Verapodden

Maria Asplund känner en djup fascination för hjärnan och det centrala nervsystemet. Som forskare kombinerar hon klassisk ingenjörsvetenskap med medicin, och använder elektronik för att läka kroppen och återskapa förlorade kroppsfunktioner. I Verapodden berättar hon om sin forskning på artificiella synintryck alstrade av elektriska impulser, inplantat i ryggmärgen som kan ge tillbaka rörelseförmågan i förlamade kroppsdelar och förband som dirigerar hudceller att täcka över svårläkta sår. – Nervsystemet är i grunden ett elektriskt system, där nerver kommunicerar med elektriska och kemiska signaler, säger Maria Asplund, som berättar att en stor utmaning är att ta fram material som håller länge, är smidiga och tolereras av mänsklig vävnad. Maria Asplund är professor i bioelektronisk mikroteknologi och ledare för Chalmers Styrkeområde för Hälsa och teknik. Programledare för Verapodden är Malin Avenius.

  What happens to our ideas and our voice when we let AI help us write? Researcher Baraa Khuder has followed how students and researchers use generative AI – and observed that new insights only emerge when AI is combined with real colleagues. Those who skip human feedback in the process learn less, feel more dissatisfied, and generate fewer original ideas. At the same time, Baraa Khuder argues that the technology can make academia more accessible for students and researchers who do not have English as their mother tongue. In Verapodden she explains what happens to language in AI-generated texts, and how her perspective on knowledge and learning has been shaped by fleeing from a university in one of the world's most dangerous cities. She also discusses how feedback can be crucial for researchers in exile – sometimes the difference between continuing and giving up.

(Podcast-interview in English after a short introduction in Swedish. English text below) Jessica Jewell blandar teknik och samhällsvetenskap i sin forskning. Genom att studera historiska energiomställningar vill hon ta reda på vilka klimatåtgärder som har störst potential att införas och skapa effekt på kortast tid. För trots att vi vet ganska mycket om vad som behöver göras för att minska koldioxidutsläppen ur ett naturvetenskapligt perspektiv, så är det faktorer som politik och ekonomi som i praktiken både kan bromsa och accelerera omställningen av samhället. -- Can the 70s Oil Crisis Teach Us About Energy Transition? Jessica Jewell blends technology and social sciences in her research. By studying historical energy transitions, she aims to discover which climate actions have the greatest potential for rapid implementation and impact. While we understand much about reducing carbon dioxide emissions from a natural science perspective, it's often political and economic factors that hinder or accelerate society's transition. Jessica Jewell is a professor in the Division of Physical Resource Theory at the Department of Space, Earth and Environment at Chalmers University of Technology, and a Senior Lecturer at the University of Bergen, Norway. She has previously worked at universities and research institutes in countries including the USA, Hungary, France, and Austria. She has also contributed as an author to the UN's climate and energy reports and serves on the editorial board for several scientific journals.  

Dr. Rosemary Barnes is an internationally recognised expert in energy technology, and host of the popular Australian YouTube channel, Engineering with Rosie. In May 2025, she spoke at Sveriges Energiforum in Stockholm and gave a lunch seminar at Chalmers University of Technology. While she was at Chalmers, Professor Tomas Kåberger borrowed the Verapodden microphone to record a conversation with her. They discussed her path to becoming an engineer as a young woman, why she after her PhD chose practical engineering work over continued research, and the crucial role engineers and industry play in solving the world's energy challenges. They also talked about the Australian energy system, including how a blackout led to a groundbreaking battery solution.

(Podcast interview in English, short introduction in Swedish) (Swedish text below) Anna Svensson from Hitachi Energy and Massimo Bongiorno from Chalmers  are teaming up to get more people interested in the electricity grid. A major transformation is currently underway in one of the world's oldest power grids, moving from mechanical components to smart electronics. Power electronics will enable a greater proportion of electricity from wind, solar, and batteries, while also making the system more efficient and robust. In this episode of Verapodden, you'll hear about the digital technology set to revolutionise the electricity grid, the significant need for new engineers, and what the future power system could mean for you as an electricity consumer. -- Kraftelektronik – en revolution i elnätet Anna Svensson på Hitachi Energy och Massimo Bongiorno på Chalmers vill tillsammans göra fler intresserade av elnätet. För just nu pågår en omvandling av ett av världens äldsta elnät, från mekaniska komponenter till smart elektronik. Kraftelektroniken ska möjliggöra en större andel el från vind, sol och batterier samtidigt som systemet ska bli effektivare och mer robust. I Verapodden hör du om den digitala tekniken som väntas revolutionera elnätet, om det stora behovet av nya ingenjörer och om vad framtidens elsystem kan inbära för dig som elkonsument.  

