Berätta alltid det här

Professor Sven Bölte kämpar för att vi ska se NPF-diagnostiserade barn och ungas styrkor istället för svagheter.Han är världsledande expert inom autism och adhd, hjärnan bakom det hyllade ICF-mätverktyget - alltså, att man ska identifiera funktionerna, de funktioner som faktiskt fungerar bra, hos den som får en diagnos, inte bara fokusera på utmaningar och hinder.Men trots att skalan är antagen av WHO (Världshälsoorganisationen) och att Socialstyrelsen förordar att ICF ska användas i sina riktlinjer, är det fortfarande långt ifrån alltid verktyget används.Istället blir det ofta medicin och inte mycket mer.Hur ska vi lyckas ändra på det och på allvar förändra genom vård som att låter det som faktiskt är bra att växa?– Jag tycker vi måste vända om, bygga glada människor, inte bara penetrera deras problemOch, inte minst:– Vi behöver skapa hjärnvänliga skolor.Välkomna till veckans Berätta alltid det här och ett spännande, ögonöppnande och livsviktigt samtal med Sven Bölte, mångfaldigt prisbelönt professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, vid Karolinska institutet. Hör Tilda Boisen och Frida Boisen i ett viktigt samtal med Sven Bölte, om hur vi måste bli bättre på att hjälpa inte minst barn och unga som får en NPF-diagnos.Alla måste lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

– Vi måste få till den friskaste generationen. Vi har en deppig generation nu.Elisabeth Thand Ringqvist har gjort psykisk hälsa bland unga till en av sina viktigaste valfrågor.När Centerpartiets ledare gäster Frida och Tilda Boisen berättar hon om hennes vision för BUP: 24/7-garantin, att ett barn eller en ung person som söker hjälp för psykisk ohälsa ska få en första kontakt och bedömning inom 24 timmar och att den som behöver vård därefter ska få påbörja rätt behandling inom sju dagar. För Elisabeth Thand Ringqvist är det också en självklarhet att terapi ska ingå i friskvårdsbidraget, någon hon var först ut bland partiledarna att ge tummen upp till.Centerpartiets partiledare har egna erfarenheter av att kämpa med psykiska hälsan under tonåren.För första gången berättar Elisabeth Thand Ringqvist om de mörka åren med mobbningen och även om kampen mot anorexia.För när det var som värst svartnade det för ögonen, mensen uteblev i flera år och hon ljög om att ha ätit.– Det var ett sjukt beteende, säger hon i Berätta alltid det här.För dig som kämpar med psykisk ohälsa, mobbning och ätstörningar, glöm inte: Det finns hjälp att få.Sök hjälp. Ring sjukvårdsupplysningen 1177 idag.För mer information om hur du kan få hjälp om du är utsatt för mobbning, besök www.friends.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med bara veckor kvar till riksdagsvalet gästar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Berätta alltid det här.Vad har egentligen resultatet av nya socialtjänstlagen blivit så här, ett år efteråt.Får barn och unga idag samma livsviktiga psykiska hjälp oavsett var de bor i landet?Fungerar de skolsociala teamen verkligen lika bra oavsett vilken kommun du bor i? Känns socialtjänsten, vars arbete kan vara skillnad mellan liv och död, mer tillgänglig och mindre skrämmande år 2026?Och är orosanmälan ett speciellt hjälpsamt ord, borde det inte helt enkelt kallas någonting annat?För Frida Boisen och Tilda Boisen berättar Camilla Waltersson Grönvall vad som gör henne extra ledsen och vad som krävs för att arbetet kring den psykiska hälsan det ska bli ännu bättre.Dessutom passar hon på att leverera ett vallöfte:– Det behövs någon med jädrigt hårda nypor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frank, 6, älskar att klättra i ribbstolen och att svinga sig fram och tillbaka i de romerska ringarna.För att inte tala om att klättra upp på stora stenar och springa fritt i gymnastiksalen.Där skiljer han sig inte så mycket från övriga barn i samma ålder.Men att ta med honom tillsammans med övriga familjen på en utlandssemester fungerar inte.Frank har diagnosen autism och slutade vid två års ålder helt att prata.I veckans avsnitt berättar hyllade författaren och Spotify-chefen David Lillemägi, 39, aktuell med thrillern "Vattenkrig", känslosamt om ett föräldraskap som skiljer sig rejält från de flesta andras.Och om vikten av att kunna prata om det jobbiga, förhoppningarna som kanske aldrig blir verklighet och om kampen för att få rätt hjälp.– Du måste kriga, ringa sönder, säger han. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I "Berätta alltid det här"s valspecial välkomnar vi idag socialdemokraternas Lena Hallengren, tidigare socialminister.Vad ser Lena Halengren för lösningar för att fler unga barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt hjälp snabbt?Och hur ser hon på att ett postnummer idag avgör om du kan få ett första samtal inom barn- och ungdomspsykiatrin inom en vecka, eller om det dröjer längre än tre månader?Hur ska den psykiatriska vården i Sverige bli mer jämlik?Och apropå jämlikhet. Hur ser Lena på att vi i vissa kommuner har en väl fungerande elevhälsa, skolsociala team, anpassningar och hemmakämparteam medan det i andra kommuner kan finnas en kurator på 2000 elever, och finnas en avsaknad av anpassningar? Vilka är socialdemokraternas förslag på lösningar?Och vad säger Lena om att vi borde få friskvårda vår mentala hälsa, inte bara vår fysiska hälsa som idag, i en tid när hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa?Det är några av de frågor vi ställer.MIssa inte vad Lena Hallengren ger för viktiga svar, och hör henne också berätta om sina egna erfarenheter av att bära oro och också av att prova terapi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vill Sveriges socialminister Jakob Forssmed införa vårt initiatv #terapiärfriskvård som ny lag, att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget, så att man inte bara får friskvårda sin fysiska hälsa som idag, utan även sin psykiska hälsa? Nu är stunden kommen för oss att lämna över initativet vi driver, som fler än 12 350 svenskar idag skrivit under. På frågan om terapi ska ingå i friskvårdsbidraget höjer Jakob Forssmed JA-skylten."Mitt hjärta säger att det här är lovvärt och intressant. Jag är intresserad av att borra vidare i det här förslaget och jobba vidare med det," säger vår socialminister Jakob Forssmed, som också är vice partiordförande i Kristdemorkraterna.I vår valspecial med socialministern ställer vi också flera viktiga frågor som:Hur ska fler barn och unga få hjälp i tid för sina psykiatriska problem?Hur ska socialministern stävja utmaningarna med vad vi kallar Sverigelotteriet - där vi ser så stora skillnader i väntetider till BUP runt om i landet?Vilka lösningar ser Jakon Forssmed på att få fler barn med NPF eller andra utmaningar ska kunna lyckas i skolan?"Nu tar vi bort betyget F - det har varit en utslagningsmaskin. Betygssystemet stänger dörren, det ändrar vi nu och det är jättebra", säger Jakob Forssmed och fortsätter."Jag tycker generellt sett att skolan från början är för