Berätta alltid det här

Varje dag möter vi världen. Och världen möter oss. Men vad händer när vi inte kan möta vår medmänniska med ett leende? Och är vi ser att människan vi möter inte skiner upp när hen ser vårt ansikte? Utan istället fylls av oro och rädsla. Paula Warfvinge, till vardags samtalsterapeut, genomgick en förebyggande cancerbehandling som påverkade huden i ansiktet mycket.Ovanför hennes mun bildades ett stort sår, som såg ut som en stor sårmustasch, som om hon varit med om en allvarlig olycka.Det gjorde ont. Hon kunde inte le, knappt sova. Och fick uppleva vad som händer när vårt utseende tas ifrån oss. När vårt leende berövas oss.Hur konstigt människor reagerar. När vår skönhet berövas oss.För Paula blir det en mörk och tuff upplevelse. Och hon kämpade med känslor av hopplöshet.Till slut valde hon att öppna upp och våga berätta om de svåra känslorna - och möttes av kärlek.Varmt välkommen till ett avsnitt om hur vi blir bedömda av andra.Hur små gester av snällhet kan göra så stor skillnad.Följ oss gärna på instagram och tiktok.Tack för att du lyssnar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolan ska vara en skola för alla - men hur väl lyckas vi egentligen med det idag – när nästan var sjätte elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?Där fler än var 19000 barn är hemmakämpare i Sverige idag, där tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, där tre barn i varje klass har NPF, där fem till sex elever har psykisk ohälsa, varav i snitt ett par stycken har allvarligare problem?Idag gästas vi av utbildningsminister Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna, som berättar om hennes vision om hur svenska skolan ska bli bättre.Skollagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, där alla ska få en chans, och skolan ska ta hänsyn till varje barns behov och anpassa utbildningen så att du ska få chans att lyckasMen varje vecka träffar vi barn och anhöriga som berättar om ett skollotteri, där det här med anpassningar ibland fungerar som en dröm, och ibland nästintill är obefintliga.Frida Boisen och Tilda Boisen frågar vad Simona Mohansson ska göra åt skollotteriet? Att det idag är så otroligt stora skillnader mellan olika kommuner och skoler runt om i Sverige, när det kommer till vilken hjälp hemmakämpare får, eller anpassningar barn med NPF får – eller inte får.Vi får också höra Simona Mohamssons vision om den nya svenska skolan. Med ett nytt betygsystem, nya läroplaner och den största skolreformen på 30 år.I juni väntas Riksdagen klubba igenom den nya skollagen, med hårdare tag och mer makt till läraren. Men fiinns det risker med en skola där beslut om kvarsittningar inte behöver ha dokumenterade underlag?Vad händer med tryggheten för eleven?Hur ska vi säkra att fler barn kommer att må bra och lyckas i den nya svenska skolan?Hur stor ska en skolklass egentligen vara?Ska alla kränkningar anmälas i skolan?Eller räcker det med att enbart grova kränkningar anmäls?Och hur blir det med elevhälsan?Vi tar också upp den psykologisk kris Sverige är i. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP, och vi vill förstås höra hur Simona Mohansson och Liberalerna vill göra för att säkra att fler unga får rätt hjälp snabb, för att må bättre.I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Nu är det dags för Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.Vad ser Simona för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.In och lyssna på hela avsnittet om hur Liberalerna vill satsa på en bättre skola och på den psykiska hälsan i Sverige.Snart kommer nästa partiledarintervju.Näst ut är MIljöpartiets Amanda LindDela gärna vidare.Tack för att just du har lyssnat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går det att vårstäda sig till ett bättre psykiskt mående?Frida Boisen och Tilda Boisen om hur de gör för att må bättre genom at städa ut det du inte längre vill behålla.Hur kan vi göra för att också städa bort tankar och beteenden vi inte vill ha?Vi ösnkar dig en fantastisk vecka i maj.Ta hand om dig.Du är värd att må bra!Följ oss gärna på instagram och TikTok. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommarsolen strålar över stora delar av Sverige. Vad betyder solen för vår mentala hälsa? Hur kan 20 minuters sol per dag göra stor skillnad? Och hur känns det när mörkret breder ut sig fastän solen skiner? Hur hittar vi till ljuset och hälsan? Hur påverkas Frida & Tilda?Välkommen till Berätta alltid det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amelie Angelskår, är idag en av Sveriges starkast lysade röster, för psykisk hälsa.Idag är hon medgrundare till Meela, en ledande psykologplattform, som just sätter matchningen i fokus, att hitta rätt psykolog för just dig - tack vare en smart matchningsalgoritm.Hon brinner för att krossa stigmat kring psykisk ohälsa, vilket lett till att hon av internationella affärstidningen Forbes listats som "40 under 40", en av vår tids starkaste unga globala ledare.Och ddag driver Amalie tillsammans med oss kampen för att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget - för att fler ska få rätt hjälp i tid. För att fler svenska ska slippa må psykiskt dåligt, och få hjälp att reda ut tankar och känslor medan man är frisk - innan man blir sjuk.Amalie berättar också om hur hon vänt sina personliga erfarenheter av psykisk ohälsa till ett så starkt driv för att försöka göra det lättare för andra att hitta rätt.Amalie berättar hur hon tidigt gjorde raketkarriär. Som 25 år blev hon VD för sitt första bolag, och drabbades av utbrändhet.Men på vårdcentralen viftades initialt hennes problem bort. Och vägen till att hitta rätt psykolog som matchade just med Amalies behov var lång. Det krävdes ett vårdcentralsbyte, läkarbyte, psykologbyte och det tog månader att hitta rätt psykolog och terapi som verkligen gav Amalie exakt den hjälp hon behövde.Idag är alltså Amalie medgrundare till ledande psykologplattformen Meela, en forskningsbaserad matchningsalgoritm, som är kopplade till 650 legitimerade psykologer och psykoterapeuter, där dina behov, faktorer som terapimetoder, erfarenheter, öppenhet, diagnos, vad man behöver hjälp med, kultur matchas med rätt psykolog. Allt för att skapa den terapeutiska alliansen, som forskning visar är den största faktorn för att terapin ska lyckas. Det där klicket, som verkligen behövs för att man ska få rätt hjälp vid just rätt tid i livet.I dagens samtal får du höra Amalie berätta om sin personliga resa, hennes erfarenhet av att krascha och inte få rätt hjälp. Och hur hon vände sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, kampen att inte hitta rätt hjälp så snabbt som möjligt, till att driva förändrnig. Hur hon idag kämpar för att fler ska få rätt hjälp snabbt. Rätt terapi med rätt person i rätt tid.Amalie brinner för tillgänglighet. Och under en lunch började Amalie berättar också om varför hon brinner för vår gemensamma satsning, som verkligen tog fart under en magisk lunch: att terapi borde ingå i friskvårdsbidraget.Vi har hur vi än försökt inte hittat en enda anledning till att vi INTE skulle låta terapi infgå i friskvårdsbidraget. Bidraget finns redan. Och vi får använda det till så mycket bra för att friskvårda, att spela tennis, bowling, dansa zumba, ta en massage. Vi uppmuntras att friskvårda vår fysiska hälsa, men inte vår psykisk hälsa. Fastän hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa.En tredjedel av alla friskvårdsbidrag brinner idag inne.Det är såklart bra också för det mentala, att vara i fysisk aktivitet, men det är svårt ibland att ta steget till fysisk aktivitet när man mår dåligt psykiskt. Steget till att orka gå och dansa Zumba kan vara stort när man mår dåligt.Amalie delar också en topplista av de vanligaste problemen folk i Sverige idag söker psykologhjälp för. Gissa vilka utmaningar som toppar!Och psst, många av de vanligaste anledningarna är verkligen utmaningar som handlar om en längtan att friskvårda sig, hitta bättre sätt att må bättre i sitt vanliga liv.Skriv under uppropet nu! Vi har redan fler än 4000 namnunderskrifter!Din röst kan förändra vårt regelverk!I början av sommaren lämnar vi över namnunderskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.In och lyssna på ett så starkt avsnitt!Och skriv under nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är i en psykologisk kris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP.Var sjätte timme tar en person i Sverige sitt liv - och när vi reser runt i Sverige träffar vi varje vecka barn och föräldrar som är desperata efter att få rätt anpassning, rätt stöd i skolan, att äntligen få rätt hjälp inom psykiatrin, och hopp om att ens barn ska få komma tillbaka till livet.I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Först ut är vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.Vad ser Noohi för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.