Arion Pons bygger digitala tvillingar av insekter för att studera deras extraordinära flygförmåga. Precis som när Leonardo da Vinci föreställde sig en farkost med flaxande vingar, är tanken på att låta flygteknologin inspireras av naturen aktuell igen. Men varför övergavs flaxandet en gång i tiden av historiens flygingenjörer och hur skulle det kunna användas i framtiden? Svaren får du i Verapodden. Arion Pons är forskarassistent på avdelningen för strömningslära, vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Han utbildade sig till ingenjör i hemlandet Nya Zeeland, doktorerade inom bioengineering i Storbritannien och har arbetat som forskare i Israel.

Margaret Holme vill ta reda på hur våra celler tillverkar små budbärare, kallade extracellulära vesiklar, av fettmolekyler – och bygga syntetiska kopior. Med rätt designade nanobubblor kan man skicka biologiska läkemedel till exakt de celler man vill nå i kroppen. Redan idag används tekniken för att behandla vissa sjukdomar, men med fler vesiklar i verktygslådan kan betydligt fler botas. I Verapodden berättar Margaret Holme om sina förhoppningar kring tekniken, sin väg från Skottland till Chalmers och varför Göteborg är en särskilt bra plats för forskning på extracellulära vesiklar. Margaret Holme är forskarassistent på avdelningen för Kemisk biologi på institutionen för life sciences.

Hampus Renberg Nilsson ägnade tre år åt att lära sig teorin, sedan uppfann han en förstärkare som ska bidra till utvecklingen av kvantdatorer. Ihop med sin tidigare doktorand-handledare Per Delsing grundade han företaget Qet Sweden och de anlitade Carina Dreifeldt som VD. I Verapodden berättar de om vägen från forskning till produkt, om kvantteknologins möjligheter och risker, och om sina förhoppningar på framtidens kvantdatorer.  Qet står för Quantum Enabling Technologies, och företaget är en avknoppning från forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT. 2024 valdes projektet ut av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, till att hamna på den så kallade 100-listan över teknikprojekt med stor potential att skapa nytta i samhället.   

Johan Wästlund är fascinerad av bevis som inte går att räkna ut, forskar på artificiell matematik-intelligens och menar att all matte är begriplig om man bryter ner den i små beståndsdelar. Verapodden möter honom i Universeums lekfulla matematik-utställning som han har varit med och planerat. Där berättar Johan Wästlund hur det kommer sig att hans forskning har fått över 6,4 miljoner visningar på Youtube och varför han är bekymrad över konsekvenserna om ett visst projekt blir framgångsrikt.  Johan Wästlund är biträdande professor på avdelningen för analys och sannolikhetsteori på institutionen för matematiska vetenskaper. Institutionen drivs gemensamt av Chalmers och Göteborgs universitet. I poddavsnittet medverkar också Håkan Sigurdsson, Chalmersalum och Universeums vetenskaplige ledare. Länk till filmen som nämns i avsnittet.

Det var den dåliga luften i barndomens Milano som väckte Frances Spreis intresse för miljöfrågor och mobilitet. För tio år sedan förutsåg hon elbilens genomslag i Sverige, men allt blev inte riktigt som hon trott. I Verapodden berättar hon om varför elbilar inte bör få längre räckvidd, varför tyskar inte kör sin laddhybrid på el och hur forskarna nu ser på miljönyttan med hybridfordon.

Mikael Mangold valde att studera vattenteknik för att göra livet bättre för människor i krissituationer. Som bistånds- och utvecklingsingenjör har han byggt vattenreningsverk i flyktingläger, renat brunnar i orkandrabbade byar och försett fältsjukhus med vattensystem. I Verapodden pratar han om hur man som ingenjör har möjlighet att göra skillnad i utvecklingsländer, och om den egna forskningen med social hållbarhet i fokus. Han berättar också om hur insikter på farmoderns begravning gav livet en ny riktning och om sjukdomen som han egentligen inte skulle ha överlevt. Mikael, som utbildade sig på Chalmers till väg- och vatteningenjör, har också doktorerat inom bygg- och miljöteknik och är idag senior forskare vid forskningsinstitutet RISE. Han håller även kurser på Chalmers för studenter som ska arbeta med examensarbeten i Asien, Afrika och Sydamerika.    

