Teologi i tiden

Sara Gehlin berättar i denna podd om ekumenikens betydelse för att främja fred och om "receptiv ekumenik" som en förhållandevis ny ekumenisk strömning som utgår ifrån en mottagande hållning. I samtal med Michael Nausner. 

Hur har kyrkan erhållit den mark som förvaltas i Sápmi? Kyrkohistorikern Urban Claesson samtalar med Carola Nordbäck om hur samers markrättigheter successivt urholkades under 1700-talet och framåt samt hur ecklesiastika boställen växte fram på samisk mark. Hans forskningsrapport har finansierats av Svenska kyrkan som ett led i försoningsprocessen med det samiska folket. 

Sofia Oreland, präst och teologie doktor, beskriver i detta avsnitt den teologin hon finner hos troende klimataktivister i två olika kontexter. Hon tolkar den som praktiserad, holistisk teologi som håller ihop erfarenhet och handling. I samtalet med Michael Nausner beskriver hon aktivism som ett teologiskt "stigfinnande".

Möt Mia Lövheim och Pär Alexandersson i ett samtal om Ebba Pauli och Anna Sörensen; två viktiga gestalter för det tidiga 1900-talets socialpolitik och pedagogiska reformer. De ingick också i tidens sociala och kulturella nätverk och deltog i det offentliga samtalet. Kändisar helt enkelt! Samtalet leds av Maria Södling.

Cecilia Nahnfeldt och Maria Södling berättar här om Emilia Fogelklou och Ester Lutteman, två kvinnor som bröt ny mark i kyrka och samhälle under det tidiga 1900-talet. Har deras respektive budskap och livsgärning något att säga oss idag? Samtalet leds av Kristina Helgesson Kjellin.

Det finns många paralleller mellan lutherska nationskonstruktioner under 1800-talet och nationella strömningar i vår egen tid menar Erika Boije, teologie doktor och handläggare för mänskliga rättigheter och vid Svenska kyrkan. Här samtalar hon med Carola Nordbäck om sin doktorsavhandling "En ny luthersk nation: Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius" (Uppsala universitet 2025).

Vilken betydelse har alkohol i olika religiösa traditioner? Och vilken är egentligen julmustens historia? Ernils Larsson och Kajsa Ahlstrand berättar om antologin "Ambrosia eller djävulspiss? Religiösa perspektiv på alkohol i historia och nutid". I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Anna Karin Hammar, präst och teologie doktor, menar att dop i klimatnödens tid behöver tolkas på nytt som ett skapelsens sakrament. I anknytning till den nicenska trosbekännelsen förankrar hon dopet i en "trinitarisk skapelseteologi". Hon samtalar med Michael Nausner om en sådan vidgad förståelse av dopet.

Sekulariseringen innebär inte att gudarna försvinner, men att de gamla gudarna ersätts av nya. Vilka är vår tids nya gudar? Lyssna till Mikael Kurkiala som berättar om det senaste numret av Tidens tecken. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Martin Luther skrev två läroböcker – en liten katekes riktad till vanligt folk; en stor katekes riktad till präster och lärare. I detta avsnitt av Teologi i tiden medverkar prästerna och Lutherkännarna Göran Agrell och Peter Strömmer, som nyligen översatt och kommenterat Luthers Stora katekes från 1529. Samtalet leds av Maria Södling.

Vilka grupper är det som driver det ökande antalet inträden i Svenska kyrkan och vad ligger bakom trenden? Och hur hänger det ihop med demografiska förändringar och förändrade dopseder? Allt detta återfinns i årets Nyckeln till Svenska kyrkan som är utgångspunkten för poddavsnittet där Jonas Bromander, Andreas Sandberg och Sara Fransson samtalar.

Vid begravningsplatsen möts människor med olika religiösa och icke-religiösa bakgrunder och tillhörigheter. Behövs det nya riter kopplat till död och begravning där man kan mötas över religionsgränserna? I avsnittet berättar Jakob Wirén om sin nya bok där han undersöker begravningsplatsen utifrån ett interreligiöst perspektiv. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin

Vad innebär komparativ teologi? Och hur kan det perspektivet bidra till en förståelse av hur andra religioner kan komplettera och fördjupa den egna religiösa identiteten? Lyssna till Catherine Cornille, professor för komparativ teologi vid Boston College och en av världens ledande specialister på interreligiös dialog. I ett samtal med Michael Nausner. Samtalet förs på engelska.

Vilka förändringar har skett i Svenska kyrkans nattvardsfirande efter Covid-19? Och vilka teologiska implikationer får detta för den sociala dimensionen av metaforen Kristi kropp? Det samtalar Sara Fransson och Frida Mannerfelt om i detta avsnitt.