dålig på att fungera för barn med NPF. Det är för lite struktur, det är för mycket schemabrytande, det är inte en tillräckligt lugn måltidssmiljö, det finns en massa saker man kan göra i förutsägbarhet och tydlighet", säger Jakob Forssmed.Jakob Forssmed vill också inför screening i skolan av hjärnans exekutiva förmågor där man testar arbetsminne, man testar impulskontroll, lite sådana saker, i årskurs ett."För vi missar fortfarande jättemånga tjejer. Tänk om de hade fått sin diagnos där de hade varit sju åtta år istället för femton. De hade fått det stöd de hade behövt tidigare."Vi pratar också om hur vi kan få med föräldrarna på ett klokare sätt, att inte tappa bort dem efter BVC, utan att fånga upp dem fler gånger under skoltiden, inom ramen för elevhälsan eller skolans värld: "Det tänker jag jobba stenhårt för", säger Jakob Forssmed.När vi frågar vår socialminister om hans bästa idéer för att stoppa den ofrivilliga ensamheten i Sverige säger han:"Det finns ingen politisk fråga jag har fått så stor respons för någonsin. Folk känner igen sig i den här situationen. Man vill inte att någon ska känna igen sig i den här situationen: Jag är inte sedd. Man har ingen att vända sig till. Och vem bryr sig om mitt liv. Det viktigaste är vår egen attityd till detta. Det är ett djupt djupt samhällsproblem. Inte bara för den här människan, utan för mig.Vi behöver vidga våra egna gemenskaper. Jag försöker prata med en ny människa varje dag. Bara lyfta blicken. Inleda konversationer med nya männijsor. Bygga broer mellan civilsamhälle, företag, kommuner. I Stockholm sker mer än var tioende begravning utan någon ceremoni, utan att någon anhörig är med och tar avsked." Socialministern vill också jobba för att göra mer för den ofriivilliga ensamheten bland gruppen unga vuxna."Vi måste jobba med övergången från efter gymnasiet till det att man hittat sin väg till fortsatt utbildning eller jobb".Hör också Jakob Forssmed berätta om varför han är glad att nu kunna presentera Folkhälsomyndighetens nya direktiv: Att barn under 13 år inte bör använda smartphones.Något han tror kommer möjliggöra att fler barn får vara barn och slippa utsättas för såväl brottslighet på nätet som grooming och många andra negativa konsekvenser av mobilanvändning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (m), som berättar om vilka lösningar han ser för att färre unga ska vänta i för långa BUP-köer,och om hur fler människor i vårt land ska få en bättre psykisk hälsa. Han öppnar också upp och berättar för första gången om tre egna personliga förluster, när tre människor nära honom dött i suicid, alla "unga kapabla män".Vi lämnar också över vårt initiativ #terapiärfriskvård till statsministern - som miljoner svenskar sett, delat, kommenterat, reagerat på och som 12 317 svenskar skrivit under.Ett upprop som vill se en uppdaterad lag för att vi svenskar fortsättningsvis ska kunna friskvårda inte bara våra muskler på gym, utan också friskvårda vår mentala hälsa, med terapisamtal. Innan vi kraschar in i mörker och långa sjukskrivningar.Till vår stora glädje ställer sig vår statsminister mycket positiv till vårt initiativ: "Det korta svaret är ja. Jag tycker att det här är en jätteintressant idé", säger statsminister Ulf Kristersson.Vi samtalar också om hur fler unga ska få lyckas i skolan, om kränkningar i skolan, ungas utsatthet på nätet, och statsministern uttrycker också viss kritik mot den nya lagen som gör gällande att kvarsittning ska få beordras av lärare utan någon speciell dokumentation. Statsministern öppnar upp kring när han blev beordrad kvarsittning, och en fruktansvärd bestraffning.Missa inte detta så viktiga avsnitt med vår statsminister, som en del i vår valspecial. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige ska införa en 15-årsgräns för sociala medier, föreslår regeringens utredare. Det ska vara upp till sociala medier-företagen att se till att reglerna följs.Det presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD) och regeringens utredare Lisa Englund Krafft, på en presskonferens den 2:e juni 2026.Australien var det land som var först ut att lagstifta om en åldersgräns för sociala medier. Frida Boisen och Tilda Boisen diskuterar det nya lagförslaget.Vad blir bättre? Och vad finns det för riksker, om det nya förslaget blir lag.Finns det risker att barns möjlighet att delta och göra sin röst hörd minskar?Vad tycker du? Överväger fördelarna: Att barn blir skyddade från nätmobbning, övergrepp och inte minst, den risk för sociala medier-beroende många barn och unga hamnar i.In och lyssna, och berätta vad DU tycker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studenten beskrivs ofta som en av livets lyckligaste dagar. Dagen då allt slit är över, framtiden ligger öppen och lyckan ska vara total.Men för många ser verkligheten annorlunda ut.I det här avsnittet pratar vi om studenten när den inte blir som man tänkt sig. Om känslan av att stå bredvid när alla andra verkar ha sin bästa dag någonsin. Om ensamhet, besvikelse och de sår som kan följa med långt efter att mössan lagts på hyllan.Tilda berättar om hur ledsen hon blev när hennes klass delade ut "klassens"-utmärkelser och hon inte fick någon alls. Vi pratar om hur sådana traditioner ibland kan gå väldigt fel – när elever får etiketter som "klassens bitch", "klassens slampa" eller andra öknamn som förkläs till skämt men som kan göra stor skada.Var går gränsen mellan humor och mobbning? Vad kan skolan göra för att säkra att ingen elev ska behöva stå där på studentdagen med "klassen slampa" hängande runt sig på halsen?Om du inte hade den där perfekta studenten som alla pratar om – då är du långt ifrån ensam.Tack för att du lyssnar på Berätta alltid det här. Ta hand om dig – och om varandra. 💜Och psst! Du har väl inte missat att vi just nu driver initiativet Terapi är friskvård? Skriv under här:https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur är det att som sjukvårdsminister bära ansvaret för svensk vård – samtidigt som man själv vet hur det känns att må så dåligt att man inte vill leva?Här berättar Elisabet Lann om tiden då hon själv mådde så dåligt att hon hade svårt att gå till skolan och om de mörkaste stunderna när livet kändes outhärdligt. Vi pratar också om den katastrofala tsunamin i Thailand 2004, där hon befann sig när vågorna slog till – och där hennes syster så tragiskt miste livet.Men samtalet handlar även om framtiden. Hur ser sjukvårdsministern på den psykiska ohälsan som ökar bland barn och unga? Varför ser vården så olika ut beroende på var i landet man bor? Och varför känner så många kvinnor att de inte blir tagna på allvar i vården?Det är ett öppenhjärtigt samtal om sorg, överlevnad, hopp och om hur våra allra svåraste erfarenheter kan forma oss för resten av livet.Välkommen till ett starkt och berörande avsnitt av Berätta alltid det här. 