Solar team är studentprojektet som visar att det går att tänka nytt. Den solcellsdriva bilen Allsvin tog dem över hela Australien, från Darwin i norr till Adelaide i söder. Nu bygger de en större solbil inför World Solar Challenge 2025. Syftet är att inspirera och att utveckla mer hållbar teknik, men självklart lockar också tävlingen och äventyret på andra sidan jorden. Det berättar studenten Tilde Thurfjell Emilsson, som ser fram emot sin första solbilstävling, och Axel Guttman som deltog 2023.  

Verapodden möter livsmedelsforskaren Ingrid Undeland som vill att vi ska äta mer av sillen – för beredskapen, klimatet och hälsan. Svenskar äter oftast filéer från importerade fiskar samtidigt som fångsterna från våra egna hav blir djurfoder i utlandet. Genom ny teknik kan vi använda näringen från hela fisken, utvinna protein ur alger och skapa nyttiga, klimatsmarta maträtter av egna resurser. Med antioxidanter från lingon, rosmarin håller också fisken längre. I avsnittet medverkar även Rebecka Strand, doktorand på Chalmers.

Ola Benderius studerar vårt körbeteende och skapar teknik inspirerad av levande organismer. I Verapodden hör du honom berätta om självstyrande flygande ambulanser – inte så science fiction som man kan tro – en lastbil som beter sig som ett djur och varför vi rycker i ratten när vi kör bil. Dessutom får du veta varför du inte kommer att bli ersatt av en autopilot och vad man kan lära sig av att titta på fiskar. Medverkande i avsnittet: Ola Benderius, Björnborg Nguyen, Norah Andersson Orth och Fanny Gustafsson Klintberg.

Formula student är världens största student-ingenjörstävling i sitt slag. Varje år designar och bygger studentlag över hela världen en egen racingbil och möts och tävlar mot varandra. I det här avsnittet av Verapodden träffar vi några av masterstudenterna som har byggt bilen Freja som Chalmers tävlar med 2024, och vi träffar den ansvarige läraren Björn Pålsson, docent på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.

Alla som gör uppror mot höga bensinpriser är inte klimatförnekare. Missnöjet kan handla om subventioner till dyra elbilar för folk som lever i städerna. Det visar forskning från Handelshögskolan och Chalmers, i skärningspunkten mellan klimatvetenskap och ekonomi. Möt Erik Sterner och Thomas Sterner som studerar ekonomiska styrmedel för en rättvis klimatomställning och hur kunskapsnivå och attityder påverkar viljan att vara med och betala. Båda ger populära kurser på Chalmers, på temat klimat-policy – för så väl yrkesverksamma som studenter.

I den tättbebyggda staden är människor mer stressade än i den glesa. Men det räcker med mindre grönområden för att pulsen ska gå ner, förutsatt att de är flera och har en viss biologisk diversitet. Välmående grönytor är också ett kostnadseffektivt sätt att möta klimatförändringar. Under våren 2024 spelar forskare in fågelkvitter på 30 platser i centrala Göteborg för att mäta mångfalden. I förlängningen vill de veta hur man kan utforma framtidens städer så att växter, djur och människor kan trivas tillsammans.  Medverkande: Ahmed Eldesoky, postdoc i stadsbyggnad och Meta Berghauser Pont, professor i urbanmorfologi och stadsbyggnad

För Johanna Kraamer gick vägen till Chalmers via Camp Vera och militärtjänst som flygplansmekaniker. Hanna Monastyrski upptäckte sitt intresse för ingenjörsvetenskap när hon läste tekniskt basår. Båda är i minoritet som kvinnliga studenter på programmen Elektroteknik och IT, men tycker att det oftast har fungerat bra. För att fler tjejer ska känna sig hemma på Chalmers har de jobbat med det årliga evenemanget Camp Vera där de vill bredda bilden av vem som kan bli ingenjör, och locka fram teknikintresset – som en del inte ens vet att de har. 

It began as a moral crusade. Once he became aware of the unfair conditions faced by female scientists in his field, Paul Walton couldn’t ignore them. Over the past 25 years, he has delivered around 150 guest lectures worldwide, championing gender equality in academia. He believes that openly addressing our biases is the crucial first step of a journey toward creating a better working environment for everyone and advancing research. In this episode of Verapodden, we meet Professor Paul Walton, gender equality advisor at Chalmers and a professor of bioinorganic chemistry at the University of York, UK. (Introduction in Swedish, interview in English.)

