på en livedemonstration hemma hos programledare Elin när hon får sitt hus uppmätt med hjälp av energi- och klimatrådgivningens energiväska. Hur vet du om luftfuktigheten är rätt för både hälsa och hus? Läcker det värme från fönstren eller har isoleringen ramlat ner i väggarna och skapat stora hål? Genom att mäta upp ditt hus, din lägenhet eller ditt fritidsboende kan du snabbt få en tydligare bild av vilka åtgärder du behöver göra för att energieffektivisera ditt hem, och för att få ett bättre inomhusklimat.

Batterier, batterier, batterier - och fler blir de! Men hur brandfarliga är egentligen våra elbilsbatterier, cykelbatterier, elsparkcyklar och så vidare? Törs du ha ett batterilager till solcellerna i samma byggnad som du bor? Det är bara några av de frågor som vi reder ut i dagens avsnitt, tillsammans med brandinspektören Jörgen Forslund och energi- och klimatrådgivare Tobias Johansson. Jörgen berättar om brandförloppet i en elbil och så får du veta vad du ska göra om olyckan är framme.

Har du också tappat peppen eller har svårt att förhålla dej till vad du vet att du borde göra och vad du faktiskt gör. Lugn! I det här avsnittet blir det ett avskalat psykologsamtal mellan Elin, som just nu bara vill leva livet, och forskaren i psykologi Annika Nordlund. Kognetiv dissonans kallas det och det är något som vi alla bär med oss i olika grad. Men ibland blir dissonansen för stor. Vad beror det här på och hur kan man hitta tillbaka till sina faktiska värderingar?

Den 9 juni är det EU-val. Svenskarnas viktigaste frågor är klimat och försvar, men frågan är vad som kommer att hända med EUs klimatpolitik efter valet. Och hur påverkar det egentligen dig och mig? I säsongens sista avsnitt pratar vi om varför det är så viktigt att gå och rösta, hur politiken kan påverka dig direkt i din vardag och inte minst hur den påverkar kampen mot klimatkrisen. Gäster är statsvetaren och EU-experten Magnus Blomgren från Umeå universitet och Erik Eklund, utvecklingsstrateg med fokus energi och klimat vid Umeå kommun. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2022 köpte vi svenskar i genomsnitt 15.2 kg textilier. Ungefär hälften kastas varje år, många saker har vi aldrig ens använt. Varför blir det så här när vi vet att textiltillverkningen slukar jordens resurser i en takt vi inte har råd med. En studie som forskningsinstitutet RISE lyfter visar att det finns kläder färdigproducerade i världen för att klä sex generationer av världens befolkning. Men förhoppningsvis kan det bli ändring på detta. Den 1 januari 2025 träder en ny lag i kraft, med sitt ursprung i EUs avfallsdirektiv, som säger att alla textilier måste sorteras ut, återbrukas eller materialåtervinnas. Och ytterst ansvariga blir producenterna. Men det är inte så lätt att återvinna textilier, eftersom de ofta innehåller flera olika fibrer. Och när det kommer till dagens fast fashion kultur så är det inte mycket som tål att återbrukas eller klarar en redesign. Häng med på ett superspännande avsnitt med hållbarhetsprofilen Josefin Holmgren, butikschef på Röda Korset, och hållbarhetsspecialisten inom cirkulärt mode och textildesign, Linn Backman Hallberg. Second handtrender, avfallsspaningar och många goda råd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Odla efter de förutsättningar platsen ger och försök härma det naturliga ekosystemet. Då får du en odling som är både motståndskraftig och lättskött. Permakultur har sakta blivit allt mer känt, kanske främst för sina principer no-dig och täckodling. I det här avsnittet träffar vi David Wiljebrand, som bland annat håller kurser i permakultur genom Studieförbundet Vuxenskolan. Han berättar hur han tänker när han skapar sin hållbara trädgård och hur vi som vill börja kan komma igång. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av samhällsdebattören och hållbarhetsprofilen Anders Wijkman, som bland annat är ledamot i FNs resurspanel, IRP, som nyligen släppte en rapport om konsumtion och resursanvändning. I det här avsnittet pratar vi om hur det egentligen står till med jordens resurser, vikten av att rösta och engagera sig i Europaparlamentsvalet i juni och så får vi en kommentar kring Klimatpolitiska rådets svidande kritik av regeringens klimatpolitik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grön upphandling ska bidra till snabbare omställning ropar politiker - hela vägen från EU ner till kommunnivå. Men professorn i nationalekonomi Sofia Lundberg, vid Handelshögskolan i Umeå, visar i sin forskning att grön upphandling inte alls är så effektivt som styrmedel som vi gärna vill tro. I alla fall inte ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Är det istället skatter och subventioner som ska få samhället att ställa om? