Move podden

Hur kan skolhundar bidra till ökad skolnärvaro? I det här avsnittet får vi prata med Sara Karlberg, ägare av Svenska terapihundskolan, om hur arbete med terapihundar i skolan kan användas för att främja skolnärvaro. Avsnittet belyser hur trygghet, relationer, stressreducering och motivation kan stärkas genom strukturerat arbete med en skolhund, samt hur insatsen kan fungera som ett komplement i det främjande och förebyggande arbetet.

Varför ska man göra en orosanmälan till socialtjänsten – och vad leder den till? I detta avsnitt av Movepodden samtalar vi med Jaquline Gillam som jobbat många år som skolkurator, om orosanmälningar och deras betydelse när en elev visar tecken på ökad skolfrånvaro. Avsnittet reder ut syftet med en orosanmälan, vad som händer efter att en anmälan gjorts och hur skola och socialtjänst kan samverka för att ge rätt stöd i tid. Fokus ligger på barnets bästa, förebyggande arbete, elevhälsans roll och hur orosanmälan kan vara ett viktigt verktyg för att främja skolnärvaro och förebygga problematisk skolfrånvaro genom samverkan.

Hur påverkas skolgången hos placerade barn? I detta avsnitt av Movepodden möter vi Katarina från socialtjänsten i ett viktigt samtal om placerade barn – elever som bor i jourhem och familjehem och som många gånger kan genomgå flera skolbyten. Avsnittet synliggör en grupp elever som sällan uppmärksammas och belyser hur upprepade skolbyten, bristande kontinuitet och samverkansutmaningar kan påverka skolnärvaro och öka risken för problematisk skolfrånvaro. Samtalet ger perspektiv på hur skolan kan möta placerade elever genom trygghet, relationellt bemötande, anpassningar, samverkan med socialtjänst och familjehem samt ett långsiktigt, hälsofrämjande arbetssätt.

Vems ansvar är det när en elev får ökad skolfrånvaro? I detta avsnitt av Movepodden möter vi Hanna Rondahl i ett samtal om systematiskt arbete kring att fånga upp tidiga signaler, kartlägga orsaker, göra anpassningar och följa upp insatser när en elev visar tecken på ökad frånvaro. Avsnittet belyser ansvarsfördelning i skolan, samverkan mellan professioner, elevhälsans roll och hur ett strukturerat, främjande och förebyggande arbetssätt kan stärka skolnärvaro och motverka problematisk skolfrånvaro.

Vilken roll spelar fritidshemmet för skolnärvaro? I detta avsnitt av Movepodden  möter vi Sofia Grimm, biträdande rektor, i ett samtal om hur fritidshemmets verksamhet är en viktig del i arbetet med att främja skolnärvaro. Avsnittet lyfter vikten av att se hela bilden – skola och fritidshem som en sammanhängande helhet, där relationer, trygghet, meningsfulla aktiviteter och samverkan i personalgruppen bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro.

Skolor kartlägger hela tiden för att få förståelse och kunskap om att insatser och anpassningar man gör blir rätt. Men kan man göra det som vårdnadshavare i hemmiljön också? Och vilka kartläggningar kan man göra i så fall? Vår gäst Maria Norlin har själv erfarenhet av att göra kartläggningar över sitt barns skolfrånvaro och delar här med sig av sina kloka tankar och erfarenheter.

Hur hänger elevers välbefinnande ihop med skolnärvaro? Lyssna in vårt samtal med Karin Bergman Rimbes där hon berättar om hennes forskning och praktiska arbete kring välbefinnande i skolan och vilken betydelse det har för att trivas i skolan och främja skolnärvaro. Avsnittet belyser hur psykiskt välmående, trygga lärmiljöer, hälsofrämjande arbete och allra främst, relationer kan förebygga problematisk skolfrånvaro och stärka elevers möjlighet att delta i undervisningen. Länk till Karins studie Cykla i korridoren – elever i årskurs 9 om normer och skolklimat https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-69148