💜Ring 112 vid omedelbar fara eller akut självmordsrisk.För samtalsstöd och rådgivning kan du vända dig till följande kostnadsfria och anonyma tjänster:Självmordslinjen: Ring 90 101 eller chatta dygnet runt via Mind.Jourhavande präst: Ring 112 och be att få bli kopplad, öppet alla nätter.Hjälplinjen: Ring 90 390 varje dag mellan kl. 13.00–21.00 för psykisk kris och stöd.Bris (för dig under 18 år): Ring 116 111 eller chatta dygnet runt.Mer information om hur du kan få hjälp eller hur du stöttar en närstående finns hos 1177 och Suicide Zero. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En historisk nyhet har precis kommit!Från och med den 1 juli blir psykiskt våld ett eget brott i Sverige. Det innebär att upprepade kränkningar, förnedringar, hot, kontroll och andra former av psykisk misshandel nu kan bli straffbara.Och det väcker många frågor.Vad är egentligen psykiskt våld? Var går gränsen mellan en destruktiv relation och ett brott? Varför har det tagit så lång tid för samhället att erkänna att ord, kontroll och psykisk nedbrytning kan lämna lika djupa sår som fysiskt våld?I det här kortavsnittet pratar vi om den nya lagen, varför den är så viktig och vad den kan komma att betyda för människor som lever med psykisk misshandel i nära relationer, i familjer eller i andra sammanhang.Vi pratar också om varför psykiskt våld ofta är osynligt för omgivningen – men aldrig för den som utsätts.För att det här handlar om något som alltför många har levt med i tystnad.Om du känner igen dig i det vi pratar om vill vi att du ska veta att du inte är ensam. Det du har upplevt är verkligt. Det spelar roll. Och du förtjänar att bli lyssnad på, tagen på allvar och få stöd.Tack för att du lyssnar på Berätta alltid det här. Ta hand om dig – och om varandra. 💜Och psst! Du har väl inte missat att vi just nu driver initiativet Terapi är friskvård? Om du vill: Skriva på här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad säger det om vårt samhälle att vi kan få friskvårdsbidrag för gymkort, massage och padel – men inte för att prata med en psykolog?Samtidigt som den psykiska ohälsan fortsätter att öka, köerna till hjälp är långa och nästan varannan sjukskrivning beror på psykisk ohälsa, behandlar vi fortfarande mental hälsa som något separat från vår övriga hälsa.I det här avsnittet pratar vi om varför terapi borde vara en självklar del av friskvårdsbidraget.Och vi har en stor nyhet.🌟Tillsammans med Meela och Epassi har vi drivit kampanjen för att göra terapi till friskvård – och nu har över 11 000 personer skrivit under vårt upprop.11 000 människor som säger samma sak: Det är dags att sluta skilja på kropp och psyke. Det är dags att börja förebygga psykisk ohälsa innan människor blir sjuka på riktigt.Nu ska vi snart lämna över de underskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.Varför är det fortfarande enklare att få bidrag för att träna kroppen än för att stärka sitt psykiska mående? Vad skulle det innebära för människor, arbetsplatser och samhället om terapi blev en del av friskvården? Och vilka argument finns egentligen emot?In och skriv under du med!Tillsammans gör vi skillnad!https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1Det – och mycket mer – pratar vi om i dagens avsnitt.Dela gärna vidare till någon som behöver höra det här samtalet.Tack för att just du lyssnar. 💜 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige befinner sig i en psykisk hälsokris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt – inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenskar äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning beror på psykisk ohälsa, fler än 100 000 barn står i kö till BUP och var sjätte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.I årets stora partiledarserie i Berätta alltid det här träffar vi Sveriges partiledare för att prata om lösningarna. Hur bygger vi ett samhälle där barn och unga får hjälp i tid? Där skolan fungerar för fler? Och där psykisk hälsa tas på lika stort allvar som fysisk hälsa?I det här avsnittet gästar Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet – och tidigare faktiskt själv psykolog.Vi pratar om varför betyget F kan vara direkt farligt för barns psykiska hälsa. Amanda berättar vad hon tycker är ett av de största politiska misstagen Sverige gjort när det kommer till psykisk hälsa, och varför hon menar att mindre klasser i både skola och förskola är avgörande för att barn ska bli sedda i tid.Vi pratar också om:✅ Psykisk ohälsa bland barn och unga✅ F-systemet och skolstress✅ Mindre klasser och fler vuxna i skolan✅ Köerna till BUP och bristen på tidiga insatser✅ NPF och varför så många barn faller mellan stolarna✅ Samtalsterapi och varför mental hälsa borde prioriteras högre✅ Hur vi bygger ett samhälle där fler unga får tillbaka hoppetAmanda Lind delar också sin syn på varför Sverige måste börja se psykisk hälsa som en av vår tids största samhällsfrågor – och vad politiken faktiskt kan göra åt det.In och lyssna på hela avsnittet nu.Snart kommer nästa partiledarintervju i Berätta alltid det här.Dela gärna vidare till någon som behöver höra det här samtalet.Tack för att just du lyssnar. 💜 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sandra-Stina Vesterlund, AI-entreprenör, VD, entreprenör, investerare, utsedd till Årets tillväxtprofi och en av Sveriges starkaste frsmtudsröster inom svensk industri. Men bakom framgångarna finns också en kamp som handlar om något mycket större än karriär.I det här avsnittet berättar Sandra-Stina om livet som mamma till två särbegåvade barn som också har autism, ADHD och psykisk ohälsa – och om en skola som gång på gång svikiit dem. Sandra-Stinq berättar om sin son som redan vid sex års ålder blev utbränd.Sex år gammal.Ett barn som varje dag kämpar för att passa in.Som maskerar sina svårigheter för att klara av skolan.Som stod ut med ljud, intryck och krav som hans nervsystem inte kunde hantera.Tills kroppen och hjärnan inte orkade längre.Sandra-Stina beskriver en svensk skola där många eldsjälar gör allt de kan – men där resurserna, kunskapen och förutsättningarna inte räcker till för särbegåvade barn med NPF.Och situationen är så desperat att många familjer i samma sits idag överväger – eller faktiskt väljer – att lämna Sverige för att deras barn ska överleva och klara sin skolgång.Nu undrar också Sandra-Stina: ”Kan vi ens bo kvar i Sverige?”Det här är ett avsnitt om barn som går sönder alldeles för tidigt.Om psykisk ohälsa.Om utanförskap.Om att känna att ens barn inte får plats i sitt eget land.Men också om kärlek och föräldrar som aldrig slutar kämpa för sina barn.Vi pratar också om Charlie-stipendiet – ett nytt stipendium med målet att hjälpa barn och unga med NPF genom att ge familjer stöd att utbilda en assistanshund inom psykisk hälsa som hjälp i livet. Ett stipendie som Sandra-Stina med Vesterlund Ventures är med och möjliggör.Det handlar om trygghet.Om att få känna sig mindre ensam.Om att få andas.För ibland kan en hund bli skillnaden mellan isolering och delaktighet.Mellan kaos och lugn.Mellan att bara överleva – och faktiskt kunna leva.https://www.charliestipendiet.se/Missa inte det här otroligt viktiga och starka samtalet med Sandra-Stina Vesterlund. 