✅ Förstatliga skolan för att göra den mer jämlik✅ Dubblering av elevhälsan✅ I skolan halvera klasserna för de yngre och göra det till lag, så att varje barn får mer tid med en lärare och bättre chans att bli sedda och hörda. ✅ Avgiftsfri samtalsterapi till alla som behöver.✅ Prioritera vården framför annat. Mer pengar till vården.Det är några av de viktigaste åtgärder Nooshi Dadgostar ser för att fler, inte minst barn och unga ska må bättre psykiskt.Och vad säger Nooshi Dadgostar om skolan där var sjätte elev inte klarar grundskolan. Och där det i den nya skollagen ordineras hårdare tag i skolan, där lärare exempelvis enligt den nya skollagen lättare ska kunna beordra kvarsittning utan speciell dokumentation.”Det är politiker som borde få kvarsittning. Det är klart har du ett klassrum med 35 personer i ett klassrum i ett klassrum med 15 personer inte att fixa det. De kommer aldrig att nå fram till hjälpen när de räcker upp handen. Vi har föreslagit tvålärarsystem och ett maxtak för lärare. Du ska ju få hjälp direkt när du räcker upp handen. Du vill lära dig. Du är törstig. Men om någon för femte gången någon inte kommer fram vad är poängen. Jag hänger inte med. Vi måste ha mer undervisningstid. Vi måste tro på pedagogiken”.Vi samtalar också med Nooshi om mobbning. Där Nooshi är kritisk till delen i den nya skollagen där skolpersonal i framtiden bara ska anmäla grova och upprepade kränkningar istället för alla kränkningar som det är idag.Och vad säger Nooshi om att man ska få samtalsterapi på friskvårdsbidraget? Varför ska vi bara få friskvårda kroppen och inte vår mentala hälsa.”Det är en bra poäng, jag ska ta med det”, säger Nooshi som i princip vill gå ännu längre och göra terapi avgiftsfri för alla.In och lyssna på hela avsnittet om hur vänsterpartiet vill satsa på den psykiska hälsan i Sverige.Snart kommer nästa partiledarintervju.Näst ut är Liberalerna Simona Mohamsson.Dela gärna vidare.Tack för att just du har lyssnat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer vi om 20 år att se tillbaka på den tiden vi lever i nu och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 lät barn ha mobiler - tänk att vi inte fattade hur enormt farligt det var för deras mentala hälsa?Eller kommer vi att se tillbaka på idag och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 hade så usla verktyg att förstå vad som var ADHD och vad som inte var det?Hur kommer vi att se på tiden innan AI?Om vi aldrig skulle våga resa in i framtiden och utmanaa dagens normer och verklighet, skulle vi aldrig ha visioner som Suicide Zero.Välkommen till framtiden. Ett avsnitt där Frida Boisen och Tilda Boisen byter perspektiv.Vad tror du vi kommer att skaka på huvudet åt, när det kommer till inte minst frågor om barns rätt och psykisk hälsa?Vad vill du ta steg till att förändra. Morgondagen börjar med dig.Tack för att du lyssnar.Glöm inte bort att du förtjänar att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Gå och lägg dig” sa socialminister Jakob Forssmed på en presskonferens nyligen, när han presenterade Folkhälsomyndighetens nya sovrekommendationer till barn och unga.Och uppmaningen om att våra unga borde sova mer är viktigare än någonsin. För vi har en sömnkris i Sverige.Mer än hälften av alla 18-åringar sover för lite, nästan hälften av alla högstadieelever får inte tillräckligt med sömn och varannan tonåring säger själva att de har svårt att sova, varje vecka.I dag lägger sig nära 6 av 10 ungdomar efter klockan 23, jämfört med cirka 1 av 6 på 1980-talet.En tredjedel av våra unga sover mindre än sex timmar per natt, trots att behovet ligger på åtta till tio timmar, visar siffror som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin nya delredovisning "Främja goda sömnvanor bland barn och unga”.Tjejer sover sämre än killar och har du NPF som exempelvis ADHD är ofta sömnproblemen än vanligare. Tre av fyra har sömnproblem, enligt Attention.Frida Boisen och Tilda Boisen har läst igenom Folkhälsomyndighetens nya rapport, och vid ett flertal tillfällen samtalat med ledande sömnforskare om vad vi kan göra för att sova mer och bättre.I det här avsnittet går vi igenom sovtipsen och insomningstipsen som fungerar, både de goda råd som Folkhälsomyndigheten presenterar, men också tipsen som faktiskt inte nämns, men som kan göra all skillnad.Tilda berättar också hur hon kämpar med sömnen, och Frida berättar om sina bästa tips. Det är livsviktigt att få en bra sömn. Utan vilka är risken att vi får mer oro, ångest, stress.Samtidigt vänder vi också på frågan. Ibland är det inte sömnproblemen som gör oss mer stressade. Utan såklart stress (inte minst stress över skolan som många unga berättar om för oss) som gör att man inte kan sova. Dessutom diskuterar vi den kraftiga ökningen av sömnmedicin bland unga, och utforskar alternativa sätt att varva ner: allt från kroppsscanning till terapihundar.Frida ställer frågan som borde finnas med i dem nya rekommendationerna: Varför sover vissa bättre tillsammans med någon annan?Välkommen till avsnittet där vi ger våra absolut bästa sömtips, och påminner om Karolinska institutets viktiga råd till alla skolledare: Att senare lägga skolstarten på morgonen, för att fler unga ska få sova lite längre.Har du tips och tankar? Hör gärna av dig till oss. Och kommentera gärna på våra sociala medier. Vi finns på TikTok och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du en person som väljer musik efter humör? Har du – som Tilda – en spellista för varje känsla? Eller är du mer som Frida, som blir som allra lyckligast när hon själv får sjunga?I det här avsnittet dyker vi ner i musikens kraft, oavsett om det handlar om att skapa, dansa eller bara lyssna. Vad är det som kemiskt händer i kroppen när favoritlåten sätts på? Det är faktiskt inte bara en känsla – forskning visar att musik sätter igång kemiska processer i hjärnan som kan göra oss både lugnare och gladare.Musik kan med andra ord fungera som ett naturligt antidepressivt medel – ofta helt gratis och alltid nära till hands.Dessutom: Visste du att personer som sjunger i grupp ofta mår bättre? När vi sjunger tillsammans ökar nivåerna av oxytocin i kroppen, och våra hjärtrytmer kan till och med synka. Körsångare rapporterar faktiskt ett högre välmående än genomsnittet.Så varför får musik oss att vilja dansa fram på gatan? Och hur kan du använda musik mer medvetet för att må bättre?Lyssna på veckans avsnitt – och låt musiken göra sitt. Glöm inte bort: Du är värd att må bra.Följ oss på instagram och tiktok.Och berätta för oss: Vilken musik ger DIG mest lycka i livet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ivar Petit - från hemmakämpare till kursetta. ”Du har inga vänner. Gå inte till skolan. Ingen gillar dig. Bara häng dig själv”.Det var några av de anonyma meddelanden Ivar Petit fick i nian, av en eller flera klasskamrater. Just att han inte visste vem eller vilka som skickat dem, gjorde allt så obehagligt, att Ivar helt slutade gå till skolan.Han blev en hemmakämpare. Blev kvar i sängen i månader.ADHD, autism, utanförskap, ett utåtagerande beteende, som sen ledde till en djup depression.Hur vänder man det?För Ivar blir en stödperson från socialtjänsten en så viktig person, att gå på café med honom en gång varannan vecka en väg ur helvetet.Ivar går ut grundskolan med streck i flera ämnen. Och väljer att gå det individuella gymnasieprogrammet i Rönninge gymnasium för att komplettera sina betyg.Någonstans här kommer nystarten i Ivar Petits liv. Ivar inser att han trott att han varit en person som inte passar i skolan - men nu - blir han en ny person. Som hittar sin väg, och med rätt utmaningar, inser att han gillar skolan och särskilt mycket - matematik.När han går ut gymnasiet blir han kursetta - och den bästa eleven skolan haft på 25 år.Idag är fler än 19 000 elever hemmakämpare.Missa inte det här så starka avsnittet med Ivar.Hör om hans inspirerande resa, där han idag pluggar på sin drömutbildning på KTH.In och lyssna på avsnittet nu!Kanske känner även du någon som nu gpr igenom samma helvete Ivar upplevde för några år sedan?Se klipp från avsnittet på vår instagram och tiktok.Dela gärna vidare. Ge någon som kämpar hopp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tilda har blivit kattmamma! 