Vetenskapsradion Hälsa

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.  Programmet sändes första gången 30 mars 2023 Programledare och producent: Annika Ö[email protected]  

Rockikonen Iggy Pop, 77, har levt ett hårdare liv än de flesta. Idag är han ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil. Intervjun vann Guldörat 2022 som Årets intervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Iggy Pop, eller James Osterberg som han egentligen heter, gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund.Iggy Pop älskar att simmaHan är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Programmet sändes första gången i juni 2022.Lena [email protected]

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.   Traditionell medicin ger viktig kunskap På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.   “Som att bestiga månen"Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.  Långsnöret svårt att använda mot kackerlackorEtt tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.  Programmet sändes första gången 25 maj 2022Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hälsoskolan har fram till februari 2024 hållits med 240 ukrainare i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt befinner sig ungefär 38 000 ukrainare i Sverige efter massflyktdirektivet, enligt Migrationsverket, så det är ett fåtal som fått utbildningen.Idén gav bättre hälsa till ukrainare i SverigeAv de som deltagit har den upplevda hälsan förbättrats markant.Hör om hur den enkla hälsoskolan är upplagd där de ukrainska psykologerna Oksana Gramatik och Yuliia Suprun assisterar Solvig Ekblad, psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Solvig Ekblad fick idén till hälsoskolan från Harvard University i USA för många år sedan.Medverkar gör Oksana Gramatik, psykolog från Odessa som nu bor i Sverige, Yuliia Suprun,psykolog från Kiev som nu bor i Sverige samt Solvig Ekblad, legitimerad psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid institutionen för lärande, information, management och etik, LIME, vid Karolinska institutet och tillika forskningsledare för Culture medicinProgrammet är en repris från 21 september 2023.Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. Den nyfikenheten gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin.Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Tjejer och killar med ADHD bedöms ofta olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvårdDet finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt.Bedömer tjejer och killar med adhd olikaLotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Leder till depression och utmattning, kan vara dolt hälsoproblem hos kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Programmet sändes första gången 23 mars i år. Reporter Jonna [email protected] och producent: Annika Ö[email protected]  

Om du känner att det inte räcker med den ledighet du haft - så är det faktiskt sant. Många inom vården har gått på knäna under pandemin. Men enligt forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  Programmet sändes första gången 26 aug 2022.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson – samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Programmet är en repris och sändes första gången 8 oktober 2020 Reporter Ylva Carlqvist-Warnborg Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]