💜✨ In och lyssna nu!Dela gärna avsnittet vidare.Se klipp från avsnittet, och följ oss gärna på vår instagram och TikTok.💫 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tilda Boisen röt nyligen ifrån på TikTok och ifrågasatte att så många inte följet nyhetsflödet.Hallå! Det är valår. Vi behöver engagera oss i vad som händer i vår värld, följa samhällsdebatten, eller rent av delta i samhällsdebatten, för att kunna bidra till vår värld.Hon fick till svar; "Jag orkar inte. Det är för mycket negativa nyheter. Jag mår inte bra av det psykiskt".I dagens avsnitt utsätter sig Frida Boisen och Tilda Boisen för nyhetsflödet.Och räknar negativa nyheter vs positiva nyheter - på våra största nyhetssajter och reflekterar över hur de får oss att må.Och så en fantastisk positiv nyhet: Fler än 10 000 har nu skrivit under uppropet för att terapi ska få blir friskvård.Gör det du med!!https://meelahealth.com/se/sv/friskvard/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje dag möter vi världen. Och världen möter oss. Men vad händer när vi inte kan möta vår medmänniska med ett leende? Och är vi ser att människan vi möter inte skiner upp när hen ser vårt ansikte? Utan istället fylls av oro och rädsla. Paula Warfvinge, till vardags samtalsterapeut, genomgick en förebyggande cancerbehandling som påverkade huden i ansiktet mycket.Ovanför hennes mun bildades ett stort sår, som såg ut som en stor sårmustasch, som om hon varit med om en allvarlig olycka.Det gjorde ont. Hon kunde inte le, knappt sova. Och fick uppleva vad som händer när vårt utseende tas ifrån oss. När vårt leende berövas oss.Hur konstigt människor reagerar. När vår skönhet berövas oss.För Paula blir det en mörk och tuff upplevelse. Och hon kämpade med känslor av hopplöshet.Till slut valde hon att öppna upp och våga berätta om de svåra känslorna - och möttes av kärlek.Varmt välkommen till ett avsnitt om hur vi blir bedömda av andra.Hur små gester av snällhet kan göra så stor skillnad.Följ oss gärna på instagram och tiktok.Tack för att du lyssnar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolan ska vara en skola för alla - men hur väl lyckas vi egentligen med det idag – när nästan var sjätte elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?Där fler än var 19000 barn är hemmakämpare i Sverige idag, där tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, där tre barn i varje klass har NPF, där fem till sex elever har psykisk ohälsa, varav i snitt ett par stycken har allvarligare problem?Idag gästas vi av utbildningsminister Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna, som berättar om hennes vision om hur svenska skolan ska bli bättre.Skollagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, där alla ska få en chans, och skolan ska ta hänsyn till varje barns behov och anpassa utbildningen så att du ska få chans att lyckasMen varje vecka träffar vi barn och anhöriga som berättar om ett skollotteri, där det här med anpassningar ibland fungerar som en dröm, och ibland nästintill är obefintliga.Frida Boisen och Tilda Boisen frågar vad Simona Mohansson ska göra åt skollotteriet? Att det idag är så otroligt stora skillnader mellan olika kommuner och skoler runt om i Sverige, när det kommer till vilken hjälp hemmakämpare får, eller anpassningar barn med NPF får – eller inte får.Vi får också höra Simona Mohamssons vision om den nya svenska skolan. Med ett nytt betygsystem, nya läroplaner och den största skolreformen på 30 år.I juni väntas Riksdagen klubba igenom den nya skollagen, med hårdare tag och mer makt till läraren. Men fiinns det risker med en skola där beslut om kvarsittningar inte behöver ha dokumenterade underlag?Vad händer med tryggheten för eleven?Hur ska vi säkra att fler barn kommer att må bra och lyckas i den nya svenska skolan?Hur stor ska en skolklass egentligen vara?Ska alla kränkningar anmälas i skolan?Eller räcker det med att enbart grova kränkningar anmäls?Och hur blir det med elevhälsan?Vi tar också upp den psykologisk kris Sverige är i. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP, och vi vill förstås höra hur Simona Mohansson och Liberalerna vill göra för att säkra att fler unga får rätt hjälp snabb, för att må bättre.I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Nu är det dags för Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.Vad ser Simona för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.In och lyssna på hela avsnittet om hur Liberalerna vill satsa på en bättre skola och på den psykiska hälsan i Sverige.Snart kommer nästa partiledarintervju.Näst ut är MIljöpartiets Amanda LindDela gärna vidare.Tack för att just du har lyssnat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går det att vårstäda sig till ett bättre psykiskt mående?Frida Boisen och Tilda Boisen om hur de gör för att må bättre genom at städa ut det du inte längre vill behålla.Hur kan vi göra för att också städa bort tankar och beteenden vi inte vill ha?Vi ösnkar dig en fantastisk vecka i maj.Ta hand om dig.Du är värd att må bra!Följ oss gärna på instagram och TikTok. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommarsolen strålar över stora delar av Sverige. Vad betyder solen för vår mentala hälsa? Hur kan 20 minuters sol per dag göra stor skillnad? Och hur känns det när mörkret breder ut sig fastän solen skiner? Hur hittar vi till ljuset och hälsan? Hur påverkas Frida & Tilda?Välkommen till Berätta alltid det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amelie Angelskår, är idag en av Sveriges starkast lysade röster, för psykisk hälsa.Idag är hon medgrundare till Meela, en ledande psykologplattform, som just sätter matchningen i fokus, att hitta rätt psykolog för just dig - tack vare en smart matchningsalgoritm.Hon brinner för att krossa stigmat kring psykisk ohälsa, vilket lett till att hon av internationella affärstidningen Forbes listats som "40 under 40", en av vår tids starkaste unga globala ledare.Och ddag driver Amalie tillsammans med oss kampen för att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget - för att fler ska få rätt hjälp i tid. För att fler svenska ska slippa må psykiskt dåligt, och få hjälp att reda ut tankar och känslor medan man är frisk - innan man blir sjuk.Amalie berättar också om hur hon vänt sina personliga erfarenheter av psykisk ohälsa till ett så starkt driv för att försöka göra det lättare för andra att hitta rätt.Amalie berättar hur hon tidigt gjorde raketkarriär. Som 25 år blev hon VD för sitt första bolag, och drabbades av utbrändhet.Men på vårdcentralen viftades initialt hennes problem bort. Och vägen till att hitta rätt psykolog som matchade just med Amalies behov var lång. Det krävdes ett vårdcentralsbyte, läkarbyte, psykologbyte och det tog månader att hitta rätt psykolog och terapi som verkligen gav Amalie exakt den hjälp hon behövde.Idag är