🐈‍⬛😻❤️Har du också känt, precis som Tilda, att du mår bättre när du har djur omkring dig? Någon att vara nära, någon som lyssnar och förstår.Någon som visar kärlek.Forskning visar att djur kan minska både ångest och depression. Katter har allt mer börjat lyftas fram som terapidjur, tack vare deras lugnande närvaro och förmåga att skapa trygghet.Tilda räddade en katt utan hem, katten Ilaaki, som nu ger all kärlek tillbaka. För katter gör just det, dem minskar ensamhet, ger trygghet och närhet. Ibland något så enkelt som att ett spinnande i soffan kan öka oxytocinet i kroppen – och därmed vårt välmående. För ibland är det just det vi behöver som mest: någon som bara är där.Djur öppnar dörrar för dem som kämpar med psykisk ohälsa. Är du precis som Tilda nyfiken på ett liv med en fyrbent kompis? Då tipsar hon om Hundstallet, där hon själv är volontär – och kattkafét Whiskers i Stockholm, som förmedlar adoption av hemlösa katter.Välkommen till varmt, personligt avsnitt om hur en katt kan förändra mer än man tror. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skådespelaren Julia Heveus, 29, känd från SVT-serierna Gaslight och Tystnaden, berättar för första gången hur hon blev svårt sjuk i anorexi som 14-åring. Bara på tanken på mat eller ens vatten blev katastrof."Det är som att någon kommer fram med en kniv. Det gick inte. Så i början blev jag sondmatad", berättar Julia när hon ser tillbaka på de sex månaderna hon var inlagd på sjukhus.I nya avsnittet av Berätta alltid det här, väljer Julia Heveus, huvudrollsinnehavare i hyllade SVT-serierna om psykisk ohälsa, att för första gången bryta tystnaden kring hennes egen kamp med psykisk ohälsa och ätstörningar. En kamp som höll på att kosta hennes liv."Det var bara panikångest, skrik, gråt, slåss för ens liv", säger Julia om den här tiden.Julia berättar om hur en bakgrund inom cheerleading och konståkning bidrog till sjukdomen, om tiden som inlagd och kontakten med Stockholms Centrum för Ätstörningar, och om hur ångest och panikångest blev ett resultat av sjukdomen. Hon berättar om att missa nian, att livet sätts på paus när ätstörningen egentligen blev ett symptom av ett tidigare trauma. Att det egentligen handlade om ett rop på hjälp, så som det ofta gör.Samtalet lyfter större perspektiv kring ätstörningar idag: hur ideal förändras, varför antalet drabbade har ökat kraftigt och vilket ansvar idrotten och tränare behöver ta. Vi berör också vikten av att agera vid minsta misstanke att någon lider av en ätstörning och det livsviktiga att sluta kommentera andras kroppar – punkt.Vi pratar också om det livsviktiga med ett bra stöd. Om hennes mamma som aldrig gav upp, som både var en trygg punkt och vågade konfrontera. Om hur vägen tillbaka började när kroppen fick näring och hjärnan kunde fungera igen. Samtalet inspireras ger hopp och visar mod, för ja, Julia är levande bevis på att det går att bli frisk igen. Hon berättar om sårbara stunder i livet efter tiden som sjuk när hon inte har fallit tillbaka i sjukdomen som ett sätt att hantera känslorna. Det visar att det går, att leva frisk och fri. Idag har hon inte haft ätstörningsproblem på 10 år. "Idag är jag helt frisk och är friskare än tiden innan jag blev sjuk" säger Julia tacksamt.För idag är det många som inte får så snabb hjälp som Julia fick. Något Julia lyfter som ett problem eftersom många som går med anorexi i flera, flera år får sämre förutsättningar att bli helt friska när hjälpen inte kommer i tid."Även om det bara tog ett halvår för mig att bli så sjuk, så tog det ändå fyra-fem år att bli frisk", berättar Julia.För trots snabb hjälp är anorexi inget som går över utan professionell hjälp.Slutligen pratar vi om vägen till skådespeleriet och dem psykiska svårigheterna som lyfts i serierna. Serierna tar upp ämnen som gaslighting. I relationer är gaslighting vanligare än många tror, men i olika grad."Förövaren får offret att tro att man är knäpp, galen och ifrågasätter ens syn på sig själv." Precis så blir ofta ens verklighet när gaslighting är en del av ens vardag berättar Julia, utifrån det hon fick uppleva i gestaltningen av huvudkaraktären Nora i serien Gasligth. Ett sårbart, viktigt och hoppfullt avsnitt om mod, läkning och att våga be om hjälp.Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid: Ring alltid 112 om det är akutFrisk och fri: 08–20 80 18BRIS: 116 11Mind: 901 01För rådgivning: 1177Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi kan knappt tro det själva… 300 avsnitt av Berätta alltid det här! 💜I det här jubileumsavsnittet firar vi inte bara resan – vi stannar också upp och blickar tillbaka på året som gått. Vilka avsnitt har berört oss mest? Vilka samtal har stannat kvar i hjärtat? Och vilka får du absolut inte missa?Vi lyfter våra tre favoritavsnitt från året, berättar varför de betyder så mycket för oss – och delar med oss av minnen, insikter och känslor bakom kulisserna.Och när vi nu blickar framåt, går vi in i ett viktigt år. Under våren gästas podden av partiledare – och vi vill att du ska vara med och påverka samtalen.Vad vill du att vi ska fråga dem? Skicka in dina frågor till oss på TikTok eller Instagram.Tack för att du lyssnar, delar, hör av dig och är en del av vår gemenskap. Det här hade aldrig varit möjligt utan er.Nu firar vi tillsammans 🥂✨ In och lyssna NU!Följ oss gärna på Instagram och TikTok för mer från oss 💫Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer med ett barn när mobbningen aldrig tar slut, inte ens efter skolan?Och vad innebär det nya lagförslag av skollagen som försvagar utsatta barns rättigheter vid mobbning i skolan - en lagändring som riskerar att bli verklighet i sommar. I det här avsnittet möter vi Richard Mårtensson Adin, författare till ”Kränkande behandling och trakasserier – Rättssäker utredningsmetodik för skola” om mobbningens verklighet idag.Richard jobbar också dagligen med att utreda mobbningsfrågor på Human & Heart. Idag tar mobbningen inte slut när skoldagen gör det.Mobbningen följer ofta med hem, in i mobilen, in i ditt hem och pågår dygnet runt.Så var börjar och slutar skolans ansvar? Vad som händer när gränsen mellan skola och fritid suddas ut?Idag är skolan skyldig att alltid anmäla och utreda när en kränkning av ett barn sker, just för att kunna fånga upp kränkningar och utsatta barn i tid. Och också för att i tid fånga upp de barn som utsätter andra i tid. Men från sommaren 2026 riskerar den lagen att försvagas, enligt ett nytt lagförslag. för att minska den administrativa bördan på lärare idag. Om mobbningen sker utanför skoltid, även om det är klasskamrater som mobbar ett annat barn, så försvinner skolans ansvar att alltid anmäla och utreda, med det nya lagförslaget. Kravet på att skolan också alltid måste anmäla varje gång en kränkning av ett barn sker i skolan, försvinner också. Skolan måste i framtiden enbart anmäla och utreda grövre kränkningar. En farlig försvagning av nuvarande lagstiftning som lämnar utsatta barn i sticket.Vad händer när ett barn ser att du som vuxen ser en kränkning, men ändå inte agerar? Vad händer när ingen ser helheten?Vem fångar upp barnen då?