Hur skapar vi meningsfull undervisning som stärker skolnärvaro? I det här avsnittet möter vi forskaren Emma Leifler i ett samtal om meningsfull undervisning, relationellt lärande och hur skolans arbetssätt kan bidra till att fler elever vill, vågar och orkar vara i skolan. Avsnittet ger konkreta perspektiv på främjande och förebyggande arbete, elevengagemang, inkluderande lärmiljöer och skolans roll i att motverka problematisk skolfrånvaro. Länk till Emma Leifler https://www.gu.se/forskning/distansundervisning-som-sarskilt-stod-dese

Såklart finns problematisk skolfrånvaro på anpassat gymnasium men man kanske pratar om det i andra termer och man pratar inte lika mycket om det är vår uppfattning. Hur kan man då jobba med att motivera gymnasieeleverna på anpassat gymnasium att komma till skolan? JO! Lyssna in Susan och Markus arbetssätt där de genom värdeskapande undervisning skapade meningsfulla lektioner och lyfte in omvärlden i skolan. Eller tog de med sig eleverna ut i verkligheten? In och lyssna på detta grymt inspirerande avsnitt!!

Finns det problematisk frånvaro redan på förskolan? Ett sätt att inkludera barn som inte kommer till verksamheten är att, som Tove och Therese med kollegor gjort när de tog leken hem till barnet och lekte digitalt. Lyssna in hur de gick till väga och vad det faktiskt gav för positiva konsekvenser att leka på varsin sida av skärmen.

Wow! Tänk att vi får ta del av en kommuns arbete kring att jobba med skolrobotar! Hör hur man i Timrå kommun har introducerat skolroboten i klassrummet för att hjälpa elever få ta del av undervisning och sociala sammanhang i real tid! Vad gör detta till en så framgångsrik metod och vad har varit eventuella utmaningar?

När teknik möter verkligheten och det blir en perfect match! Japp så är det i Filips fall. Han vågade satsa och köpte in VR glasögon till skolan. Elever som av olika anledningar inte kom till skolan eller inte gick in i klassrummet fick chansen att delta eller träna på sammanhang med hjälp av den virtuella världen. Häng på och låt dig inspireras!

Christer är specialpedagog och har många års erfarenhet av att jobba i verksamhet där han möter elever som av olika anledningar behövt ett mindre sammanhang i skolan. Han guidar oss i vad som varit framgångsfaktorer för honom i arbetet i den lilla gruppen och i mötet med eleverna. Verktyg att direkt applicera i verksamheten!

I det här avsnittet möter vi Aggie Öhman expert och skolutvecklare som grundat PRINS-modellen. Hon berättar om hur viktigt det är att jobba datadrivet och ha långsiktiga strategier i arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Hon hjälper oss att identifiera 5 olika typer av skolfrånvaro, eftersom det är viktigt att veta vad som är anledningen till att en elev inte går till skolan. Ett väldigt matnyttigt och intressant avsnitt!

Issis är sakkunnig i hedersrelaterat våld och förtryck. I det här avsnittet hjälper hon oss förstå en del av det som kan vara föräldraunderstödd skolfrånvaro. Föräldraunderstödd frånvaro kan uppstå av olika anledningar och i det här avsnittet hjälper Issis oss reda i det som kan bli krock när det gäller kulturell och religiösa orsaker. Med kunskap ökar vår förståelse och vi bemöter då också saker annorlunda. Lyssna in och fyll på med kunskap!

Lars är specialistläkare inom barn och ungdomspsykiatri med stort fokus och mycket kunskap om utmattning hos barn. I det här avsnittet ger han oss mer kunskap om hur utmattning hos barn kan kännas igen och hur man ska tänka när man möter en elev som blivit utmattad och kanske redan hamnat i, eller är på väg att hamna i skolfrånvaro. Vilka tidiga signaler finns som skolan behöver vara vaksam på? Vilka stöd sätter man in? Välkommen lyssna in ett otroligt viktigt och intressant avsnitt!  

I dagens avsnitt handlar det om hjärnans utveckling – och allt den kan ställa till med längs vägen. Tillsammans med Lena Skogholm, författare till uppskattade böcker om hjärnans utveckling och mänskligt beteende, utforskar vi hur kunskap om hjärnan kan hjälpa oss att förstå elevernas reaktioner, behov och utmaningar bättre. Vi pratar om och hur skolan kan förstå och möta elever på ett sätt som minskar missförstånd och förebygger skolfrånvaro.