Hur lär man sig att bli präst? Och hur utvecklas en pastoral identitet? Jonas Ideström, professor i praktisk teologi vid Enskilda högskolan, berättar om ett just avslutat skandinaviskt forskningsprojekt som har följt nyutbildade präster i deras församlingsarbete. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin 

Vad innebar utsjungningar? Och varför förbjöd kyrkan utövandet av den ritualen? Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om en ritual som, trots förbudet, levde vidare långt in på 1900-talet. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Sara Fransson och Linnea Lundgren vid Marie Cederschiölds Högskola diskuterar en nyligen publicerad forskningsrapport om trossamfundens olika risker och sårbarheter kopplat till säkerhet, som de båda är författare till. Vilken typ av olika brott utsätts trossamfunden för? Och vad kan samfunden själva göra för att motverka hot och hat?  Rapporten är utgiven av Myndigheten för Stöd till Trossamfund (SST). 

Vilken roll spelade Svenska kyrkan som en del av den svenska beredskapen under andra världskriget? Och vad menade man med andlig beredskap? Ida Olenius berättar om sin avhandling "Andlig beredskap. Svenska kyrkans arbete för folkets inre försvarskraft under andra världskriget, 1939–1945". I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur kan ekoteologi hjälpa oss att sätta ord på hur vi tänker och talar om Gud, om skapelsen och om människor? Lyssna på Carina Sundberg, präst och forskare, som i ett samtal med Carola Nordbäck berättar om sitt ekoteologiska författarskap.

Frida Mannerfelt och Rikard Roitto samtalar med Sara Fransson om deras forskning kring prästers användning av AI i predikoförberedelserna. Vilket förhållningssätt och strategier har präster i Svenska kyrkan som aktivt använder dessa verktyg i det homiletiska arbetet? Och hur resonerar de kring AI:ns teologiska perspektiv och bias?

Om 26 år har Svenska kyrkan fortfarande kvar 70 procent av sitt medlemsantal. Det visar en prognos som tagits fram av Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys. Här i ett samtal med Dag Tuvelius. 

Hur hänger gudsbilder ihop med politik och hur vi agerar i världen? Och finns det gränser för hur vi kan föreställa oss Gud? Michael Nausner berättar om den nya antologin "Gudsbilder i förändring" (Verbum förlag). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Ulrica Fritzson samtalar med Karin Sarja om försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket. I rapporten Försoning, förlåtelse och ansvar - följeforskningsrapport från försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna gör Ulrica inledande reflektioner. Som stiftsteolog har Ulrica haft uppdraget följeforska processen, vilket hon nu avslutat då hon tillträtt som biskop i Skara stift.

Vad är en icke-territoriell församling och hur skiljer de sig från övriga församlingar inom Svenska kyrkan? Och innebär en höjning av kyrkoavgiften att fler lämnar Svenska kyrkan?  Andreas Sandberg samtalar med Filippa Åhman och Gustav Svärdhagen om två artiklar i årets utgåva av Nyckeln till Svenska kyrkan.

I mellankrigstidens politiska landskap fanns partier som ville förena nationalsocialism med kristen tro. Hur tänkte de och vad ville de åstadkomma? Och hur förhåller man sig som forskare till ett djupt antisemitiskt tankegods? Kyrkohistorikern Gustaf Forsell berättar om sin avhandling Blodet och korset. Tankefigurer i kristen nationalsocialism i Sverige 1924–1945. I ett samtal med Maria Södling.

I det här avsnittet samtalar Maria Wingård med Sara Fransson om konfirmationens betydelse för människors attityder till Svenska kyrkan och den kristna tron. Vilken roll spelar konfirmanders bakgrund och hur förändras tron på Gud när människor blir äldre? Forskningen finns publicerad i Nyckeln till Svenska kyrkan 2024.

Hur kan predikoprocessen förstås i relation till begreppet teologisering och vad är egentligen predikans krux? Clara Nystrand berättar i detta avsnitt om sin doktorsavhandling i praktisk teologi i ett samtal med Carola Nordbäck.

Vad innebär panenteistiska föreställningar för hur vi föreställer oss relationen mellan Gud och världen? Och vilka praktiska konsekvenser får sådana föreställningar? Lina Langby berättar om sin avhandling "Gud och världen", i ett samtal med Michael Nausner.

Hur fungerar lärandet i församlingars digitala samtalsgrupper? Och vilka utmaningar och möjligheter finns det med att forska tillsammans med praktiker?  Simon Hallonsten berättar om sin avhandling i ett samtal med Sara Fransson 

Frågor om ämbetet och dess innebörd är en del av kyrkans fortgående självreflektion. Lyssna till Karin Rubenson och Karin Tillberg som berättar om den nya boken "Vigd till tjänst – Om ämbetet i Svenska kyrkan" (Verbum). I ett samtal med Jenny Ehnberg.

Mikael Larsson berättar om sin reflektion över psaltarpsalm 51. Den ingår i en unik antologi om Psaltaren, utgiven av bibelvetarna Athalya Brenner-Idan och Gale A. Yee. Antologin speglar exegeters personliga relation till valda psalmer, och är del av serien "Texts@Contexts". I ett samtal med Michael Nausner.