Hon försöker lösa ett medicinskt mysterium och har hastighetsrekord i protein-veckning. Pernilla Wittung Stafshede är professor i kemisk biologi och ledamot av Nobelkommittén för kemi. I Verapodden berättar hon om sin forskning på demenssjukdomar, hur hon ser på jämställdheten inom akademin och varför hon har låtit tatuera kedjor av proteiner på sin kropp.

Högre, snabbare och smartare. Sedan 2016 har Chalmersstudenter hjälpt världseliten i hästhoppning att trimma sina färdigheter på Gothenburg Horse Show i Göteborg. I år är ryttarens vägval i fokus. Följ med Verapodden till hopptävlingarna på Scandinavium och möt Annie Abrahamson Eknefelt, Marlene Eklund, deras kurskamrater och Magnus Karlsteen, ansvarig för ridsport och hästens välfärd inom Sport och Teknologi på Chalmers.  

Bara omkring tio procent av allt plastskräp som samlas in återvinns till nya produkter. Resten eldas upp. Med bättre teknik blir svinnet nästan noll och begagnad plast kan ersätta fossila råvaror i plastfabrikerna. Det menar Henrik Thunman, professor på avdelningen för energiteknik. I Chalmers kraftcentral plockar han isär plasten på mikronivå genom förgasning, så att dess minsta byggstenar kan sättas ihop till nya produkter utan begränsningar i kvaliteten.

Som maskiningenjör kan man vara med och bygga en mer hållbar framtid – på riktigt. Det var en insikt som Lina Nyberg fick några år efter sin examen från Chalmers. Sedan dess har hon bland annat jobbat i Botswana med biogas från kogödsel. Nu planerar hon nätanslutningen till 370 vindkraftverk i Östersjön och tycker att arbetet med fossilfri el är ett drömuppdrag.

”Jag brygger sulfat, lagar ej mat” skrev Vera Sandberg i en dikt om sina studier på Chalmers, där hon läste som enda kvinna bland omkring 500 män. Trots att hon var behörig behövde hon göra ett särskilt inträdesprov i matematik, för att få en studieplats år 1914. Minnet av Sveriges första examinerade kvinnliga ingenjör hålls levande på Chalmers, där hon bland annat står staty och har lånat sitt namn till bland annat en allé, ett café, en luftballong, ett spex och Verapodden. Hör berättelsen om hennes liv och om att vara kvinnlig student i början av 1900-talet, bland annat genom hennes barnbarn Gunilla Resare som har skrivit en bok om sin farmor.    

När festernas fest är över börjar arbetet med att finna nästa års pristagare. Men hur väljer man bland all världens forskare? Hur vet man vilken upptäckt som är stor nog? Och görs det något för att fler kvinnor ska få priset? Verapodden frågade Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers och ledamot av Nobelkommittén för kemi.

Maria Grahn lämnade ett jobb i reklambranschen och satte sig i skolbänken, med siktet inställt på en fossilfri transportsektor. Sedan dess har hon sett olika tekniker trenda i omgångar. Nu tror hon att vätgasen är här för att stanna, men den är inte silverkulan som löser alla problem.   Maria Grahn är docent i energisystemanalys, har bland annat varit ledare för hela Chalmers energiforskningsområde och var nyligen expert i en statlig utredning om att fasa ut fossila drivmedel. I Verapodden berättar hon om för- och nackdelar med vätgas, varför det är så svårt att byta teknik och vad hon egentligen tror om våra chanser att skapa en hållbar energisektor.    

Syntetiskt ben, en spray som dödar resistenta bakterier och ett smart plåster för hundar och katter. Martin Andersson är professor i materialkemi och arbetar med ytor i gränslandet mellan det konstgjorda och det levande. I Verapodden berättar han om materialen som härmar kroppens egna, om vägen till den första uppfinningen och vad man kan lära sig av en tecknad professor i ett klassiskt barnprogram.  

Vill du förstå framtiden? Prata med någon som är olik dig själv! Så gör Robin Teigland, som forskar om hur ny teknik kan förändra samhället. Hon har jobbat med riskkapital i Silicon Valley, på oljebolag i Chile och som den sjätte kvinnliga professorn på Handelshögskolan i Stockholm. På Chalmers vill hon ha närkontakt med tekniken – och rädda haven från övergivna fiskenät. 

Sommaren 2023 visade hur ett nytt klimat kan påverka matproduktionen. Det är hög tid att fundera över vad vi kan odla i framtiden, menar Christel Cederberg, biträdande professor i hållbara jordbrukssystem. I Verapodden berättar hon att kossor är bättre än sitt rykte, varför det kanske inte är så smart att äta mycket kyckling och hur vanligt gräs kan bli en del av din egen kost i framtiden.