I det här avsnittet pratar vi om ångest och när den blir så stark att den hindrar barn och unga att gå till skolan. Tillsammans med Karin Sonnby, överläkare inom psykiatrin och forskare, reder vi ut hur ångest kan ta sig uttryck, varför den ofta kopplas till skolfrånvaro och hur man kan tänka och jobba med ångest– både i stunden och på lång sikt. Vi pratar om tidiga signaler, bemötande och hur skola och hem kan samarbeta för att sänka trösklarna tillbaka till skolsammanhang.

Särskilt begåvade elever I detta avsnitt fördjupar vi oss kring ämnet ”särskilt begåvade elever”. Tillsammans med Mona Liljedahl, pedagog, föreläsare och en av Sveriges mest välkända röster inom området, utforskar vi hur skolan kan upptäcka och möta dessa elever innan utmaningar leder till stress, utanförskap eller skolfrånvaro.

I det här avsnittet möter vi Sanna Juhlin, som med egen erfarenhet av skolfrånvaro har skrivit ungdomsboken Hemmakämparen. Hon vill ge unga igenkänning och en känsla av att inte vara ensamma i sin kamp. Boken lyfter flera perspektiv – barnets känsla, föräldrarnas upplevelser och betydelsen av andra viktiga vuxna. Häng med oss i vårt samtal med Sanna om mod, förståelse och hopp.

I det här avsnittet möter vi Christian och Maria Persman, föräldrar och yrkesverksamma inom skolan. Christian är skolchef och Maria specialpedagog, i högstadiet rymmer deras son en dag från skolan och kan inte gå tillbaka. Hör deras gripande historia och hur det har varit för dem att sitta på dubbla stolar- som förälder och som professionell. En ärlig och gripande berättelse om skolfrånvaro, föräldraskap och kampen för att hitta vägen tillbaka.

I det här avsnittet möter vi Salem, en elev som delar sin personliga berättelse om hur fysisk sjukdom påverkat skolgång och närvaro. Vi pratar om utmaningarna, känslorna och vägarna tillbaka till skolan. Hur kan skolan stötta elever som är borta mycket på grund av sjukdom?

Sara Melin kanske mer känd som Lilla Speedos mamma berättar om hennes och hennes sons resa från när det började med ångest inför att gå till skolan till dagens kille som utbildar sig till kock! Sara berättar om tuffa år med mycket ångest, oro och inte minst frustration. Om hur ensam man är i fighten för sitt barn. Men hon vill också förmedla att det kan bli bra och hur viktigt det är att också få höra det när man befinner sig längst ner på botten.

I avsnitt 2 möter vi en mamma som öppenhjärtigt berättar om sin dotters tuffa år i skolan och som har blivit boken ”Hon kallades hemmasittare”. I den berättar Nadja transparent om familjens år när deras dotter inte längre mäktar med att gå till skolan. Vi får höra Nadjas tankar, oro, frustration från en utmanande tid. Men vi får också ta del av vad som gjorde att det vände och hur det är i dag. Med värme och klokskap ger Nadja ett viktigt perspektiv och förmedlar hopp!

I det här avsnittet får vi höra Adrian Bratt Hoffsten berätta om sin skolfrånvaro. I avsnittet får vi också ta del av föräldrarnas tankar och känsla. Vad är Adrians känsla när han inte längre orkar gå till skolan. Vad blir hans strategier för att undvika skolan? Och hur reagerar hans föräldrar? Vad är deras känsla nu i efterhand när Adrian mår bra och har gått ut skolan och inte minst hur var deras känsla där och då i stunden när det var som kämpigast? Vad var det som bidrog till förändring och hur är deras relation idag? Vi slås av hur klok Adrian är och han ger oss så fina insikter. Lyssna in när Adrian, Louise och Dan berättar om de tuffa åren!