“Det här lagförslaget innebär en stor risk för redan utsatta barn och unga”, säger Richard Mårtensson Adin. Vi pratar också om:– varför samarbete mellan skola och socialtjänst är avgörande– hur enstaka händelser riskerar att missas i systemet– varför förebyggande arbete riskerar att försvagas– och vad vi som samhälle faktiskt kan göraVi lyfter även mobbning bland vuxna, vad arbetsplatser, samhället och vi alla kan göra för att motverka mobbning.För den som drabbas av mobbning löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa och ärr för livet. Lyssna på detta så viktiga och berörande avsnitt om mobbning, ansvar och ett Sverige som riskerar att ta ett steg bakåt i ansvar, för att hjälpa utsatta barn. In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️Du som är drabbad av mobbning - missa inte Friends viktiga hjälptelefon:08-545 519 90Eller maila på [email protected] för mer info besök www.friends.seIn och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan läser våra programledare Frida Boisen och Tilda Boisen en ny undersökning från Forum för levande - som ger en helt fruktansvärd bild av hur intoleransen och hatet växer i vårt land.• 81% av högstadie- och gymnasieelever instämmer inte helt att det är lika naturligt att vara homosexuell som hetrosexuell.• 18 % vill inte bo granne med en homosexuell, bisexuell eller transperson.• 15 % har en uttalat negativ inställning till hbtq-personer.Nästan var femte person i undersökningen vill alltså inte bo granne med en HBTQ-person. Det tycker vi är fruktansvärt.Vad gör den här ökade intoleransen med oss? Och inte minst hur påverkar det ökade hatet och misstron vår psykiska hälsa?Hur många sitter där hemma och vågar inte längre komma ut?Hur många vågar inte vara helt sig själva? Hur många försöker anpassa sig, tona ner sig, göra sig själva mindre?I det här avsnittet lyfter vi vikten av att skapa trygga miljöer. I klassrum, på planen och i omklädningsrummet. Miljöer där unga ska få våga vara sig själva, utforska sin identitet och känna att de duger, just precis som de är.För sanningen är enkel: kärlek har inga ramar.Och ändå lever vi i en värld där samkönade relationer fortfarande är kriminaliserade i över 60 länder. Det gör det ännu viktigare att vi fortsätter i demokratins spår och har en öppenhet inför alla olikheter i samhället.Det här är ett avsnitt om värderingar och vikten av att ta ansvar.Om att stå upp för medmänsklighet och allas rättighet.För alla ska ha rätten att vara sig själva.Alltid.In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du också att terapi är friskvård?Och att terapi såklart också borde vara en del av friskvårdsbidraget? (Precis som bowling, golf och padel). Så är det inte - ännu. Men det vill vi på Berätta alltid det här förändra. Idag gästas vi av en av Sveriges tyngsta personer inom friskvård: Åsa Severgårdh, VD för friskvårdsplattformen Epassi, som bara i Sverige ger friskvård till fler än en miljon svenskar.Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Trots det klassas idag terapi enbart som sjukvård – trots att forskning och erfarenhet visar att tidiga, förebyggande samtal kan minska risken för långvarig stress, utbrändhet och sjukskrivningar som kostar både individer och samhälle mer än 49,3 miljarder, enligt Skandias årliga rapport “Hur är läget, Sverige”. Idag definierar Skatteverket friskvård som “enkla åtgärder för att förebygga och främja hälsa och välbefinnande”, men ändå ingår alltså inte terapi som en del av dessa åtgärder.Det är uppenbart att vi måste tänka om, och få en mer holistisk syn på hälsa och även friskvård. Något som också många arbetsgivare efterfrågar.Åsa Severgårdh, VD på Epassi, ser ett tydligt skifte i hur arbetsgivare ser på hälsa:– Vi ser att arbetsgivare i allt större utsträckning vill arbeta förebyggande med psykisk hälsa. Friskvårdsbidraget är ett kraftfullt verktyg för att stärka välmående, men regelverket behöver spegla dagens kunskap om hur mental och fysisk hälsa hänger ihop. Att inkludera terapi skulle sänka trösklarna och ge fler möjlighet att söka stöd i tid. Det är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av friskvårdsförmånen.I veckans avsnitt samtalar Åsa Severgårdh med Frida Boisen och Tilda Boisen om behovet och samhällsvinsten med uppdatera och modernisera friskvårdsbidraget.– Friskvårdsbidraget har funnits i över 35 år. Under tiden har synen på hälsa förändrats, men reglerna har inte hängt med. Kroppen räknas. Psyket gör det inte. Det är dags att uppdatera 1980-talets regelverk till 2020-talets verklighet. Det är orimligt att vi subventionerar träning för kroppen men inte samtal som kan rädda både liv, relationer och arbetsförmåga. Nu är det dags för våra politiker och ansvariga att lyssna, säger Frida Boisen.Vill du vara med och stötta initiativet för att uppdatera friskvårdsbidraget till att också omfatta terapi? Stöd uppropet som drivs av Meela, en av Sveriges största pyskologplattformar, Epassi, Sveriges största friskvårdsplattform och Frida Boisen och podden Berätta alltid det här.Skriv under nu - du med - på:https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1#terapiärfriskvård Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder dina drömmar? Vad vill de säga dig?Skulle vi rent av må bättre psykiskt om vi tog våra drömmar mer på allvar?Varenda natt, när vi somnar, börjar hjärnan arbeta på ett annat sätt. Bilder, minnen och känslor vävs ihop till berättelser som ibland är märkliga, ibland vackra och ibland alldeles otroliga.Forskare menar idag att drömmar kan säga mycket om hur vi mår psykiskt, vad vi försöker bearbeta och vilka känslor som behöver få plats. De kan spegla stress, oro, sorg – men också hopp, kreativitet och längtan.I det här avsnittet dyker vi ner i det senaste inom drömforskning.Vad vet forskarna egentligen om varför vi drömmer?Vad kan våra drömmar avslöja om vårt psykiska mående?Och hur kan vi bli bättre på att lyssna på det som händer i vårt inre när vi sover?Vi pratar också om något som många psykologer rekommenderar: att börja skriva drömdagbok.Hur gör man egentligen?Varför kan det hjälpa oss att förstå oss själva bättre?I det här avsnittet berättar Tilda hur hennes nya drömdagbok gett henne nya insikter.Och vad kan hända när vi börjar ta våra drömmar på allvar?Vi är Frida och Tilda Boisen.Och det här är Berätta alltid det här.Välkommen att lyssna!Dela gärna med dig till någon annan.Tack till våra partners Meela och Epassi - som precis som vi tycker att terapi borde vara friskvårdsberättigat.Skriv gärna på uppropet Terapi är friskvård Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mammor. Dem som är våra stöttepelare som ger oss barn förutsättningar för ett bra liv. De som finns där med kärlek och trygghet, men också de som sätter regler och riktlinjer. Men vem ger egentligen mammorna förutsättningarna att kunna vara just det för sina barn?Det är här Mamma United kommer in. För sex år sedan startade Anja Nordenfelt organisationen med en tydlig vision: att nå mammor som av olika skäl hamnat utanför samhället och skapa en väg in i gemenskap, kunskap och delaktighet.Mamma United öppnar dörrar. Genom sina program bjuds mammor in till ett sammanhang där de får lära sig mer om samhället, sina rättigheter och möjligheter. Framförallt mammor med invandrarbakgrund i utsatta områden. Samtidigt skapas möten mellan mammor, organisationer och samhällsaktörer. Viktiga möten som minskar avstånd och bygger broar.Genom att samla mammor i grupper skapas ett starkare “tillsammans”, där kunskap delas, nya nätverk växer fram och känslan av ensamhet minskar. Det är ett arbete som förebygger klyftor och motverkar ett “vi och dem”.I avsnittet berättar Anja om hur kvinnor som deltagit i Mamma Uniteds program upplevt ökad förståelse för samhället, nya vänskaper, skratt och ett stärkt självförtroende i föräldraskapet. För många innebär det också nya möjligheter till arbete vilket inte bara minskar