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om hur ingenjörsstudenter kan rustas för att ta sig an dagens stora hållbarhetsutmaningar. Gästar oss gör forskaren Johanna Lönngren vid Umeå universitet, hon är docent inom naturvetenskapens och teknikens didaktik. Hennes forskning har visat att ingenjörsstudenter ofta kan ha svårt att handskas med de känslor som dyker upp när det inte finns bara ett rätt svar på ett problem. Vi pratar om vikten av att inte bara ha teknisk kunskap, utan även förmågan att hantera känslor och värdekonflikter. En förutsättning för att utveckla teknik som ska hjälpa oss att klara klimatmålen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det går långsamt att få människor att ställa om sitt vardagspendlande till ett mer hållbart resande. Och trots att kvinnor som grupp tar ett större ansvar för familjens logistik, ärenden och så vidare, så är det fortfarande fler kvinnor som väljer buss, cykel eller att promenera till arbetet. Varför ser det ut så här? I detta avsnitt träffar vi Linda Gusafsson, som är jämställdhetsstrateg vid Umeå kommun och hennes kollega Linnea Persson, statistiker. Vi får också höra pendlaren Sara Ekenstedt, som startat en samåkningsgrupp. Funkar det på riktigt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt fler får upp ögonen för tågsemester, inte bara för klimatets skull utan också för möjligheten att se fler platser och att göra själva resan till en del av äventyret. Susanna Elfors startade Facebookgruppen Tågsemester och i det här avsnittet ger hon sina bästa tips till dig som är sugen på en tågsemester. Vi pratar också med den vana tågresenären Frauke Molander som beskriver tågsemestrar som en "resa i själens takt". Frauke har rest med tåg i hela sitt liv och här får vi höra om hennes favoritresa till en ö i norra Tyskland och hur enkelt det är att resa med barn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är snösmockor, ishalka och översvämningar om vart annat. Cyklister, bilister, gångtrafikanter och sparkåkare vill alla bli prioriterade när vägarna ska hållas farbara. Och mitt i stormens öga finns en gatudriftschef som sliter sitt hår. I det här avsnittet möter vi Per Hilmersson som är gatudriftschef på Umeå kommun och den som gett snösmockan ett ansikte. Vi pratar prioriteringar, utmaningar och arga medborgare. Men också om hur vägar och cykelbanor behöver klimatsäkras för att klara framtidens väder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Luciamorgon 2023 klubbades, efter 30 år, ett historiskt avtal på COP28 i Dubai. För första gången finns en skrivning som medger en övergång bort från fossila bränslen, en skrivning som i sista stund försvann från utkastet och som gjorde att klimatmötet förlängdes i ett dygn. Men vad betyder då detta i praktiken och vilka andra frågor lyckades världens länder faktiskt enas kring? I det här avsnittet, som spelades precis efter mötets avslutande, får vi en rykande färsk analys från 2030 sekretariatets grundare Mattias Goldmann. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom samarbete, att lyfta goda idéer och att hjälpa varandra, kan vi nå både klimatmål och öka vårt välbefinnande. Det tror Umeås hållbarhetsprofil och idéspruta Ida Hillebjörk. I det här avsnittet pratar vi om medborgardialog, hur svårt det kan vara att samarbeta och att ta till vara på alla bra idéer och hur vi tillsammans ändå kan försöka nå dit. Så att vi och våra barn kan fortsätta leva goda liv på en planet som ger oss förutsättningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det egentligen att vara skog? Hur vi definierar skog påverkar också vår syn på skogen och vad som är ett hållbart skogsbruk. Kritikerrosade och storsäljande författaren och biologiprofessorn Anne Svedrup-Thygeson är återigen aktuell med en faccinerande bok om livet i skogen. Idag är hon gäst i Klimatekot och vi pratar om hur synen på skogen förändrats över generationerna, hur kalhyggen påverkar ekosystemet och varför debatten om skogen ofta blir så polariserad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extremväder är en känd konsekvens av klimatförändringarna och klimatkrisen. I år har vi sett extrema värmeböljor, torka, vattenbrist, bränder och översvämningar. Samtidigt är vi påväg in i en tid med el niño, Vi frågar oss vad som är vad och hur vi egentligen ska tolka alla dessa rubriker om extremsommar, rekordvarmt och uppvärmda hav. Professor i klimatologi, Erik Kjellström från SMHI förklarar vad vi vet och inte vet om orsakerna bakom de extremaväderhändelser vi sett under året. 2023 är det varmaste år som uppmätts och september månad var i särklass mycket varmare än någon tidigare mätning. Vi pratar om hur allt hänger ihop, vad som är naturliga variationer, hur stor roll El Nino har i sammanhanget och hur den globala uppvärmningen påverkar alla dessa naturliga variationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spar både pengar och klimat genom att se över hur energieffektivt ditt hem egentligen är. Vad lönar sig egentligen bäst, att tilläggsisolera ellee att byta hela värmesystemet? Detta avsnitt riktar sig till villaägare som fortfarande minns de höga elpriserna från föregående år. Med vintern i antågande är det nu dags att granska möjligheterna att spara energi i ditt hem. Vi pratar även om småhusstödet som kan vara aktuellt för alla med direktverkande el. Du får veta vem som kan söka stödet, vad