I den här nya säsongen av MOVE podden har vi fokuserat på att hålla oss till ett tema som kommer löpa som en röd tråd. Vi kommer i ca 30 avsnitt djupdyka i ämnet SKOLFRÅNVARO och belysa det ur olika vinklar och perspektiv.   Vi har bjudit in forskare, föräldrar, elever själva, specialpedagog, kurator och många, många fler. Vi lyfter fram anledningar till att man kan bli hemma och kämpar med att gå till skolan, perspektiv från familjer och ungdomar själva. Vi lyfter framgångsrika insatser och arbetssätt. Forskare och sakkunniga belyser ämnet tillsammans med oss, Anna och Jenny i många, många avsnitt.  Och i det här första avsnittet introducerar vi ämnet och våra tankar.

Killar kan ibland vittna om att man ska bita ihop och klara sig själv. Även att könsnormer i samhället gör det svårare att be om hjälp. Hur visar sig depression hos killar och vilka signaler finns det för omgivningen? Hur kan vi som anhöriga hjälpa, stötta men också bryta kulturen i att det är en svaghet att prata om hur man egentligen mår?   I avsnittet får vi träffa Tonårspsykologen Charlotte Bergstöm. leg psykolog och specialistpsykolog som driver Libra Psykologi. Charlotte har arbetat med både barn och ungdomar samt vuxna inom privat verksamhet och inom Region Stockholm, senast vid Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP). Har även varit medgrundare och VD för FUNKA Psykologi AB, ett psykologhus med verksamhet inom barn- och vuxenpsykiatri, KBT och handledning/föreläsning.   Vill ni höra mera från Charlotte och komma i kontakt med henne så kan ni titta på hennes hemsida eller instagramkonto som har mycket spännande och lärorikt innehåll. Se länkar nedan: https://librapsykologi.se/ Instagram: tonarspsykologen

Som förälder till ett barn eller ungdom som är hemmakämpare med skolfrånvaro kan man uppleva det svårt att till slut själv orka. Det kan vara förknippat med oro och krav från omgivningen, en rädsla att inte räcka till.  Hur kan man som förälder acceptera situationen man är i och själv finna energi, samtidigt som man ska lära sig bemöta och guida sitt barn. Skolkuratorn Jaqueline Gilljam och coachen och skrivterapeuten Maria Norlin  som driver Hemmafranskolan.se gästar oss i detta avsnitt. Deras hemsida är en digital mötesplats för föräldrar med barn i skolfrånvaro, där du som förälder kan få råd, stöd och hjälp. Jaqueline och Maria beskriver hur man som förälder kan må bra i ett utmanande föräldraskap. Förutom deras digitala mötesplats driver de också instagramkonton med intressant innehåll.  Se länkar nedan: https://hemmafranskolan.se/ Instagram: hemmafranskolan.se_jaqueline hemmafranskolan.se_maria

Vad innebär det att gå i Anpassad grund- och gymnasieskola? Vad har man för möjligheter efter gymnasiet att studera vidare eller komma in på arbetsmarknaden? I det här avsnittet får vi ta del av Linas tankar om livet efter den anpassade gymnasieskolan. Lina är själv elev sista året och har rätt brutalt fått insikt om att livet efter skolan inte kommer att bli som hon önskar. Lina har visioner om att studera vidare och utbilda sig men benen slås undan av ett väldigt fyrkantigt system. Vi får också höra vad Linas gamla mentor Susan Hull tänker om möjligheterna för dessa elever efter avslutad skola.

Ibland kan man som förälder uppleva ett slags skifte mellan då barnen var yngre till att de blir tonåringar. Förståelse från mig som förälder kan saknas då saker som tidigare fungerade nu plötsligt inte gör det och att man under denna period ”tappar” lite av den nära relation man nyss hade. Ofta kan man känna som att man skulle vilja ha en inblick i tonåringens hjärna. För hur påverkar hjärnan tonåringen egentligen och kan det göra skillnad på hur jag då ska bemöta mitt barn?   Inspirerande Lena Skogholm är beteendevetare och pedagog och har bland annat skrivit boken ”Koden till tonårshjärnan”. Hon hjälper oss att reda ut hur tonårshjärnan fungerar och hur detta påverkar tonåringen på olika sätt. Hon ger också kloka konkreta råd kopplat till hjärnforskning om hur vi bättre kan bemöta tonåringen om vi har större kunskap om hjärnans utveckling. Vill du veta ännu mer om Lena så kan du kika in på: https://www.lenaskogholm.se/