ensamheten utan också skapar tryggare förutsättningar för hela familjen. Möjligheten till ett jobb betyder inte bara mindre ensamhet utan även mat på bordet och minskad risk att barnen tar saken i sina egna händer och faller in i kriminalitet. Tror du också på kraften i förebyggande arbete? Då är Mamma United ett initiativ värt att uppmärksamma. Kanske är det dags att bjuda in dem till just din kommun.Intresserad av att veta mer? Du hittar allt om Mamma United här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du att det är svårt att ge stöd till en vän som mår dåligt?Då är du inte ensam. Hälften av alla svenskar säger i Folkhälsomyndighetens nya undersökning att de tycker det är ganska svårt eller mycket svårt att stötta en vän som mår dåligt.Vilken åldersgrupp tror du är bäst på att våga prata om känslor och våga fråga vännen som inte mår bra?Kanske inte den du tror. 80-plussarna har lättast för att våga fråga, medan gruppen 30-49, Sveriges föräldrar med barn i skolåldern, har svårast att stötta vänner.Vad tror du ligger bakom resultaten?Vågar du ställa de tuffa frågorna?Vilka är dina tips på hur man bäst vågar stötta en vän som inte mår bra i din närhet? Skriv till oss på instagram och tiktok så vi alla kan lära av varandra. Berätta gärna.Och in och lyssna på avsnittet nu, där Frida Boisen och Tilda Boisen diskuterar undersökningen och kommer med förslag på hur du kan våga bryta tystnaden och våga fråga.Dela gärna vidare.Mår du eller någon i din närhet dålig? Då kan du alltid ringa följande nummer: Om akut, ring ALLTID 112Vårdguiden: 1177Minds självmordslinje: 901 01Minds chat är även öppen dygnets alla timmar.Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Bris (för dig upp till 18 år): 116 11 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där smalhet trendar träder Linnea Konnberg fram och berättar om den brutala sanningen. Den om att slutdestinationen för anorexi är döden. Ätstörningar är inget att sträva efter, för det inget glamoröst. Det är en sjukdom som gör livet omöjligt att leva.Linnea berättar och delar med sig om hur det var att drabbas av anorexi redan som tolvåring och hur det blev ett fängelse hon levde i, i 15 år. Månader som blev år inlagd på sjukhus. Sjukskrivningar som gick emot strävan efter att alltid leverera 200%, att alltid vara ”perfekt”. Linnea har alltid haft drivkraften att vilja leva trots att anorexin vill motsatsen. Som ung blev hästarna en trygghet hon inte kunde leva utan. Men 6 hästar, heltidsjobb och restriktivt ätande är som hon själv säger ”inte hållbart”. Hon hittade till slut styrkan i att vilja leva fri från ätstörningar och lyckades bli frisk och fri, med rätt hjälp. För ja det går, bara att det tog tre år med en rad bakslag. Men det är svårt, då när att kontrollera maten blir den första lösningen att ta till när livet stormar. Precis som lyfts i samtalet sitter inte en ätstörning i siffran på vågen. Det sitter i huvudet. Ibland är det även svårt att inse själv att man är sjuk, för att man alltid jämför sig med andra. Men kanske är det just när du själv tror att du inte är sjuk som du är som sjukast? Linnea föreläser runt om i landet, lyfter ämnet vi måste våga problematisera och är nu bokaktuell med boken ”En tugga i taget”. Viktig läsning för dig som kämpar eller för dig som är anhörig till någon med en ätstörning. Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid: Ring alltid 112 om det är akutFrisk och fri: 08–20 80 18BRIS: 116 11Mind: 901 01För rådgivning: 1177Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Självskadebeteendet bland unga tjejer 12–15 år har fördubblats mellan 2015–2023, enligt statistik från Socialstyrelsen.Läs det igen. Fördubblats.Vad är det som händer?Är det vården som brister?Djupt inne mår fler sämre samtidigt som världen, i alla fall på ytan, går framåt? Varför? Vad gör vi för fel? För den som aldrig själv kämpat med självskadeproblem kan frågan vara: varför?Ofta finns det en logisk förklaring.Det handlar ofta om att orka leva. Att stå ut. Att känna något annat. Men den drabbades ”varför” är såklart olika från person till person.Men orsaken som består är brist på rätt stöd i rätt tid. För stödet brister.Endast 15 % av de som vårdats för självskadeproblematik följs upp inom en vecka efter utskrivning från slutenvård.Bara 15 %.Vi måste bli bättre på att fånga upp.På att stanna kvar. Att se mönster.På att våga fråga men också våga lyssna på svaret.Så vad gör vi?Hur bemöter vi statistiken som samhälle?Hur möter vi personen som vän, förälder, partner?Ingen ska behöva vara ensam i det svåraste.Självskada kan lindra i stunden. Men det är, som dem som kommit ut på andra sidan ofta säger, inte lösningen.Du förtjänar att må bra.På riktigt!Kämpar du eller någon du står nära med självskadebeteende eller mörka tankar?Det finns hjälp att få. Det finns människor som vill lyssna och hjälpa.Viktiga nummer att ringa för den som kämpar eller närstående:Om akut, ring ALLTID 112Vårdguiden: 1177Minds självmordslinje: 901 01Minds chat är även öppen dygnets alla timmar.Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Bris (för dig upp till 18 år): 116 11In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Ja, självklart kan ChatGPT hjälpa att redan ut tankar och känslor", säger Frida Boisen."Nej, robotar kan inte ersätta människor" säger Tilda Boisen.🤖Aldrig tidigare har våra programledare i Berätta alltid det här varit så oense om något i podden.Vi trodde att det här samtalet skulle handla om hur vi hanterar tystnad, men det blev något helt annat. Hur gör du när det kommer till att bolla känslor och tankar med ChatGPT?Har du provat? Vad det hjälpsamt? Eller inte?Och vem instämmer du mest med? Är du team Frida eller team Tilda när det kommer till frågan om att bolla dina tankar och känslor med hjälp av Ai?😊🤖❤️In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, också dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️Tack för att du lyssnar. Och kom ihåg:Du förtjänar att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Äntligen!” säger Frida Boisen och Tilda Boisen, som länge drivit frågan om farorna betyget F för med sig. Betyget F slopas. En bokstav som varit ett kvitto på att inte räcka till.Nu ersätts den med en tiogradig skala, 1–10. En förändring vi länge pratat om behövs. För hur många har egentligen inte en bokstav varit det som får avgöra ens framtid?Men frågan är: försvinner pressen bara för att bokstaven gör det?I det här avsnittet delar vi våra åsikter om att betyget F förvinner. Vad tror du, kommer det nya betygssystemet 1-10 att vara bättre eller sämre? (Psst - lyssna exempelvis på avsnitt 116 där psykiatriprofessor Christian Rück också utvecklar denna ståndpunkt).Som vi länge pushat för behöver en förändring ske i betygssystemet. Betyget F är inget annat än en stressfaktor. Samtidigt har elever helt olika förutsättningar för att inte stämplas med ett F.In och lyssna nu för mer om hur och när nya betygsystemet träder i kraft.Dela gärna din åsikt! Kommentera gärna på vår instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjärtat har stannat. Hon har gett upp på livet som tycks vara alldeles för hårt, alldeles för svårt. Det är en sån där mörk höstkväll, men inom Josefine Borin eller Jossan som alla säger, är det ännu mörkare. Ljuset når inte fram och Jossan tar steget, inte för första gången, och försöker avsluta sitt liv. Något som kunde ha slutat i det värsta tänkbara. Mot alla odds överlever hon. Bara för att återigen falla mellan vårdens stolar. Vad gör man när man samlat ihop den lilla styrkan man har, vågar söka hjälp och hjälpen allt för ofta är bortom räckhåll? Du tar steget. Vågar äntligen söka vård för ditt psykiska mående. Men du faller mellan vårdsystemets stolar inte bara en, två eller tre gånger. I detta avsnittet möter vi Jossan Borin som modigt öppnar upp och berättar om hur det är att leva med bipolär sjukdom, ätstörningar, ocd och en släng av borderline. Vi pratar kanske om det alldeles för sällan, hur det är att leva med samsjuklighet. Vi får följa med på