alltså Amalie medgrundare till ledande psykologplattformen Meela, en forskningsbaserad matchningsalgoritm, som är kopplade till 650 legitimerade psykologer och psykoterapeuter, där dina behov, faktorer som terapimetoder, erfarenheter, öppenhet, diagnos, vad man behöver hjälp med, kultur matchas med rätt psykolog. Allt för att skapa den terapeutiska alliansen, som forskning visar är den största faktorn för att terapin ska lyckas. Det där klicket, som verkligen behövs för att man ska få rätt hjälp vid just rätt tid i livet.I dagens samtal får du höra Amalie berätta om sin personliga resa, hennes erfarenhet av att krascha och inte få rätt hjälp. Och hur hon vände sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, kampen att inte hitta rätt hjälp så snabbt som möjligt, till att driva förändrnig. Hur hon idag kämpar för att fler ska få rätt hjälp snabbt. Rätt terapi med rätt person i rätt tid.Amalie brinner för tillgänglighet. Och under en lunch började Amalie berättar också om varför hon brinner för vår gemensamma satsning, som verkligen tog fart under en magisk lunch: att terapi borde ingå i friskvårdsbidraget.Vi har hur vi än försökt inte hittat en enda anledning till att vi INTE skulle låta terapi infgå i friskvårdsbidraget. Bidraget finns redan. Och vi får använda det till så mycket bra för att friskvårda, att spela tennis, bowling, dansa zumba, ta en massage. Vi uppmuntras att friskvårda vår fysiska hälsa, men inte vår psykisk hälsa. Fastän hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa.En tredjedel av alla friskvårdsbidrag brinner idag inne.Det är såklart bra också för det mentala, att vara i fysisk aktivitet, men det är svårt ibland att ta steget till fysisk aktivitet när man mår dåligt psykiskt. Steget till att orka gå och dansa Zumba kan vara stort när man mår dåligt.Amalie delar också en topplista av de vanligaste problemen folk i Sverige idag söker psykologhjälp för. Gissa vilka utmaningar som toppar!Och psst, många av de vanligaste anledningarna är verkligen utmaningar som handlar om en längtan att friskvårda sig, hitta bättre sätt att må bättre i sitt vanliga liv.Skriv under uppropet nu! Vi har redan fler än 4000 namnunderskrifter!Din röst kan förändra vårt regelverk!I början av sommaren lämnar vi över namnunderskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.In och lyssna på ett så starkt avsnitt!Och skriv under nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är i en psykologisk kris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP.Var sjätte timme tar en person i Sverige sitt liv - och när vi reser runt i Sverige träffar vi varje vecka barn och föräldrar som är desperata efter att få rätt anpassning, rätt stöd i skolan, att äntligen få rätt hjälp inom psykiatrin, och hopp om att ens barn ska få komma tillbaka till livet.I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Först ut är vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.Vad ser Noohi för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.✅ Förstatliga skolan för att göra den mer jämlik✅ Dubblering av elevhälsan✅ I skolan halvera klasserna för de yngre och göra det till lag, så att varje barn får mer tid med en lärare och bättre chans att bli sedda och hörda. ✅ Avgiftsfri samtalsterapi till alla som behöver.✅ Prioritera vården framför annat. Mer pengar till vården.Det är några av de viktigaste åtgärder Nooshi Dadgostar ser för att fler, inte minst barn och unga ska må bättre psykiskt.Och vad säger Nooshi Dadgostar om skolan där var sjätte elev inte klarar grundskolan. Och där det i den nya skollagen ordineras hårdare tag i skolan, där lärare exempelvis enligt den nya skollagen lättare ska kunna beordra kvarsittning utan speciell dokumentation.”Det är politiker som borde få kvarsittning. Det är klart har du ett klassrum med 35 personer i ett klassrum i ett klassrum med 15 personer inte att fixa det. De kommer aldrig att nå fram till hjälpen när de räcker upp handen. Vi har föreslagit tvålärarsystem och ett maxtak för lärare. Du ska ju få hjälp direkt när du räcker upp handen. Du vill lära dig. Du är törstig. Men om någon för femte gången någon inte kommer fram vad är poängen. Jag hänger inte med. Vi måste ha mer undervisningstid. Vi måste tro på pedagogiken”.Vi samtalar också med Nooshi om mobbning. Där Nooshi är kritisk till delen i den nya skollagen där skolpersonal i framtiden bara ska anmäla grova och upprepade kränkningar istället för alla kränkningar som det är idag.Och vad säger Nooshi om att man ska få samtalsterapi på friskvårdsbidraget? Varför ska vi bara få friskvårda kroppen och inte vår mentala hälsa.”Det är en bra poäng, jag ska ta med det”, säger Nooshi som i princip vill gå ännu längre och göra terapi avgiftsfri för alla.In och lyssna på hela avsnittet om hur vänsterpartiet vill satsa på den psykiska hälsan i Sverige.Snart kommer nästa partiledarintervju.Näst ut är Liberalerna Simona Mohamsson.Dela gärna vidare.Tack för att just du har lyssnat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer vi om 20 år att se tillbaka på den tiden vi lever i nu och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 lät barn ha mobiler - tänk att vi inte fattade hur enormt farligt det var för deras mentala hälsa?Eller kommer vi att se tillbaka på idag och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 hade så usla verktyg att förstå vad som var ADHD och vad som inte var det?Hur kommer vi att se på tiden innan AI?Om vi aldrig skulle våga resa in i framtiden och utmanaa dagens normer och verklighet, skulle vi aldrig ha visioner som Suicide Zero.Välkommen till framtiden. Ett avsnitt där Frida Boisen och Tilda Boisen byter perspektiv.Vad tror du vi kommer att skaka på huvudet åt, när det kommer till inte minst frågor om barns rätt och psykisk hälsa?Vad vill du ta steg till att förändra. Morgondagen börjar med dig.Tack för att du lyssnar.Glöm inte bort att du förtjänar att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Gå och lägg dig” sa socialminister Jakob Forssmed på en presskonferens nyligen, när han presenterade Folkhälsomyndighetens nya sovrekommendationer till barn och unga.Och uppmaningen om att våra unga borde sova mer är viktigare än någonsin. För vi har en sömnkris i Sverige.Mer än hälften av alla 18-åringar sover för lite, nästan hälften av alla högstadieelever får inte tillräckligt med sömn och varannan tonåring säger själva att de har svårt att sova, varje vecka.I dag lägger sig nära 6 av 10 ungdomar efter klockan 23, jämfört med cirka 1 av 6 på 1980-talet.En tredjedel av våra unga sover mindre än sex timmar per natt, trots att behovet ligger på åtta till tio timmar, visar siffror som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin nya delredovisning "Främja goda sömnvanor bland barn och unga”.Tjejer sover sämre än killar och har du NPF som exempelvis ADHD är ofta sömnproblemen än vanligare. Tre av fyra har sömnproblem, enligt Attention.Frida Boisen och Tilda Boisen har läst igenom