Ja ibland kan det kännas som att man förhör sina barn och de i sin tur tröttnar på våra frågor. Att skapa en dialog och ett samtal kan ibland vara svårt trots att man bara vill att barnen ska kunna öppna sig och dela med sig av sina tankar. Hur kan man egentligen göra? Vilka strategier kan man som förälder ta till för att få en bättre relation och ett bättre samtal med sina barn?   Insiktsfulla Fatima Nylén hjälper oss att reda ut hur man kan få till samtalet och relationen på ett bättre sätt. Fatima är utbildad socionom med flera års erfarenhet av psykosocialt arbete. Hon coachar föräldrar över hela landet och ger oss i denna podd många kloka råd om hur man som förälder kan gå tillväga. Vill du veta mer om Fatima kan du läsa mera om henne på : https://fatimanylen.se/   OBS! Vi ber om ursäkt för ljudkvalitén i början av intervjun, men häng kvar den blir bättre!!

När man ensam måste stötta och hjälpa sitt barn samtidigt som man kanske också känner oro kan det kännas svårt att hinna med och också orka ta hand om sig själv! Även om man har stöttning från familj och vänner kan vardagen emellanåt kännas tung och svår att få ihop. Hur ska man egentligen tänka och kan man ändra sitt mindset så att det känns lättare? Positiva och engagerande Sara Melin hjälper oss att vända och vrida på detta dilemma. Sara är själv mamma till barn med npf- diagnos och har själv upplevt utmaningar i vardagen. Hon ger tips på många bra strategier, vad man kan göra och hur man kan tänka för att hitta en vardag som fungerar bättre. Fler tips från Sara hittar du på: https://lillaspeedosmamma.wordpress.com

Ibland kan man som vårdnadshavare känna frustration då upplevelsen kan vara att skolan inte fullt ut möter ens behov att de arbetar efter en stereotyp bild av vad en diagnos innebär. Ibland kan det vara svårt att mötas och förstå varandra. Hur ska man egentligen gå till väga för att förstå varandras situationer och hur kan en samverkan se ut? Kloka Kenth Hedevåg hjälper oss att reda ut hur man kan gå till väga. Kenth har en lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare ett kommunalt stödteam. Med värme och engagemang har han mött många barn, vårdnadshavare och pedagoger. Kenth har ett enkelt sätt att förklara det svåra. Kenth har även skrivit boken ”När mallen inte stämmer. Mer information om Kenth hittar du på: https://hedevagpedagogik.se/

Att i vuxen ålder fundera på sig själv och situationer som varit och fortfarande är svåra kan göra att man som söker svar, ibland kopplat till en ADHD-utredning. Vad kan man vinna eller eventuellt förlora på att utreda sig själv? Kan en utredning ge svar på saker man undrat över hela sitt liv, förklara varför det blivit som det blivit och vilka strategier som kanske kan fungera framåt. I detta avsnitt så möter vi positiva och erfarna Jessica Stigsdotter Axberg som också driver företaget MrsHyper som stöttar och hjälper människor med en NPF. Hon fick sin diagnos i vuxen ålder och beskriver hur det var för henne och vad det gett henne framåt. Hon delar även med sig av sina bästa råd till dig som funderar på detta med utredning i vuxen ålder och vilka strategier som kan fungera om man har en ADHD. Häng med i detta poddavsnitt och lyssna på hennes inspirerande resa. Länk till MrsHypers hemsida: https://www.mrshyper.se/

Att förhålla sig till att ens barn är ute med vänner och partajar kan vara svårt, ännu svårare om man dessutom misstänker att det där förekommer droger. Har egentligen droger blivit vanligare bland ungdomar idag? Hur kan man som förälder få hjälp och stöd att veta hur man ska gå tillväga vid en misstanke och vad är bra sätt att närma sig ämnet och prata med sitt barn?   I detta avsnitt träffar vi kunnige Daniel Andersson som arbetar med barn och ungdomar som är beroende av eller har provat på droger. Daniel möter även vårdnadshavare och kan ge oss råd på vägen om vad man kan göra, hur man kan ta hjälp och beskriver lite kring hur läget ser ut kring ungdomar och droger.