resan där Jossan som barn kämpar med ångest och hur hon går vidare in i vuxenlivet och försöker överleva i en värld som idag tyvärr inte alltid är gjord för att hjälpa. Att leva på en berg och dalbana med höga toppar och djupa dalar är tufft bara det. Och då vore det ju inte mer än rätt att det finns ett vårdsystem som skyddar mot det värsta tänkbara. Jossan tar oss med på en resa in och ut i slutenvården, mellan olika terapiformer, behandlingar och läkare som ser förbi det uppenbara. Men hon tar oss även med på en resa mellan olika städer i Sverige. Det som resulterar i att viktiga diagnoser och historik kommer i skymundan. I Sverige kallar vi det fritt vårdval. Men är det verkligen så fritt som vi vill få det att låta som? Då när man som patient inte kan byta stad utan att diagnoser riskerar att avskrivas trots att patientens mående finns dokumenterat. I Sverige dör en person i suicid var sjätte timme. Bara det är bevis på att vårdsystemet brister. Jossans historia bevisar återigen att systemet inte fungerar så som det borde. Men trots felsteg sitter hon här och poddar med oss idag. För dem finns ju faktiskt också, dem i vården som är våra hjältar. Dem som ser, hör och förstår. Dem som räddar liv. För det finns hjälp att få.Kämpar du med mörka tankar kan du alltid vända dig till: Bris: 116 111Mind självmordslinjen: 90 101Vid akut behov av hjälp ring alltid 112För dig som är anhörig kan du ringa jourhavande medmänniska: 08-702 16 80För dig som kämpar med ätstörningar finns föreningen Frisk och fri.För dig som kämpar med bipolär sjukdom så finns föreningen Balans.Dela gärna vidare!Följ oss på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser egentligen en NPF-säkrad arbetsplats ut?Går det att göra arbetsplatsen till åtminstone ett strukturerat kaos? Eller någonting som är ännu bättre?Vad kan du göra som medarbetare och vad kan arbetsplatsen förbättra för att du ska fungera som bäst?I det här avsnittet pratar vi om vardagen på jobbet, en plats som ofta präglas av högt tempo, otydliga förväntningar och ständiga avbrott.För att få livet att gå ihop underlättar det förstår om vi har struktur, tydliga ramar, scheman och deadlines. Tydlighet är viktigt för alla, men kanske ännu mer avgörande för personer med en NPF-diagnos.Vi utforskar vad det faktiskt innebär att NPF-säkra en arbetsplats, hur små förändringar kan göra stor skillnad och hur ökad tydlighet inte bara gynnar några utan hela arbetsgruppen, oavsett NPF-diagnos eller ej. Dela gärna vidare!In och lyssna på avsnittet NU!Följ oss gärna på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är mitt i natten, hon vaknar och hela hemmet är upplyst. Hon smyger upp och ser poliser och vitklädda människor.Amina är bara 9 år när det värsta inträffar.Hur tar man sig vidare när man själv tror att man bär en del av ansvaret för sin mammas död?När ansvaret egentligen ligger på pappa.Hur tar man sig vidare när man som barn får lämna sitt hem för alltid, för mamma är dödad och pappa frihetsberövad.Hur är det att som utsatt barn försöka skapa en ny tillvaro hos en fosterfamilj.Och vad händer när samhället inte kan skydda ett barn från våld, övergrepp och skuld. Och hur tar man sig vidare från ett familjetrauma, hur hittar man till förlåtelse och finner en styrka att hjälpa andra.Missa inte detta så otroligt starka samtal med Aminah Ådin, aktuell med självbiografiska boken "Flickan som blev kvar".Till dig som lyssnar. Våga se barn som inte mår bra i din närhet. Våga vara en viktig vuxen.Du som barn kan alltid höra av dig till:Bris: 116 111Socialjouren eller socialtjänsten i din stad om du inte är tryggDu som lever i en relation och är utsatt för våld. Vänd dig tillKvinnofridslinjen: 116 016och till socialjouren eller socialtjänsten i din stad.Dela gärna vidare!Följ oss på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan du få en helt fantastisk start på dagen?Ja just det ska vi prata om idag.Vi vill unna dig en fantastisk morgonrutin!In och lyssna på Frida Boisen och Tilda Boisen som berättar hur nya morgonrutiner förändrat deras liv.In och lyssna bums. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan 2019 har antalet hemmakämpare ökat med 50% i grundskolan, visar nya siffror, som SVT nyligen rapportede.Efter pandemin har flickornas frånvaro rusat med 28% och utgör nu mer än hälften av alla hemmakämpare.Uppskattningsvis har ca 75% av alla hemmakämpare NPF-diagnoser.Vad är orsaken till att så mycket fler barn inte längre kan gå till skolan?Vad finns det för lösningar?I det här avsnittet går Frida Boisen och Tilda Boisen igenom ny forskning, egna erfarenheter och hur man kan göra för att få fler att klara skoaln, att hitta tillbaka till välmående, och en fungerande skolgång igen.Hur kan exempelvis skolgång på distans vara en väg framåt?Välkommen till Berätta alltid det här - podden om vägen tillbaka till psykisk hälsa - med Frida Boisen och Tilda Boisen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du också högkänslig?Missa inte det här gripande och livsviktiga avsnittet med Åsa Vikman – en av Sveriges starkaste och tydligaste röster när det kommer till högkänslighet.Åsa Vikman delar med sig av sin otroliga och modiga resa. Åsa berättar öppet om hur hennes mammas plötsliga död påverkade henne som barn, om hur Åsa blev groomad och utsatt för sexuella övergrepp av sin lärare, och om kampen med panikångest och agorafobi.Men hon berättar också om det som blev hennes räddning – och hur hon långsamt har hittat vägen tillbaka till livet.Vi pratar om hennes nya bok ”Relationsboken för högkänsliga”, om anknytningsmönster, relationer och hur du som högkänslig kan skapa tryggare, starkare och mer blomstrande band till andra.Det här är ett otroligt starkt, ärligt och hoppingivande avsnitt.Och till dig som lyssnar – glöm aldrig:Du är underbar. Och du förtjänar att må bra. 💛ChatGPT kan begå missÄr du också högkänslig?Missa inte det här så gripande avsnittet med Åsa Vikman, en av de starkaste rösterna när det kommer till högkänslighet.Åsa delar med sig av sin otroliga resa. Hon berättar öppet om hur hennes mammas plötsliga bortgång påverkade henne som barn. Hur hon blev groomad och utsatt för sexuella övergrepp av sin lärare. Om panikångest och agorafobi.Och om det som blev hennes räddning och hur hon har hittat vägen tillbaka till livet.Vi pratar om hennes nya bok - Relationsboken för högkänsliga - om anknytningsmönster, och hur man kan få relationer att blomstra som högkänslig.Lyssna!! Lyssna!!Det här är ett alldeles fantastiskt starkt och hoppingivande avsnitt!Och till dig som lyssnar glöm inte bort att du är underbar och du förtjänar att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad hände egentligen på nyår? När vi gick in i nådens år 2026?-Som för övrigt är ett valår här i Sverige. Vi kör en checkin.Allt började med att Frida gick genom den heliga porten och Tilda passade på att vara ung och dum. Vad har du fått för start? Och vad har vi fått för start?Vi konstaterar med oro:Trump har lagt in en ny växel på sin gangsterpoltik.Vad händer med världen? Vad händer med vår nya världsordning?Finns det en risk att USA, Ryssland och Kina delar upp världen mellan sig i en framtid?Med det sagt: Vi längtar också efter mer debatt om HUR vi ska förbättra Sverige.Vilka är de bästa idéerna på hur vårt samhälle ska se ut?Och vilka är de bästa idéerna på hur vi vill att våra liv ska se ut?Vilka rutiner vill vi helga?Högt och lågt i detta incheck på 2026.Vad ser du framemot detta år.Tack för att du lyssnar!Glöm inte bort att du är alldeles fantastisk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ADHD på jobbet – vad krävs egentligen för att skapa en NPF-säker arbetsplats?I dagens avsnitt gästar författaren och psykologen Martina Nelson från Ellycare, en del av Svea KBT, och delar med sig av sina kunskaper om ADHD i arbetslivet. Vad har du med NPF rätt till?Vi pratar om vilka anpassningar som gör verklig skillnad och hur chefer, kollegor, organisationer och du själv tillsammans kan skapa en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från