Vad tänker ungdomar som har konfirmerats om konfirmandundervisningen? Caroline Klintborg berättar om sin bok "Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning" (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Vad får vi syn på när fokuset förflyttas från liturgin till de liturgiska praktikerna, de som deltar i gudstjänsten? På vilket sätt kan gudstjänstfirare vara teologiska aktörer?   I det här avsnittet berättar Elin Lockneus om hennes avhandling i praktisk teologi i ett samtal med Sara Fransson.

Hur hänger kropp och språk ihop i firandet av nattvard? Karin Tillberg berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin "Som spridda sädeskornen. Perspektiv på nattvardens levda teologi" (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin

Runtom i landet firas det varje vecka nattvard i Svenska kyrkans församlingar. Varför är det viktigt med en mångfald av perspektiv på nattvarden? Och vad kan levd teologi bidra med i vår förståelse av nattvarden? Teresia Derlén och Frida Mannerfelt berättar om den nya boken "Som spridda sädeskornen. Perspektiv på nattvardens levda teologi" (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur hänger arbete, finanskapitalism och religion egentligen ihop och hur påverkar det arbetsplatser som identifierar sig som kristna?  Maria Ledstam berättar om sin avhandling i etik i samtal med Sara Fransson.

Varför väljer människor att träda ur Svenska kyrkan och hur ser de på frågor om kristen tro, tradition och Svenska kyrkans roll i samhället? Josephine Ganebo Skantz berättar om resultatet av en enkätundersökning riktad till befintliga och tidigare medlemmar i Svenska kyrkan.

Hur kan vi odla ett hopp i ett prestationssamhälle präglat av kortsiktighet och individualism? Och varför är leken och riten viktig för oss människor för att hantera vår samtid? Hör Mikael Kurkiala berätta som sin nya bok "Där pendeln har sitt fäste. Om det eviga i människan". I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Johanna Gustafsson Lundberg och Bengt Kristensson Uggla berättar om det nya samtalsdokumentet Teologisk bildning. En utmaning för Svenska kyrkan, som är framtaget av Svenska kyrkans teologiska kommitté. I ett samtal med Maria Södling.

Hur kan vi förstå liturgen som en kreativ hantverkare i dopgudstjänster när de samtidigt har att förhålla sig till kyrkohandboken? I det här avsnittet berättar Joel Appelfeldt om sin avhandling i praktisk teologi i samtal med Sara Fransson.

Hur går insamlingen av Svenska kyrkans gudtjänststatistik till och vad säger statistiken om förändringar i gudstjänstutbud och deltagande under det senaste decenniet? Jonas Bromander berättar om sitt kapitel i den aktuella utgåvan av Nyckeln till Svenska kyrkan 2023.

Biskop Karin Johannessons bok "Térèse och Martin" har våren 2023 kommit ut på engelska. I detta avsnitt samtalar hon med Michael Nausner om vikten av att lyssna på andra traditioner (receptiv ekumenik) och hur karmelitisk spiritualitet kan berika luthersk spiritualitet.    

I det här avsnittet samtalar Sara Fransson med Lenita Törning som forskar om ungas erfarenheter av interreligiöst arbete i Storbritannien och Sverige. Frågor som diskuteras handlar om vad som driver unga till att engagera sig i interreligiösa frågor, vilka utmaningar de möter i sitt arbetet och hur dessa unga relaterar till och försöker påverka sina egna församlingar.

Elise Lindkvist och Karin Rubenson samtalar om dop, delaktighet och sändning utifrån sina bidrag i forskningsrapporten Konfirmation i förändringens tid. Vad är egentligen viktigt att lära sig?

Hur har motiven till att bli konfirmand förändrats? Vilka gemensamma utmaningar i rekryteringen av ungdomar står Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer inför?   I ett samtal med Maria Wingård berättar Sara Fransson om den aktuella forskningsrapporten "Konfirmation i förändringens tid".

Vad sker vid gränser? Och varför är det viktigt att försöka se försoningens möjligheter vid tillvarons gränser? Michael Nausner berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin "Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling" (Verbum)

Kan teologiska perspektiv som eskatologi ge hopp i dagens utmaningar,  som klimatkrisen eller kriget i Ukraina? Lovisa Nyman berättar om den nya antologin "Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling" (Verbum), i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur utbredd är matfattigdom i Sverige idag? Vilken roll spelar Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer för människor som behöver ekonomiskt stöd för att ha råd med mat? I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin berättar Elinn Leo Sandberg, doktorand vid Lunds universitet, om sin aktuella forskning om matfattigdom i Sverige.

Upplevs gudstjänster som viktiga för dagens barn och ungdomar? Vad avgör om en gudstjänst uppfattas positivt? Caroline Klintborg berättar om aktuell forskning i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Vad kan vi egentligen veta om Gud utifrån kristen och muslimsk teologi? Vad säger de teologiska texterna och vilken roll spelar uppenbarelsen för hur vi förstår vem Gud är? Utifrån de föreläsningar som Thomas Ekstrand och Mohammad Fazlhashemi höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 berättar de om kristna och muslimska gudsbilder och vad respektive tradition kan lära av den andre. I ett samtal med Maria Södling.