Det Ringer In!

Skolan lägger grunden för vår demokrati. Det är ett stort och viktigt uppdrag.Kooperativt lärande kan stötta oss vuxna i skolan att skapa ett demokratiskt klassrum, där elever får känna att de är viktiga, att de behövs, att deras bidrag får plats - samtidigt som de inte är ensamma utan är en del av en gemenskap där de får stöd och uppmuntran av varandra. Tänk hur det kan påverka vårt samhälle: att våra elever går ur skolan med insikten att jag kan påverka positivt, att jag behövs, att jag är viktig, och att jag inte är ensam. Det är stort. I det här avsnittet pratar jag om hur kooperativt lärande stärker vår demokrati. Häng med!Avsnitt 56: Mer än bara klassrådBoktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Att samarbeta är svårt. En positiv gruppidentitet blir inte till av sig själv bara för att jag sätter ihop eleverna i par och grupper. Den kommer inte av att vi sitter bredvid varandra, av att vi kallas grupp 1, eller av att vi får uppgifter att genomföra tillsammans. Det krävs mer än så. Det krävs medvetna ledarskapshandlingar av mig som lärare, där små saker kan göra stor skillnad. Man kan göra på många sätt. I det här avsnittet delar jag några sätt som jag gillar att använda för att stärka gruppidentiteten i långvariga par och grupper. Häng med!Avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetetAvsnitt 4: Vikten av tack

Vårterminen går mot sitt slut och snart är det skolavslutning. För en del innebär det avsked, att säga hejdå till klasskamrater, lärare och kanske skolan. Till hösten väntar en ny årskurs, kanske ett nytt stadie, kanske en helt ny skola med nya lärare och klasskamrater, nya rutiner och nya krav. Det här rör upp mycket känslor. Förväntan, oro och nervositet. Hur kan vi fånga upp dessa känslor? Hur kan vi stötta eleverna att bearbeta dem? Hur kan vi visa dem att de inte är ensamma i sina känslor? I det här avsnittet vill jag dela hur jag gjorde med min årskurs trea när de skulle lämna mig och gå upp till mellanstadiet. Häng med!Avsnitt 32 Hur ska jag orka till lovet?Avsnitt 86: Sista veckorna innan sommaren

Är det fusk att hjälpas åt? Är det fusk att titta på hur någon annan har gjort? Skolan lär ofta eleverna det. När vi säger tyst, prata inte, stör inte, titta inte på varandra, gör ditt eget. Vi lär dem att de ska klara sig själva, att de ska visa vad de kan. Det innebär att vi också kan lära dem något annat. Vi kan lära dem att det är bra att dela med sig, att det är bra att hjälpas åt, att vi kommer längre tillsammans. I detta avsnitt delar jag tips och strategier för hur vi kan skapa ett klassrum där elever vill och kan stötta varandra framåt, och där ingen ropar “Det är fusk!”. Häng med!Avsnitt 4: Vikten av tack

Tar en elev över och gör allt i samarbetet? Sitter någon bredvid och tittar på? Då behöver du stärka det egna ansvaret! I detta avsnitt delar jag strategier kring den kooperativa grundprincipen eget ansvar. Häng med!Avsnitt om andra grundprinciper:Avsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kortAvsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!Avsnitt 102: Positivt ömsesidigt beroendeBoktips:Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummetKooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolanKooperativt lärande i förskolan och skolans första år

När vi använder kooperativt lärande kan det se ut på många olika sätt. Jag kan använda samarbete i olika situationer, olika mycket och för olika syften. Meningen är inte att elever ska samarbeta hela tiden, utan små stunder då och då. Små stunder som kan påverka mycket. Då behöver jag tänka på när jag lägger in samarbete. I det här avsnittet vill jag dela några tips kring hur jag tänker redan i planeringen. Jag har nämligen tre delar av lektionen där jag tycker att det är enkelt att få in samarbete utan jättemycket förberedelser, men med stor effekt. Häng med!

Blir dina elever stressade inför prov? I det här avsnittet delar jag några saker jag gjorde med mina elever för att stötta dem att klara av stressiga provsituationer bättre. Häng med!