vila och återhämtning till full fart. Hur gör vi för att få en bra start på det nya året?Vad finns det för utmaningar och vilka knep och verktyg kan du använda för att må bra i uppstarten på jobbet.Frida Boisen och Tilda Boisen bollar med psykolog Martina Nelson, som bland annat är författare till ADHD på jobbet och verksamhetschef på Elly Care.Välkomna till dagens avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Missa inte ett fantastiskt avsnitt när Frida Boisen och Tilda Boisen gästas av hjärnforskaren Sissela Nutley som berättar hur just våra hjärnor påverkas av skärmarna.Hur ska vi egentligen bäst göra för att skapa en bättre skola där fler elever mår bra och dessutom blir godkända?Vad har hon för fantastiska tips på appar - som gör att vi radikalt kan minska vår skärmtid?Missa inte denna underbara julklapp till dig själv redan nu.Tack Sissela för det jobb du gör!Och TACK du som lyssnar!Du är alldeles fantastisk och förtjänar att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ADHD hos tjejer upptäcks ofta för sent – eller inte alls. Vi pratar om de tysta signalerna, de duktiga flickorna, självanklagelserna och de strategier som krävs för att överleva en vardag som skaver. Ett av våra mest angelägna avsnitt hittills. Varför är det så att tjejers ADHD ofta yttrar sig på ett annat sätt? Och hur ska vi bli bättre på att upptäcka i tid? I det här avsnittet guidar vi genom tecken, forskning, egna erfarenheter och hur vi kan bli bättre på att se – och stötta – tjejerna som kämpar.Välkommen till Berätta alltid det här - podden om vägen till psykisk hälsa - med Frida Boisen och Tilda Boisen.Dela gärna vidare.Och glöm inte bort - du är värd att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du eller kanske ditt barn precis fått en ADHD-diagnos? Då föreslås du ofta ADHD-medicin. Hur kan medicinen hjälpa?Är du kanske rädd för mediciner? Det var Frida också, som först var skeptisk när hennes son blev ordinerad medicin.Idag berättar hon hur deras liv och morgonrutiner förbättrades otroligt mycket med medicinerna.Vi får också höra psykolog Caroline Erkers insikter om hur ADHD-medicin kan hjälpa.Och Tilda, som själv tar ADHD-medicin, berättar om sina erfarenheter, Varmt välkommen till Berätta alltid det här, podden om vägen till psykisk hälsa.Dela gärna vidare.Och kom ihåg - du förtjänar att må bra!Följ oss gärna på instagram och TikTok.Psst. Den här veckan föreläser vi i Malå och Storuman.Missa inte! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej alla underbara lyssnare,Har du ADHD? Eller känner någon som har ADHD?Hur får man detta med koncentration att fungera då?Missa inte veckans avsnitt med Frida Boisen och Tilda Boisen.Psykolog Carlie Erkers från Svea KBT bjuder också på sina bästa tankar i ämnet.In och lyssna bums!Och psst. Är du i Boden? Ikväll, den 24:e november, föreläser vi just i Boden.Välkommen!Kramar Frida och Tilda Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till Berätta alltid det här - podden som berättar om vägen till psykisk hälsa.Vi ber tusen gånger om ursäkt att du fått vänta på detta avsnitt.Vi har Sverigeturnerat till allt från Åsele, Norsjö och Dorotea i Södra Lappland till Nordmaling och Mellansel i Ångermanland till Lysekil i Bohuslän, Ockelbo i Dalarna, Hallstahammar i Västmanland, Västervik i Småland och nu på måndag kommer vi till barnveckan i Boden.Och förlåt, men vi kom lite efter med poddenRoligt dock att ni hör av er och saknar oss. (Tack till dig som senast sa till när Frida var i Värnamo häromdagen)Vi har saknat er också!!Nu är vi äntligen tillbaka!❤️❤️❤️Hur kommer det sig att ADD försvunnit som diagnos?Och vad händer nu?Lyssna när Frida Boisen och Tilda Boisen reflekterar kring detta och lyssnar till när psykolog Caroline Erkers från Svea KBT också reder ut begreppen.Tilda tycker det är bra att ADD försvinner – att du som tidigare fått ADD nu istället fortsättningsvis får diagnosen ADHD.Håller du med?❤️❤️❤️Vi berättar också om varför du som får en ny NPF-diagnos, alltid så klart också ska få veta vilka funktioner du är BRA på.Inte bara få veta vad du har utmaningar med.Du vet väl vad du har för ICF-scores? Om inte - lyssna på veckans avsntit.Glöm inte bort:Du är alldeles fantastisk och förtjänar att må bra.Vi hörs redan på måndag igen.Ta hand om dig!❤️❤️❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du beroende av alkohol? Eller är du kanske medberoende? Kanske är det så att din anhörig är beroende av alkohol?Missa i så fall inte det här SÅ gripande, starka och viktiga avsnittet där vi gästas av Nemo Hedén, en av Sveriges mest älskad poddcastprofiler.Nemo berättar öppenhjärtigt om sin resa till att bli fri från sitt tunga beroende av alkohol och droger.Lyssna! Särskilt du som sliter i det tysta. Du som kämpar för att försöka få din anhöriga att dricka mindre.Eller du som själv, inser att du dricker för mycket. Kanske är det så att dina anhöriga tjatar och försöker kontroller hur mycket du dricker.Hur var Nemos väg till nykterhet? Lyssna lyssna lyssna!Ett av våra kanske viktigaste avsnitt, inte minst med tanke på att ungefär var tionde svensk har ett alkoholberoende. Och att långt många fler har ett riskbruk.Runt varje beroende drabbas så många i familjer.Lyssna! Det finns vägar till att bli nykter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysiskt våld, ett övergrepp eller att bli utsatt för en otroligt skrämmande situation kan leda till att du drabbas av PTST.Vilka är några tydliga tecken på att du kan vara drabbad?Och hur kan du göra för att i så fall må bättre?Våra programledare Frida Boisen och Tilda Boisen berättar om hur PTST inte sällan missas när ett barn uppvisar tecken, som man missuppfattar som tecken på exempelvis ADHD.Missa inte det här avsnittet där psykolog Caroline Erkers från Svea KBT hjälper dig att identifiera tecken på posttraumatisk stress.Och ger dig också tips på hur du kan få hjälp att må bättre.Tack för att du lyssna och glöm inte bort:Du förtjänar att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Båda hennes barn kämpade med allvarlig psykisk ohälsa. Och hon kämpade för deras liv, och vann. Missa inte en otroligt gripande historia med bokaktuella Kungamamman, Ann-Sophie Forssell. Om hur reptiler blev en oväntad väg ur år av hemmakämpande för hennes son, om hur Jonas Wahlström på Skansen spelade en avgörande roll i att ge ett barn en chans, och om en mamma som visade symptom på hjärtinfarkt, alzheimers och mycket mer, men i själva verket led av en sak, som en läkare till slut satte ord på: Ett sjukt samhälle. Hör en hoppfull berättelse med en mamma som letar guldglitter i vardagen för att orka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du förälder till ett barn med NPF? Ditt barn kanske har ADHD eller autism? Självklart älskar du ditt barn mest i hela världen, men det kan vara tufft att kämpa bredvid ett barn som har svårigheter att få livet att fungera, få skolan att fungera, få rutiner att fungera.I det här avsnittet pratar mor och dotter, Frida och Tilda Boisen, om sina erfarenheter och får också inspel från psykolog Caroline Erkers på Svea KBT, om såväl varningstecken på att du själv är på väg in i väggen, och hur du kan göra för att ta bättre hand om dig själv.Glöm inte bort – det finns så fina nätverk och stöd att få! I det här avsnittet får du också våra bästa boktips till dig som är förälder och kämpar!Du är långt ifrån ensam.Glöm inte bort: Du är fantastisk och förtjänar att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan ett transportföretag, som till vardags kör lastbilar och gräver gropar i marken, få en hel byggd att engagera sig för en bättre psykisk hälsa för unga?Kan de rent av förändra på riktigt, utbilda ungdomsledare i psykisk hälsa, och få folk att gå man ur huse för förändra på riktigt?Ja. Svaret är ja. I Piteå har företaget Pohjanen och Ström Transport AB gjort just det.De har inte "bara" fått en hel byggd att engagera sig - de har gjort skillnad på riktigt. Företaget startade initiativet Psykbra - som utbildat tusentals ungdomsledare