Folkhälsomyndighetens nya rapport, och vid ett flertal tillfällen samtalat med ledande sömnforskare om vad vi kan göra för att sova mer och bättre.I det här avsnittet går vi igenom sovtipsen och insomningstipsen som fungerar, både de goda råd som Folkhälsomyndigheten presenterar, men också tipsen som faktiskt inte nämns, men som kan göra all skillnad.Tilda berättar också hur hon kämpar med sömnen, och Frida berättar om sina bästa tips. Det är livsviktigt att få en bra sömn. Utan vilka är risken att vi får mer oro, ångest, stress.Samtidigt vänder vi också på frågan. Ibland är det inte sömnproblemen som gör oss mer stressade. Utan såklart stress (inte minst stress över skolan som många unga berättar om för oss) som gör att man inte kan sova. Dessutom diskuterar vi den kraftiga ökningen av sömnmedicin bland unga, och utforskar alternativa sätt att varva ner: allt från kroppsscanning till terapihundar.Frida ställer frågan som borde finnas med i dem nya rekommendationerna: Varför sover vissa bättre tillsammans med någon annan?Välkommen till avsnittet där vi ger våra absolut bästa sömtips, och påminner om Karolinska institutets viktiga råd till alla skolledare: Att senare lägga skolstarten på morgonen, för att fler unga ska få sova lite längre.Har du tips och tankar? Hör gärna av dig till oss. Och kommentera gärna på våra sociala medier. Vi finns på TikTok och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du en person som väljer musik efter humör? Har du – som Tilda – en spellista för varje känsla? Eller är du mer som Frida, som blir som allra lyckligast när hon själv får sjunga?I det här avsnittet dyker vi ner i musikens kraft, oavsett om det handlar om att skapa, dansa eller bara lyssna. Vad är det som kemiskt händer i kroppen när favoritlåten sätts på? Det är faktiskt inte bara en känsla – forskning visar att musik sätter igång kemiska processer i hjärnan som kan göra oss både lugnare och gladare.Musik kan med andra ord fungera som ett naturligt antidepressivt medel – ofta helt gratis och alltid nära till hands.Dessutom: Visste du att personer som sjunger i grupp ofta mår bättre? När vi sjunger tillsammans ökar nivåerna av oxytocin i kroppen, och våra hjärtrytmer kan till och med synka. Körsångare rapporterar faktiskt ett högre välmående än genomsnittet.Så varför får musik oss att vilja dansa fram på gatan? Och hur kan du använda musik mer medvetet för att må bättre?Lyssna på veckans avsnitt – och låt musiken göra sitt. Glöm inte bort: Du är värd att må bra.Följ oss på instagram och tiktok.Och berätta för oss: Vilken musik ger DIG mest lycka i livet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ivar Petit - från hemmakämpare till kursetta. ”Du har inga vänner. Gå inte till skolan. Ingen gillar dig. Bara häng dig själv”.Det var några av de anonyma meddelanden Ivar Petit fick i nian, av en eller flera klasskamrater. Just att han inte visste vem eller vilka som skickat dem, gjorde allt så obehagligt, att Ivar helt slutade gå till skolan.Han blev en hemmakämpare. Blev kvar i sängen i månader.ADHD, autism, utanförskap, ett utåtagerande beteende, som sen ledde till en djup depression.Hur vänder man det?För Ivar blir en stödperson från socialtjänsten en så viktig person, att gå på café med honom en gång varannan vecka en väg ur helvetet.Ivar går ut grundskolan med streck i flera ämnen. Och väljer att gå det individuella gymnasieprogrammet i Rönninge gymnasium för att komplettera sina betyg.Någonstans här kommer nystarten i Ivar Petits liv. Ivar inser att han trott att han varit en person som inte passar i skolan - men nu - blir han en ny person. Som hittar sin väg, och med rätt utmaningar, inser att han gillar skolan och särskilt mycket - matematik.När han går ut gymnasiet blir han kursetta - och den bästa eleven skolan haft på 25 år.Idag är fler än 19 000 elever hemmakämpare.Missa inte det här så starka avsnittet med Ivar.Hör om hans inspirerande resa, där han idag pluggar på sin drömutbildning på KTH.In och lyssna på avsnittet nu!Kanske känner även du någon som nu gpr igenom samma helvete Ivar upplevde för några år sedan?Se klipp från avsnittet på vår instagram och tiktok.Dela gärna vidare. Ge någon som kämpar hopp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tilda har blivit kattmamma! 🐈‍⬛😻❤️Har du också känt, precis som Tilda, att du mår bättre när du har djur omkring dig? Någon att vara nära, någon som lyssnar och förstår.Någon som visar kärlek.Forskning visar att djur kan minska både ångest och depression. Katter har allt mer börjat lyftas fram som terapidjur, tack vare deras lugnande närvaro och förmåga att skapa trygghet.Tilda räddade en katt utan hem, katten Ilaaki, som nu ger all kärlek tillbaka. För katter gör just det, dem minskar ensamhet, ger trygghet och närhet. Ibland något så enkelt som att ett spinnande i soffan kan öka oxytocinet i kroppen – och därmed vårt välmående. För ibland är det just det vi behöver som mest: någon som bara är där.Djur öppnar dörrar för dem som kämpar med psykisk ohälsa. Är du precis som Tilda nyfiken på ett liv med en fyrbent kompis? Då tipsar hon om Hundstallet, där hon själv är volontär – och kattkafét Whiskers i Stockholm, som förmedlar adoption av hemlösa katter.Välkommen till varmt, personligt avsnitt om hur en katt kan förändra mer än man tror. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skådespelaren Julia Heveus, 29, känd från SVT-serierna Gaslight och Tystnaden, berättar för första gången hur hon blev svårt sjuk i anorexi som 14-åring. Bara på tanken på mat eller ens vatten blev katastrof."Det är som att någon kommer fram med en kniv. Det gick inte. Så i början blev jag sondmatad", berättar Julia när hon ser tillbaka på de sex månaderna hon var inlagd på sjukhus.I nya avsnittet av Berätta alltid det här, väljer Julia Heveus, huvudrollsinnehavare i hyllade SVT-serierna om psykisk ohälsa, att för första gången bryta tystnaden kring hennes egen kamp med psykisk ohälsa och ätstörningar. En kamp som höll på att kosta hennes liv."Det var bara panikångest, skrik, gråt, slåss för ens liv", säger Julia om den här tiden.Julia berättar om hur en bakgrund inom cheerleading och konståkning bidrog till sjukdomen, om tiden som inlagd och kontakten med Stockholms Centrum för Ätstörningar, och om hur ångest och panikångest blev ett resultat av sjukdomen. Hon berättar om att missa nian, att livet sätts på paus när ätstörningen egentligen blev ett symptom av ett tidigare trauma. Att det egentligen handlade om ett rop på hjälp, så som det ofta gör.Samtalet lyfter större perspektiv kring ätstörningar idag: hur ideal förändras, varför antalet drabbade har ökat kraftigt och vilket ansvar idrotten och tränare behöver ta. Vi berör också vikten av att agera vid minsta misstanke att någon lider av en ätstörning och det livsviktiga att sluta kommentera andras kroppar – punkt.Vi pratar också om det livsviktiga med ett bra stöd. Om hennes mamma som aldrig gav upp, som både var en trygg punkt och vågade konfrontera. Om hur vägen tillbaka började när kroppen fick näring och hjärnan kunde fungera igen. Samtalet inspireras ger hopp och visar mod, för ja, Julia är levande bevis på att det går att bli frisk igen. Hon berättar om sårbara stunder i livet efter tiden som sjuk när hon inte har fallit tillbaka i sjukdomen som ett sätt att hantera känslorna. Det visar att det går, att leva frisk och fri. Idag har hon inte haft ätstörningsproblem på 10 år. "Idag är jag helt frisk och är friskare än tiden innan jag blev sjuk" säger Julia tacksamt.För idag är det många som inte får så snabb hjälp som Julia fick. Något Julia lyfter som ett problem eftersom många som går med anorexi i flera, flera år får sämre förutsättningar att bli helt friska när hjälpen inte kommer i tid."