Ibland får jag frågan om det går att arbeta kooperativt när man är ämneslärare och möter många olika klasser. En idrottslärare som möter en klass bara en lektion i veckan, eller en mattelärare som har tre lektioner i veckan. Går det? Eller går det bara när man har samma klass hela tiden, så att man har tillräckligt med tid för att jobba in samarbetet? Är du nyfiken på svaret? Häng med!Avsnitt 6: De viktiga första minuternaAvsnitt 101: Turas omAvsnitt 80: Rörelsepaus - med fokusAvsnitt 114: Sträck på benen!Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Elever skriver ofta själva i skolan. De skriver för att träna på att skriva, för att visa att de kan, för att utvecklas. Det behövs. Men att för ofta skriva själv kan påverka motivationen, uthålligheten och skrivutvecklingen negativt. Elever behöver också få skriva tillsammans. De behöver få skriva tillsammans med andra, där deras tankar får spela roll direkt, där någon annan läser och påverkas av det de skriver, och där de kan bli ett stöd för varandra att ta steg framåt. Hur kan vi göra det? Häng med!Avsnitt 70: Jag vill inte skriva!Avsnitt 77: Varför skriver vi?Avsnitt 99: Jag kan skriva!Avsnitt 101: Turas om

Hur vet jag vad eleverna redan kan? Hur vet jag vad eleverna faktiskt förstår? Hur kan jag hjälpa dem att minnas och plocka fram förkunskaper, samtidigt som jag väcker intresse och lärglädje? I detta avsnitt vill jag dela några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att synliggöra lärandet, plocka fram förkunskaper och hjälpa eleverna att minnas det de lär sig. Häng med!

Hur får jag en årskurs 4 att bry sig om engelsk fonetik? Hur får jag en årskurs 3 att traggla algoritmer? Hur får jag en årskurs 8 att träna på instuderingsfrågor? Hur får jag eleverna att hålla fokus och anstränga sig även när vi jobbar med tråkig repetition? Det pratar jag om i detta avsnitt! Häng med!Mer om meningsfullhet:Avsnitt 19: Att lära sig är tråkigt!Avsnitt 20: Varför ska vi göra det här?Avsnitt 35: Mätbart eller meningsfullt?Boktips:Meningsfullt lärande - demorkati och samtal i skolanMeningsfull undervisningAlla mina böcker

Elever möter mycket text i skolan. Text de ska läsa och förstå, med innehåll de ska lära sig. För att stärka lärandet och minska stressen vid läsning kan vi göra eleverna till resurser för varandra genom att de får läsa i par. När kan man parläsa? Hur kan man parläsa? Vilket stöd behöver jag som lärare ge så att eleverna lyckas i sin parläsning? Det utforskar vi i detta avsnitt. Häng med!

Handuppräckning. En samtalsmetod som för med sig en hel del utmaningar.I det här avsnittet vill jag tipsa om tre enkla strategier som jag kan använda istället för handuppräckning. Tre strategier som får allas röster hörda, som ser till att eleverna får tänka och gör dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Tre strategier som skapar motivation och engagemang, och som synliggör lärandet för både mig och eleverna. Tre strategier som kan underlätta för dig och påverka din undervisning positivt. Häng med!

Det är snart alla hjärtans dag och vänliga veckan, och på många skolor tänker vi lite extra på att vara snälla mot varandra. Vi har snällkalender, vänlighetsbingo och andra aktiviteter i klassrummet för att sätta fokus på vänlighet. Vi kan göra på många olika sätt. Jag vill i detta avsnitt dela några tips på hur vi kan lyfta fram vänlighet nu under februari, men också under hela året. För det räcker inte att vi säger: Var snälla! Vi behöver göra mer än så för att eleverna ska få goda möjligheter att lyckas. Häng med!Mer om att modellera: Avsnitt 104Mer om T-kort: Avsnitt 18Mer om att tacka: Avsnitt 4