i psykisk hälsa, som fixat EPA-träffar som unga älskar - där de får komma samman, och Psykbra har också arrangerat så hoppingivande föreläsningar för psykisk hälsa som gjort så stor skillnad.Vi träffar initiativtagarna Anders Ringbjer, till vardags VD för Pohjanen och Ström, och HR-chef på företaget, Marie Lundin för ett så inspirerande samtal.Och älskade lyssnare - det här MÅSTE ni lyssna på. Särskilt alla ni som driver företag - och tänker - kan jag och vi göra skillnad för psykisk hälsa? För unga?Frida Boisen och Tilda Boisen for till Piteå och nära var tjugonde pitebo kom och lyssnade på föreläsningen Aldrig släppa taget. Pite havsbads kongress var fullsatt - och alla goda krafter kom samman.Allt från Kommunstyrelsens ordförande till ansvariga för BUP, kommunen, skolan och civilsamhället till vanliga Pitebor, föräldrar kom, för livsviktiga samtal och debatter på scen.Rent av socialminister Jacob Forssmed talade – och på dagtid fick nära tusen gymnasieelever höra föreläsningen om att det kan vara katastrof, som i Tildas och Fridas fall, men det kan bli bra igen.Och så ringde förstås Anders Ringbjer sin kompis Ica-handlaren - och fixade ett samtalsinitiativ som Ica sponsrade med två bullar till varje elev.Det här är bara början för Psykbra - som visar hur företag verkligen kan göra skillnad. Inte bara se på när unga går under i köer till att få hjälp med sin pyskiska hälsa. Utan agera.LYSSNA LYSSNA LYSSNA!!!Och Anders och Marie: TACK för att ni gör sådan skillnad på riktigt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

TikTok-profilen och sångaren Kharma Sarenbrant öppnar modigt upp sig i dagens avsnitt.Hon berättar ärligt om hur panikångest påverkat hennes liv – och om sommaren som förändrade allt, svåra magsmärtor och mörker.Kharma delar också med sig om hur musiken blivit hennes livlina och en väg till återhämtning.Hon pratar dessutom om sin bakgrund inom konståkningen, om pressen som finns på barn och unga i sporten – och om hur ätstörningar kan formas i den miljön.Hur är det egentligen att leva med panikångest? Hur påverkar det drömmar, relationer och vardagen – och vad kan man göra för att motverka det svåra?I ett varmt och öppet samtal med Tilda Boisen och Frida Boisen delar Kharma sina erfarenheter, samtidigt som podduon berättar om sina egna upplevelser av ångest och panikattacker.💜 Ett starkt avsnitt om att våga berätta, om pressen på unga – och om att det faktiskt kan bli bättre.Dela gärna vidare!In och lyssna på avsnittet NU!Följ oss gärna på Instagram och TikTok.❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av tio utsätts för mobbning på jobbet någon gång i livet. Mobbning är fruktansvärt. Att bli utesluten, känna sig kränkt eller hånad av sina kollegor kan skapa ärr för livet.Hur kan du agera om du blir utsatt? Missa inte veckans utmaning om en av arbetslivets mörkaste sidor.Ser du mobbning - agera alltid! Säg ifrån. Oavsett om det är du själv eller någon annan som drabbas.Missa inte dagens avsnitt, med Frida Boisen och Tilda Boisen. Och missa inte psykolog Caroline Erkers, goda råd.Tack till vår sponsor Svea KBT.Och glöm inte bort du som är drabbad av mobbning: Du är värd att må bra.❤️❤️❤️❤️❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frida Boisen och Tilda Boisen berättar om hur det är att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa. Det är tufft, när man älskar någon som mår så dåligt. Och det är så lätt när man är anhörig att man själv drabbas av psykisk ohälsa i livet.Håller du själv på att gå under i psykisk ohälsa?I veckans avsnitt pratar vi också med vår sponsor, psykolog Caroline Erkers, från Svea KBT, som ger 3 varningssignaler om att du själv som anhörig kan vara på väg att må riktigt dåligt psykiskt själv.Du får också tre tips till hur du som anhörig kan ta hand om dig än bättre.Till dig som är anhörig till någon med psykisk ohälsa: Det är så lätt att glömma bort sig själv. Du är också värd att må bra! Glöm inte bort dig själv!I veckans avsnitt får du flera riktigt fina bonustips som vi hoppas kan hjälpa dig.All kärlek till dig som är anhörig.Och du: Hör av dig till andra, kanske andra anhöriga runt den här personen du bryr dig så mycket om.Och stötta varandra, prata med varandra, och hitta något ni kan göra tillsammans.Något kul också!Missa inte heller att du kan få stöd av kommunens anhörigkonsulent.Kostar ingenting. Och kan kännas sköt att få någon att lyssna som kan hjälpa dig vidare.Glöm inte bort: Du är värd att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joline Blomberg var 18 år, hade precis tagit studenten med fantastiska betyg. Hon hade fina vänner, och beskrivs av familj, kollegor och vänner som en underbar, glad tjej - med livet framför sig. En fantastisk person som lyste upp ett rum.Men psykisk ohälsa syns inte alltid på utsidan. Joline hade länge kämpat med allvarliga sömnproblem, och i hemlighet, kämpat med tankar om att ta sitt liv. Nu har det gått lite mer än ett år sedan mamma Anna Blomberg och familjen fick samtalet från intensiven: ”Din dotter har hoppat från Högs kusten-bron. Det är kritiskt”.Joline för samma dag. Och sjukhuset fylls av familj och vänner som är i chock och sörjer. Hela Härnösand skakas. Och mamma Anna berättar redan nästa dag på Facebook vad som hänt, för att undvika spekulationer.Idag gästar Anna Blombergen ”Berätta alltid det här” och berättar om nybildade föreningen ”SE MIG” som vill sprida kunskap om psykisk ohälsa bland unga, och hur vi bättre kan se varningstecken på självmordstankar.Tack Anna för att du berättar. All omtanke och styrka till dig. Och till alla som förlorat någon nära i suicid. Vi tänker på dig. ❤️🙏Till dig som kämpat med mörka tankar: Du är inte ensam. Det finns hjälp att få. Ring Självmordslinjen på 90101 eller chatta med Självmordslinjen hos Mind. Eller ring 90390 - Hjälplinjen för psykisk hälsa Är det akut - ring alltid 112. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Räcker jag till? Är jag verkligen tillräckligt bra? När ska alla inse vilken bluff jag är? Lider du också av prestationsångest?Du är inte ensam. I dagens avsnitt tar Frida Boisen & Tilda Boisen med dig på en resa om just prestationsångest. Vad är varningstecken?Och bästa tipsen till dig som är drabbad. Du får våra bästa tips och tankar.Och såklart också tips av vår psykolog Caroline Erkers, från Svea KBT. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När makarna Nina Månstråle & Peppe Eriksson, just nu aktuela i TV4:s "Fortune Hotel" förälskade sig i varandra i en busskur, var de båda djupt fast i ett hårt liv med missbruk och kriminalitet.Vilken roll spelade skam, i deras liv? Peppe berättar om hur han som barn med sitt romska ursprung, tydligt fick höra att han var en "tattarunge" till och med från rektorn i skolan.Hur han tidigt fick lära sig att känna skam, utan att förstå vad han gjort fel. Rasismen, skammen och utanförskapet väckte ett hat, som ledde till våld och fängelsestraff.Nina blev utsatt för en våldtäkt tidigt i tonåren. Skammen och tystnaden bar hon inom sig i många år. Till slut var det så nära att NIna tog sitt liv.I dagens otroligt berörande och modiga avsnitt berättar Nina och Peppe hur de hittade vägen ur skam, och till kärlek, inte minst till sig själva. De berättar om hur de hittade styrka i sin Gudstro och hur de idag ägnar sina liv åt att hjälpa andra.Nina berättar om sina viktigaste insikter från sin nya bok "Den lilla boken om skam".Det här är ett alldeles fantastiskt starkt och hoppingivande avsnitt!Lyssna nu! Dela gärna vidare!Och följ berätta alltid det här på TikTok och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du social ångest? Nervös och svettig inför tanken att gå på fest med massor av människor du inte känner? Panik över tanken på att behöva småprata med människor på ett mingel?Du är inte ensam. Vi går igenom varningstecken för att identifiera om du eller någon du känner har social ångest. Och så bjuder vi på de bästa tipsen på hur du kan bli av med din ångest. Välkommen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.