En elev kan efter att ha först blivit utredd för en intellektuell funktionsnedsättning i stället beskrivas ha en låg teoretisk begåvning. Det kan vara svårt att nå målen och de kunskapskrav som ställs i skolan. Hur kan vi då tänka runt dessa elever, vad kan vara bra sätt att anpassa och stötta?   I avsnittet träffar vi kloka Amanda Almroth som arbetar som skolpsykolog som hjälper oss att reda ut begreppet ”låg teoretisk begåvning”. Amanda beskriver även vad det är som ofta blir svårigheter för denna elev i skolan och hur man på ett bättre sätt kan hjälpa och stötta.

Elever med språkstörning kan ha det tufft i skolan socialt men även kopplat till undervisningen. Det kan vara svårt som pedagog och vårdnadshavare att veta hur man kan stötta och hjälpa på bästa sätt.   I avsnittet träffar vi kunniga Ulrika Ahlbäck som arbetar som logoped. Hon hjälper oss att reda ut vad språkstörning är, hur det påverkar en elev i olika situationer, hur vi kan stötta i skolan, lyssna på eleven men även samverka med vårdnadshavare.

Alla har vi nog upplevs när stressen i vardagen gör att man känner sig otillräcklig som förälder och inte hinner med. Rädslan blir att vardagsstressen påverkar relationen till sina barn och vad det gör med dem att man alltid upplevs vara arg och irriterad. Så hur ska man då göra för att hitta en ny väg och ta bort en del av det ständigt dåliga samvetet?   I detta avsnittet får vi träffa insiktsfulla Johanna Baraka, sjuksköterska med specialisering på barn och ungdomar, samtalsterapeut, föreläsare som också driver kontot vardefull.se på instagram. Hon hjälper oss att tänka kring detta med vår stress och hur det påverkar våra barn. Johanna kommer med konkreta råd, strategier och kloka tankar som kan hjälpa alla föräldrar i relationen till våra barn och i en stressig vardag.

Ibland kan det kännas hårt när ens barn med NPF upplever att den konstant får kämpa och ändå inte blir förstådd. Det är svårt när man ser att självkänslan hos sitt barn börjar minska. I detta avsnittet får vi träffa kloka Johanna Goa, beteendevetare, terapeut, föreläsare som driver NPF- pussel och sprider information om NPF i samhället. Hon möter ofta föräldrar som kan känna sig maktlösa och kommer med goda konstruktiva råd om hur man kan positivt förstärka och tänka för att stötta sina barn på ett bra sätt. 

Vi fick en fråga från en lärare som önskade veta mer om hedersrelaterat våld. Vad man som lärare kan vara uppmärksam på för signaler och beteende från barn man misstänker kan vara utsatta. Och hur ska man gå tillväga när man har misstanke?   Lyssna in Issis Melin sakkunnig inom hedersrelaterat våld på länsstyrelsen Östergötland, när hon ger oss kunskap och tips.

Hur vet jag hur jag som förälder, att mitt barn väljer att titta på sidor med ”bra porr”, så att hen får ”rätt bild av sex? Hur kan man hjälpa sitt barn till en bra bild av sex också kopplat till samtycke?  Hur kan man ta upp frågor om sex och porr med sitt barn? Engagerade Lotta Kajving, skolkurator, hjälper oss att reda ut begrepp och hur man som förälder kan tänka och agera. Lotta är även medförfattare till boken ”porrsnacket”.

Hur påverkas vi av ångest? Vad kan man göra om ens barn eller ungdom har ångest? Hur kan vi tänka, hjälpa, förhålla oss till ångest som föräldrar? Kloka Karin Sonnby, barnpsykiatriker, hjälper oss att bena ut vad ångest är och hur det kan påverka ett barn/ungdom. Hon ger oss också några verktyg kring hur vi kan stötta och hjälpa på ett bra sätt.  