du ska tänka på och vilka förändringar det gäller för.Dagens gäst är energi- och klimatrådgivaren Torgny Forss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får du följa med oss när vi dyker in i den akuta konsekvensen av klimatkrisen och hur den påverkar världens barn. Tillsammans med vår gäst, Martina Hibell, som är generalsekreterare på Barnfonden, utforskar vi hur barnen drabbas av klimatförändringarna. Martina delar med sig av Barnfondens viktiga arbete och hur de verkar i länder som Etiopien, Kambodja, Indien, Kenya, Uganda och Bolivia. Klimatförändringarna drabbar barn hårdare än vuxna och detta kan få långtgående konsekvenser på barnens utveckling. Dessutom diskuterar vi vikten av att inkludera barnen i den politiska diskussionen om klimatkrisen, med COP23 runt hörnet.Så, om du vill bli mer medveten om hur klimatkrisen påverkar våra barn och vad vi kan göra för att göra en positiv samhällsförändring, missa inte detta avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren har bjudit på stormar, värmeböljor, bränder och översvämningar. Hur hanterar vi alla dessa nyheter och vilka argument använder vi för att rättfärdiga att vi fortsätter släppa ut koldioxid? Men tillsammans kan vi kanske hitta kraft att ställa om. Dagens gäster är Märta Streijffert och Mirella Persson, två personer som ofta figurerar bakom kulisserna på Klimatekot.Delta i vår lyssnarundersökning! Klimatekot görs i samarbete med Umeå kommun. Avsnittet är finansierat av Tillväxtverket och Region Västerbotten med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonje är just fyllda ett år och den yngsta gäst vi haft med oss i Klimatekot. Hennes pappa, Eduardo Pettersson med kollegorna Erik Eklund och Torgny Forss målar upp en bild av Tonjes studentdag. Vad är det för stad, miljö och förutsättningar hon möter i vuxenlivet? Vad kommer att se anorlunda ut, vad ska hon jobba med? Ett magiskt avsnitt om en framtid, inte långt från nu.Klimatekot görs i samarbete med Umeå kommun. Avsnittet är finansierat av Tillväxtverket och Region Västerbotten med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter år av spekulerande och grymtande kring krångliga regelverk och förhindrande lagstiftning, är det nu möjligt för grannar att dela på egenproducerad el. Du kan skapa egna micronät där du säljer din sol till grannen, eller så går ni samman i en ekonomisk förening och gör investeringen tillsammans. Då kanske ni kan bygga en riktigt stor anläggning som gör er självförsörjande. Idag pratar vi om energigemenskaper i Klimatekot. Gäster är Jonas Lundh, affärsutvecklare på Coompanion och Erik Eklund, energi- och klimatrådgivare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har getingen med vinets smak att göra och varför behövs det 20 000 arter av bin i världen? Och visste du att dött virke i skogen är fyllt av mer liv än ett levande träd? Anne Sverdrup-Thygeson är professor i bevarandebiologi och författare till boken "På naturens axlar - hur 10 miljoner arter räddar ditt liv". Få personer kan beskriva naturens mångfald och nytta på ett så målande och fascinerande sätt som hon. Håll till godo! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

69% av jordens ryggradsdjur har försvunnit sedan 70-talet. Dagens gäst menar att det går åt pipsvängen för den biologiska mångfalden. Just nu pågår WWF:s kampanj Earth Hour, som i år pågår en hel månad och som har temat Biologisk mångfald. I det här avsnittet pratar vi om nuläget, framtiden, politiken, målkonflikter och varför vi måste köpa ekologiska bananer.Gäst: Yvonne Blombäck, Världsnaturfonden WWF Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt färre väljer att köpa ekologiskt och lantbrukare ställer om från ekologiskt till konventionellt. Varför är det så här och vad får det för konsekvenser? Vi gästas av forskaren och föreståndaren på SLU Ekologisk produktion och konsumtion EPOK, Johanna Spångberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Göteborg är en av 100 hållbara städer i Europa och där har man också kommit långt vad gäller stadsnära odling. Göteborgs stad äger och arrenderar ut stora mängder mark och ett 60-tal gårdar, där målet är att det ska odlas mat som sedan säljs till Göteborgarna. Och kanske är det så här det hållbara samhället behöver utvecklas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska vi som konsumenter veta om en produkt verkligen är hållbar eller inte? Under senare år har frågan om greenwashing blivit allt mer aktuell. I det här avsnittet pratar vi med Europaparlamentarikern och miljöpartisten Jakop Dalunde om fenomenet greenwashing och den lagstiftning som är på gång från EU. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi talar ofta om konsumenters makt och om politiker som inte tar tillräckligt tuffa beslut och om individer som kämpar för att få till ett hållbart liv. Men var kommer företagen in? Och hur kan de vara en del av lösningen på klimatkrisen? Dagens gäster är Lin Haspel från Stjärna fyrkant och Christoffer Jonsson, Länsförsäkringar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.