Det är svårt att sitta still och lyssna långa stunder. Det är svårt att sitta stilla och jobba själv långa stunder. Det är svårt för våra elever, men det är också svårt för oss vuxna. Om jag vill hålla kvar fokus och motivation, och stärka lärandet, behöver jag tänka på det när jag planerar. Jag behöver se till att deltagarna - vare sig det är barn eller vuxna - får chans att sträcka på benen och vara aktiva. I det här avsnittet ger jag tips på kooperativa strukturer som ger möjlighet för rörelse med fokus.Mer i avsnitt 80: Rörelsepaus - med fokus!Lär dig mer om strukturer i:Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummetKooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolanKooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskapKooperativt lärande i förskolan och skolans första år

Elevinflytande och delaktighet är oerhört viktigt. Elever behöver få känna att de kan påverka, att de har en röst, att de bjuds in att tycka och tänka kring sin skolgång. En del i det arbetet är klassrådet. En utmaning jag hade med klassråden var att de blev ganska enformiga. Vi gick igenom våra punkter, men det blev ytligt. I det här avsnittet vill jag tipsa om några kooperativa strukturer som jag gillar att använda på klassrådet för att få fram fler elevers röster och få fram mer genomtänkta förslag och tankar. Häng med!Mer om demokratiarbete i avsnitt 56: Mer än bara klassråd

Små saker kan göra stor skillnad. Små förändringar kan ge stora effekter över tid. Förändringsarbete handlar sällan om att göra om helt, eller att förändra något stort. Ibland gör det det, men ofta kan små saker leda till stora förändringar. Det här är något jag ofta pratar om, när jag håller utbildningar, i handledning med lärare, och i poddavsnitt. Och jag vill börja det här året med att dela några små saker som har gjort stor skillnad för mig. Kanske är det något av det som kan hjälpa dig en bit på vägen. Häng med!Avsnitt som ger mer stöd:4: Vikten av tack6: De viktiga första minuterna7: Tänk positivt28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår44: Jag heter Jennie, vad heter du?59: Hej på dig!

Kooperativt lärande kan se ut på olika sätt. Det handlar inte om att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan om att använda korta samarbetsmoment när det stärker lärandet. I detta avsnitt får du följa med in i några av mina lektioner för att se hur jag använder kooperativt lärande, med elevernas lärande i fokus. Häng med!

Den tysta läsningen, den enskilda läsningen, bänkboken. En så viktig del av läsundervisningen, men också så svår. Hur får vi eleverna att faktiskt läsa och inte bara sitta av tiden? Hur får vi eleverna att läsa klart boken och inte byta hela tiden? Hur gör vi lässtunden till en mysig stund att se fram emot och inte ett måste som eleverna suckar om? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!Fler poddavsnitt om läsning:12: Den magiska högläsningen25: Var en läsande förebild33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?46: Väck läshjärnan!48: Jag kan läsa, och jag vill läsa!49: Kolla vad jag har läst!51: Inte en bokrecension till!83: Elever som läsande människor85: Minska sommarens lästapp107: Bästa läsplatsenLivat på Lingonvägen: LärarhandledningNycklar till en god undervisning: LÄS!

Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med!Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna:Avsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kortAvsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!Avsnitt 71: Jag kan bättre själv!Avsnitt 81: Enskilt, med vem då?Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende

En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med!Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.

Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen? En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser.Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.

“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan. För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med!Praktiska tips:Avsnitt 5: Samtal i klassrummetAvsnitt 6: De viktiga första minuternaAvsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan.Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/Hur kan man göra istället?Avsnitt 4: Vikten av tackAvsnitt 7: Tänka positivtAvsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kortAvsnitt  82: Kingrutan: Förbjuden!

Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!

När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med!Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte! och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!

Ibland när jag bad elever samarbeta gjorde en allt och en satt och tittade på. För att samarbete ska fungera bra och eleverna ska lära av varandra, behöver de känna att de behöver varandra, att de är beroende av varandra i uppgiften. De behöver känna: “jag behövs och du behövs, vi klarar oss inte utan varandra!” Om de inte känner det, blir det ofta så att en gör allt. I detta avsnitt ger jag exempel på hur vi kan strukturera ett positivt ömsesidigt beroende i samarbeten, så att eleverna får större chans att lyckas tillsammans.