Hur vet vi att vårt barn har en ätstörning och när behöver man söka hjälp?  I detta poddavsnitt pratar vi om det viktiga ämnet ätstörning. Hur kan man som förälder upptäcka eller misstänka att det rör sig om det? Hur ska man förhålla sig till frågor om mat som familj och var kan man söka stöd, råd och hjälp?    Vi får i avsnittet även träffa Lena Lydahl som själv är mamma med erfarenhet som förälder till ett barn med ätstörning. Hon arbetar som kontaktperson i den så viktiga Riksföreningen mot ätstörningar ”Frisk och fri”. Hon möter många föräldrar med oro och berättar hur ätstörning kan visa sig och hur man kan få stöd och hjälp. 

Den viktiga elevassistenten I det här avsnittet sitter vi själva och reflekterar över elevassistentens viktiga roll. Att arbeta som elevassistent kan vara en av det mest komplexa yrkesrollerna i skolans värld. Inte minst för att man förväntas leva upp till  förväntningar från fler olika håll, det är inte heller alla gånger man har en tydlig arbetsbeskrivning. Vi lyfter och pratar kring vad vi med åren har sett som framgångsfaktorer.

I det här avsnittet hjälper specialpedagog Marie Sidestam oss förstå Dyslexi. Vi fick en fråga från en förälder som undrar vad hon kan göra när hon funderar på om hennes son kan ha dyslexi. Vart kan hon vända sig för utredning och vad kan hon förvänta sig för stöd från skolan för sin son. Behövs en dyslexi diagnos för att ha rätt till stöd?

När ens barn/ungdom är ledset och mår dåligt kan det som förälder såklart kännas oroligt och svårt. Hur ska man agera som förälder och vad kan vara tecken på psykisk ohälsa. Hur kan man särskilja psykisk ohälsa från annat som en diagnos eller ”tonåren”. Hur gör man för att skapa en ”guldkant i vardagen. Vi diskuterar frågan och får också lyssna på kloka Karin Sonny som arbetar som psykiater men också driver företaget Dr. Sonnby Föräldrastöd och Barnpsykiatri AB. Hon hjälper oss att förstå när vi bör agera och vilka tecken vi ska vara uppmärksamma på. 

När det inte riktigt fungerar, har man rätt till stöd i skolan? Vad är ett F-varning ett åtgärdsprogram och vad kan det ge? Hur går processen till i skolan? I det här avsnittet träffar vi sakkunniga rektor Sabina Serra som arbetar på S:ta Gertruds skola i Västerås. Hon beskriver hur det fungerar med det särskilda stödet och vad man som förälder kan behöva veta. Viktigt att ha koll på, eller hur?  

En mamma funderar vad som blir bäst för hennes son som precis fått en IF diagnos. Ska hon tänka att han går kvar i sin klass, en grupp som fungerar och där får läsa integrerat. Eller ska hon tänka att han i ett längre perspektiv mår bättre av att gå i särskolan?   Vi tar i det här avsnittet hjälp av Speciallärare Hanna Lindahl som berättar om särskolan och lyfter den ur olika perspektiv.

Anledningen till att man som förälder kan få en orosanmälan runt sitt barn kan vara många och för vissa kan det kännas svårt att se vart den ska leda till. Men oftast finns den där för att hjälpa. Men vilken hjälp kan man få och bör man vara orolig över att få en orosanmälan? Vi får i avsnittet även träffa kompetenta Emma Larsson, som tidigare arbetat inom socialtjänsten men nu arbetar som kurator med ungdomar på Lyktan, en del av Rinman 3 på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Hon beskriver det positiva som faktiskt kan komma från en orosanmälan men också vad som händer i processen.

När ens barn inte går gymnasiet kan kännas svårt och tungt. Vad händer då, vilka val har man och hur kan man hjälpa sitt barn på bästa sätt? Vi diskuterar frågan och får också lyssna på kunnige David Buck som arbetar som vägvisare på Fristadshus i Eskilstuna. Han berättar om det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som kan hjälpa ungdomar att hamna rätt.