En kooperativ struktur jag ofta använde med elever är Turas om. Turas om stöttar förståelse, bygger gemenskap och gör att eleverna klarar av det enskilda arbetet bättre. Strukturen synliggör också lärandet och gör att jag som lärare räcker till bättre. I detta avsnitt berättar jag om hur “Turas om” kan användas för att stärka både lärande och samarbete. Häng med!

Detta är avsnitt 100 av “Det ringer in!”. För snart två år sedan startade vi den här resan, med målet att stötta lärare i er vardag. Hur har det gått? Vad har vi lärt oss? I det här avsnittet ser vi tillbaka och ringar in lite lärdomar. Tack för att ni har varit med på resan! Tack för att ni lyssnar!Era mest lyssnade på avsnitt:Av 13, Av 6, Av 14, Av 43, Av 5 Mina favoritavsnitt:Av 7, Av 50, Av 56, Av 72

Att lära sig skriva är stort. Tänk att de krumelurer jag ritar på ett papper betyder något för dig! Eleverna kommer in med olika känslor och upplevelser kring skrivande när de börjar skolan. Aavsett vad de har med sig, vill jag hjälpa dem att erövra skriftspråket. Då behöver jag skapa skrivglädje och skrivmotivation. Jag behöver få eleverna att vilja skriva, att kämpa fast det är svårt, att vilja göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. I det här avsnittet vill jag dela några tips på aktiviteter som skapade skrivglädje och skrivmotivation hos mina elever. Häng med!

I skolan möter eleverna många ord och begrepp som de behöver förstå och lära sig. En del är enklare att förstå och göra till sina egna, en del är svårare. Det räcker inte att jag förklarar och stöttar. Det räcker inte att bearbeta begreppen i helklass-samtal eller samtal en och en. Om eleverna ska få chans att använda begreppen tillräckligt mycket för att införliva dem i sin vokabulär, behöver jag använda eleverna som lärresurser för varandra. I det här avsnittet vill jag ge tips på några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att stärka elevers begreppsförståelse, där vi också ökar motivationen och bygger en god gemenskap i klassen. Häng med!

Kooperativt lärande är ett väldigt strukturerat sätt att arbeta på. Struktur skapar tydlighet och förutsägbarhet, och hjälper eleverna att lyckas. Men ibland kan för mycket struktur leda till handlingsförlamning. I det här avsnittet ger jag stöd kring hur vi kan ha struktur när vi jobbar med kooperativt lärande men också ge plats för eleverna att ta ansvar, våga agera och vara kreativa.

Har du använt den kooperativa strukturen Berätta mera? I det här avsnittet berättar jag om hur den går till, vad den kan leda till och hur man kan tänka för att stötta eleverna att lyckas. Häng med!

Frågorna eleverna ska bearbeta i skolan är ofta frågor de själva inte har ställt. Det är lärarens frågor, eller läromedlets frågor, eller kanske chat gpt:s frågor. Det kan vara bra frågor, men eleverna har ofta andra frågor de bär på. För att öka motivation, lärglädje och lärande behöver vi skapa plats för elevernas frågor och funderingar i undervisningen. Hur kan vi göra detta? Häng med!Mer om frågor i avsnitt 53. Som vi frågar får vi svar

Svårt att få till reflektionen? Det var det för mig! Det kändes ofta för stort och komplicerat, vilket gjorde att det föll bort. Men det är så viktigt! Elever behöver få chans att reflektera kring sitt lärande och sitt samarbete - ofta! I detta avsnitt delar jag tips på hur du enkelt kan få till den viktiga reflektionen. Häng med!

Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga i att utforma sin lärmiljö. Men ibland har vi också regler som redan finns, kanske skolans regler eller regler från kommunen - regler som eleverna behöver förstå och följa. Det räcker inte med att vi läser upp reglerna eller ger eleverna en lista att skriva på. I detta avsnitt ger jag tips på hur du kan bjuda in eleverna kring de regler som finns, och se till att deras röst får plats - för att stärka demokratiarbetet, gemenskapen och ansvarstagandet. Häng med!

Skolan är elevernas. Det är deras klassrum, deras arbetsmiljö, deras vardag. I detta avsnitt delar jag exempel på hur vi kan stötta eleverna att känna gemenskap och stolthet - och vilja vara världens bästa klass. Häng med!

Ännu ett läsår har vi nu bakom oss, med allt vad det innebär. Nu landar vi i några dagar innan det är dags för ledighet. Tack för att du har lyssnat på podden det här läsåret! I detta sista avsnitt innan sommaruppehåll vill jag säga tack, och dela några lärdomar från läsåret som gått.

Att vara lärare är bara ett jobb, men det är också mer än ett jobb. Vi som jobbar i förskolan och skolan brinner ofta för lärande och barns utveckling. Vi vill bidra, vi vill göra skillnad. Att vara lärare blir ofta en del av vår identitet som människor också, och det gör att det ibland kan vara svårt att sätta gränser, ta paus, och inte ta slut på sig själv. Känner du igen dig? Häng med!

Är du ny lärare? Ska du snart få din första klass? Välkommen till världens bästa yrke! I detta avsnitt delar jag några insikter du kan ta med dig in i höstterminen. Även du som jobbat ett tag kan må bra av dessa påminnelser. Fler tips inför att få din första klass (och få nyexade kollegor) hittar du i avsnitt 41.

När vi jobbar med människor kan vi alltid göra mer. Behoven tar aldrig slut. Men att kunna göra mer innebär inte alltid att vi ska göra mer. Vi måste hitta balans. I detta avsnitt funderar jag kring två aspekter av balans i läraryrket: balans mellan att utvecklas och att vila i det vi gör, och balans mellan det långsiktiga och här och nu. Häng med!

Ett läsår går i hög fart, där mycket händer hela tiden. Ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Men det finns saker som har hänt under året som vi inte vill tappa bort. Steg vi tagit, nya rutiner vi hittat, insikter vi fått. När vi utvecklar vår undervisning med hjälp av kooperativt lärande lär vi oss hela tiden. Så här i slutet av terminen är det därför bra att stanna upp och försöka få ner detta på papper. Vad vill jag komma ihåg? Vilka lärdomar vill jag ta med mig in i nästa läsår? I detta avsnitt ger jag tips på två olika mallar du kan använda för att runda av ditt kooperativa läsår.Mallarna finns att ladda ner på www.cooperative.coach/resurser/materialMer stöd för att utvecklas som lärare:Avsnitt 21: Det blev inte som jag villeAvsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspårAvsnitt 34: Gör det till ditt eget

Slutet på vårterminen är ofta stressigt av många olika anledningar. Det är mycket att hinna med, samtidigt som det är mycket känslor hos både elever och vuxna. Det kan kännas “klart” efter nationella prov och utvärderingar, men vi har ändå tid kvar. Ibland kan det vara svårt att hålla ihop allt när solen lockar. I det här avsnittet får du några tips på hur vi kan göra för att hålla uppe motivationen och orken de sista veckorna. Häng med!Fler tips hittar du i:Avsnitt 32: Hur ska jag orka till lovet?Avsnitt 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?Avsnitt 36: Vad har vi lärt oss?Avsnitt 85: Minska sommarens lästapp

“Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.” Nycklar till en god undervisning: LÄS!Hur kan vi göra för att stötta elever att vilja och välja att läsa, så att de läser även utanför skolan, även på det stundande sommarlovet? Hur kan vi stötta eleverna att hitta texter och böcker som tilltalar dem och som griper tag i dem? Hur ger vi plats för genuina läsupplevelser som lockar fram läsaren i varje elev? Häng med!Mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, 48, 49, 51 och 83.Håll utkik efter kommande boken: Nycklar till en god undervisning LÄS!

Hur kan kooperativt lärande användas för att stärka lärandet i slöjdundervisningen?I grunden handlar kooperativt lärande om att aktivera elever som resurser för varandra, där de får möjlighet att stötta varandra i lärandet. Ibland fastnar vi i att det ska vara stora grupparbeten där eleverna ska jobba länge med varandra och skapa en produkt tillsammans, men det handlar mer om de små mötena, de små interaktionerna, där de får möjlighet att bearbeta innehållet och fördjupa lärandet. I detta avsnitt undersöker vi några av dessa möjligheter för stödjande interaktioner i slöjdundervisningen. Häng med!Även om du inte är slöjdlärare kan du få med dig saker från det här avsnittet. Lyssna och inspireras, fundera på vad som är relevant för dig, förändra, ta bort, bygg ut och gör det till ditt eget. Mer om att stötta elever direkt på lektionen hittar du i avsnitt 6: De viktiga första minuterna.

Vad läser dina elever? När läser de? Vad tänker de om sin läsning?I skolan behöver vi stötta våra elever att bli läsande människor och forma en positiv läsidentitet. Då måste vi vara intresserade av dem som läsare. Vi behöver vara nyfikna på deras läsvanor, deras läsintressen, hur de ser på sig själva som läsare, vad de gillar och inte gillar. För meningen är inte bara att vi ska lära elever att läsa, att de ska ha den tekniska färdigheten. Meningen är att vi ska hjälpa dem att hitta sig själva som läsare. I detta avsnitt undersöker vi hur vi kan göra detta. Häng med!Mer om läsande förebilder hittar du i avsnitt 25.För mer stöd om läsning: Nycklar till en god undervisning: LÄS

Kingrutan, fotbollsplanen, den stora gungan i sandlådan... ibland känns det som att vissa platser på skolgården drar till sig konflikter. Fler gånger än jag kan räkna har jag spenderat lektionstid till att reda ut vem som egentligen åkte ut och varför Olle aldrig passar bollen, förstökt lugna frustrationen, torka tårar och reparera relationer. Ibland kan det kännas frestande att förbjuda. Att tänka att om vi bara tar bort platsen, aktiviteten, så får vi bukt på det. Men är det långsiktigt en bra lösning? Eller kan vi göra på andra sätt? Det utforskar vi i detta avsnitt! Häng med!Mer om T-kort hittar du i avsnitt 18.

När jag sa till mina elever att de skulle jobba enskilt en stund sa en av dem: “Enskilt, med vem då?” Det var så naturligt för dem att stötta varandra i lärandet. Elever som vill samarbeta - vad fantastiskt! Men elever måste också kunna jobba själva. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan använda samarbete för att stärka det individuella arbetet, där samarbete och enskilt arbete går hand i hand. Häng med!

Att sitta stilla länge och lyssna eller arbeta fokuserat är svårt. Det är svårt för vuxna, det är svårt för barn. Ibland kan vi ta till rörelsepauser, som brainbreaks, stretching eller danser. Men ibland vill jag hålla kvar fokus på innehållet även när vi rör oss. I detta avsnitt ger jag tips på strukturer som passar bra för att sträcka på benen samtidigt som vi bearbetar innehållet på djupet!Mer om strukturer finns i flera av mina böcker som du hittar HÄR.Mer om hur du kan variera och anpassa strukturer hittar du i avsnitt 78.

“Gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan utföras för olika syften, med olika mål och på olika sätt. Gemensamt för dem är att alla ska behövas, att alla ska kunna delta, att alla ska känna sig accepterade och att det ska vara en positiv och rolig upplevelse.” Gruppstärkande ledarskap, s. 25En del lekar och aktiviteter vi gör i skolan har elimineringsmoment, där man åker ut om man gör fel. En del lekar och aktiviteter går ut på att en person eller en grupp vinner och de andra förlorar. Om det sker ofta - om elever ofta åker ut, elimineras, förlorar - kan det skapa klyftor mellan elever. Det kan skapa roller och negativa förväntningar. Tävlan har sin plats. Men ibland kan jag vända upp och ner på tävlingsmoment och istället skapa en samarbetande aktivitet. Jag behöver också stötta elever att hantera känslorna som kommer med att vinna och förlora. I detta avsnitt undersöker vi hur!Mer hittar du i boken “Gruppstärkande ledarskap”, den tredje boken i temat “Bygga en undervisningsgemenskap” i serien Lärarpraxis som ges ut av Studentlitteratur.