Även om det bara tog ett halvår för mig att bli så sjuk, så tog det ändå fyra-fem år att bli frisk", berättar Julia.För trots snabb hjälp är anorexi inget som går över utan professionell hjälp.Slutligen pratar vi om vägen till skådespeleriet och dem psykiska svårigheterna som lyfts i serierna. Serierna tar upp ämnen som gaslighting. I relationer är gaslighting vanligare än många tror, men i olika grad."Förövaren får offret att tro att man är knäpp, galen och ifrågasätter ens syn på sig själv." Precis så blir ofta ens verklighet när gaslighting är en del av ens vardag berättar Julia, utifrån det hon fick uppleva i gestaltningen av huvudkaraktären Nora i serien Gasligth. Ett sårbart, viktigt och hoppfullt avsnitt om mod, läkning och att våga be om hjälp.Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid: Ring alltid 112 om det är akutFrisk och fri: 08–20 80 18BRIS: 116 11Mind: 901 01För rådgivning: 1177Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi kan knappt tro det själva… 300 avsnitt av Berätta alltid det här! 💜I det här jubileumsavsnittet firar vi inte bara resan – vi stannar också upp och blickar tillbaka på året som gått. Vilka avsnitt har berört oss mest? Vilka samtal har stannat kvar i hjärtat? Och vilka får du absolut inte missa?Vi lyfter våra tre favoritavsnitt från året, berättar varför de betyder så mycket för oss – och delar med oss av minnen, insikter och känslor bakom kulisserna.Och när vi nu blickar framåt, går vi in i ett viktigt år. Under våren gästas podden av partiledare – och vi vill att du ska vara med och påverka samtalen.Vad vill du att vi ska fråga dem? Skicka in dina frågor till oss på TikTok eller Instagram.Tack för att du lyssnar, delar, hör av dig och är en del av vår gemenskap. Det här hade aldrig varit möjligt utan er.Nu firar vi tillsammans 🥂✨ In och lyssna NU!Följ oss gärna på Instagram och TikTok för mer från oss 💫Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer med ett barn när mobbningen aldrig tar slut, inte ens efter skolan?Och vad innebär det nya lagförslag av skollagen som försvagar utsatta barns rättigheter vid mobbning i skolan - en lagändring som riskerar att bli verklighet i sommar. I det här avsnittet möter vi Richard Mårtensson Adin, författare till ”Kränkande behandling och trakasserier – Rättssäker utredningsmetodik för skola” om mobbningens verklighet idag.Richard jobbar också dagligen med att utreda mobbningsfrågor på Human & Heart. Idag tar mobbningen inte slut när skoldagen gör det.Mobbningen följer ofta med hem, in i mobilen, in i ditt hem och pågår dygnet runt.Så var börjar och slutar skolans ansvar? Vad som händer när gränsen mellan skola och fritid suddas ut?Idag är skolan skyldig att alltid anmäla och utreda när en kränkning av ett barn sker, just för att kunna fånga upp kränkningar och utsatta barn i tid. Och också för att i tid fånga upp de barn som utsätter andra i tid. Men från sommaren 2026 riskerar den lagen att försvagas, enligt ett nytt lagförslag. för att minska den administrativa bördan på lärare idag. Om mobbningen sker utanför skoltid, även om det är klasskamrater som mobbar ett annat barn, så försvinner skolans ansvar att alltid anmäla och utreda, med det nya lagförslaget. Kravet på att skolan också alltid måste anmäla varje gång en kränkning av ett barn sker i skolan, försvinner också. Skolan måste i framtiden enbart anmäla och utreda grövre kränkningar. En farlig försvagning av nuvarande lagstiftning som lämnar utsatta barn i sticket.Vad händer när ett barn ser att du som vuxen ser en kränkning, men ändå inte agerar? Vad händer när ingen ser helheten?Vem fångar upp barnen då?“Det här lagförslaget innebär en stor risk för redan utsatta barn och unga”, säger Richard Mårtensson Adin. Vi pratar också om:– varför samarbete mellan skola och socialtjänst är avgörande– hur enstaka händelser riskerar att missas i systemet– varför förebyggande arbete riskerar att försvagas– och vad vi som samhälle faktiskt kan göraVi lyfter även mobbning bland vuxna, vad arbetsplatser, samhället och vi alla kan göra för att motverka mobbning.För den som drabbas av mobbning löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa och ärr för livet. Lyssna på detta så viktiga och berörande avsnitt om mobbning, ansvar och ett Sverige som riskerar att ta ett steg bakåt i ansvar, för att hjälpa utsatta barn. In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️Du som är drabbad av mobbning - missa inte Friends viktiga hjälptelefon:08-545 519 90Eller maila på [email protected] för mer info besök www.friends.seIn och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan läser våra programledare Frida Boisen och Tilda Boisen en ny undersökning från Forum för levande - som ger en helt fruktansvärd bild av hur intoleransen och hatet växer i vårt land.• 81% av högstadie- och gymnasieelever instämmer inte helt att det är lika naturligt att vara homosexuell som hetrosexuell.• 18 % vill inte bo granne med en homosexuell, bisexuell eller transperson.• 15 % har en uttalat negativ inställning till hbtq-personer.Nästan var femte person i undersökningen vill alltså inte bo granne med en HBTQ-person. Det tycker vi är fruktansvärt.Vad gör den här ökade intoleransen med oss? Och inte minst hur påverkar det ökade hatet och misstron vår psykiska hälsa?Hur många sitter där hemma och vågar inte längre komma ut?Hur många vågar inte vara helt sig själva? Hur många försöker anpassa sig, tona ner sig, göra sig själva mindre?I det här avsnittet lyfter vi vikten av att skapa trygga miljöer. I klassrum, på planen och i omklädningsrummet. Miljöer där unga ska få våga vara sig själva, utforska sin identitet och känna att de duger, just precis som de är.För sanningen är enkel: kärlek har inga ramar.Och ändå lever vi i en värld där samkönade relationer fortfarande är kriminaliserade i över 60 länder. Det gör det ännu viktigare att vi fortsätter i demokratins spår och har en öppenhet inför alla olikheter i samhället.Det här är ett avsnitt om värderingar och vikten av att ta ansvar.Om att stå upp för medmänsklighet och allas rättighet.För alla ska ha rätten att vara sig själva.Alltid.In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du också att terapi är friskvård?Och att terapi såklart också borde vara en del av friskvårdsbidraget? (Precis som bowling, golf och padel). Så är det inte - ännu. Men det vill vi på Berätta alltid det här förändra. Idag gästas vi av en av Sveriges tyngsta personer inom friskvård: Åsa Severgårdh, VD för friskvårdsplattformen Epassi, som bara i Sverige ger friskvård till fler än en miljon svenskar.Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Trots det klassas idag terapi enbart som sjukvård – trots att forskning och erfarenhet visar att tidiga, förebyggande samtal kan minska risken för långvarig stress, utbrändhet och sjukskrivningar som kostar både individer och samhälle mer än 49,3 miljarder, enligt Skandias årliga rapport “Hur är läget, Sverige”. Idag definierar Skatteverket friskvård som “enkla åtgärder för att förebygga och främja hälsa och välbefinnande”, men ändå ingår alltså inte terapi som en del av dessa åtgärder.Det är uppenbart att vi måste tänka om, och få en mer holistisk syn på hälsa och även friskvård. Något som också många arbetsgivare efterfrågar.Åsa Severgårdh, VD på Epassi, ser ett tydligt skifte i hur arbetsgivare ser på hälsa:– Vi ser att arbetsgivare i allt större utsträckning vill arbeta förebyggande med psykisk hälsa. Friskvårdsbidraget är ett kraftfullt verktyg för att stärka välmående, men regelverket behöver spegla dagens kunskap om hur mental och fysisk hälsa hänger ihop. Att inkludera terapi skulle sänka trösklarna och ge fler möjlighet att söka stöd i tid. Det är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av friskvårdsförmånen.I veckans avsnitt samtalar Åsa Severgårdh med Frida Boisen och Tilda Boisen om behovet och samhällsvinsten med uppdatera och modernisera friskvårdsbidraget.– Friskvårdsbidraget har funnits i över 35 år. Under tiden har synen på hälsa förändrats, men reglerna har inte hängt med. Kroppen räknas. Psyket gör det inte. Det är dags att uppdatera 1980-talets regelverk till 2020-talets verklighet. Det är orimligt att vi subventionerar träning för kroppen men inte samtal som kan rädda både liv, relationer och arbetsförmåga. Nu är det dags för våra politiker och ansvariga att lyssna, säger Frida Boisen.Vill du vara med och stötta initiativet för att uppdatera friskvårdsbidraget till att också omfatta terapi? Stöd uppropet som drivs av Meela, en av Sveriges största pyskologplattformar, Epassi, Sveriges största friskvårdsplattform och Frida Boisen och podden Berätta alltid det här.Skriv under nu - du med - på:https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1#terapiärfriskvård Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder dina drömmar? Vad vill de säga dig?Skulle vi rent av må bättre psykiskt om vi tog våra drömmar mer på allvar?Varenda natt, när vi somnar, börjar hjärnan arbeta på ett annat sätt. Bilder, minnen och känslor vävs ihop till berättelser som ibland är märkliga, ibland vackra och ibland alldeles otroliga.Forskare menar idag att drömmar kan säga mycket om hur vi mår psykiskt, vad vi försöker bearbeta och vilka känslor som behöver få plats. De kan spegla stress, oro, sorg – men också hopp, kreativitet och längtan.I det här avsnittet dyker vi ner i det senaste inom drömforskning.Vad vet forskarna egentligen om varför vi drömmer?Vad kan våra drömmar avslöja om vårt psykiska mående?Och hur kan vi bli bättre på att lyssna på det som händer i vårt inre när vi sover?Vi pratar också om något som många psykologer rekommenderar: att börja skriva drömdagbok.Hur gör man egentligen?Varför kan det hjälpa oss att förstå oss själva bättre?I det här avsnittet berättar Tilda hur hennes nya drömdagbok gett henne nya insikter.Och vad kan hända när vi börjar ta våra drömmar på allvar?Vi är Frida och Tilda Boisen.Och det här är Berätta alltid det här.Välkommen att lyssna!Dela gärna med dig till någon annan.Tack till våra partners Meela och Epassi - som precis som vi tycker att terapi borde vara friskvårdsberättigat.Skriv gärna på uppropet Terapi är friskvård Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mammor. Dem som är våra stöttepelare som ger oss barn förutsättningar för ett bra liv. De som finns där med kärlek och trygghet, men också de som sätter regler och riktlinjer. Men vem ger egentligen mammorna förutsättningarna att kunna vara just det för sina barn?Det är här Mamma United kommer in. För sex år sedan startade Anja Nordenfelt organisationen med en tydlig vision: att nå mammor som av olika skäl hamnat utanför samhället och skapa en väg in i gemenskap, kunskap och delaktighet.Mamma United öppnar dörrar. Genom sina program bjuds mammor in till ett sammanhang där de får lära sig mer om samhället, sina rättigheter och möjligheter. Framförallt mammor med invandrarbakgrund i utsatta områden. Samtidigt skapas möten mellan mammor, organisationer och samhällsaktörer. Viktiga möten som minskar avstånd och bygger broar.Genom att samla mammor i grupper skapas ett starkare “tillsammans”, där kunskap delas, nya nätverk växer fram och känslan av ensamhet minskar. Det är ett arbete som förebygger klyftor och motverkar ett “vi och dem”.I avsnittet berättar Anja om hur kvinnor som deltagit i Mamma Uniteds program upplevt ökad förståelse för samhället, nya vänskaper, skratt och ett stärkt självförtroende i föräldraskapet. För många innebär det också nya möjligheter till arbete vilket inte bara minskar ensamheten utan också skapar tryggare förutsättningar för hela familjen. Möjligheten till ett jobb betyder inte bara mindre ensamhet utan även mat på bordet och minskad risk att barnen tar saken i sina egna händer och faller in i kriminalitet. Tror du också på kraften i förebyggande arbete? Då är Mamma United ett initiativ värt att uppmärksamma. Kanske är det dags att bjuda in dem till just din kommun.Intresserad av att veta mer? Du hittar allt om Mamma United här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du att det är svårt att ge stöd till en vän som mår dåligt?Då är du inte ensam. Hälften av alla svenskar säger i Folkhälsomyndighetens nya undersökning att de tycker det är ganska svårt eller mycket svårt att stötta en vän som mår dåligt.Vilken åldersgrupp tror du är bäst på att våga prata om känslor och våga fråga vännen som inte mår bra?Kanske inte den du tror. 80-plussarna har lättast för att våga fråga, medan gruppen 30-49, Sveriges föräldrar med barn i skolåldern, har svårast att stötta vänner.Vad tror du ligger bakom resultaten?Vågar du ställa de tuffa frågorna?Vilka är dina tips på hur man bäst vågar stötta en vän som inte mår bra i din närhet? Skriv till oss på instagram och tiktok så vi alla kan lära av varandra. Berätta gärna.Och in och lyssna på avsnittet nu, där Frida Boisen och Tilda Boisen diskuterar undersökningen och kommer med förslag på hur du kan våga bryta tystnaden och våga fråga.Dela gärna vidare.Mår du eller någon i din närhet dålig? Då kan du alltid ringa följande nummer: Om akut, ring ALLTID 112Vårdguiden: 1177Minds självmordslinje: 901 01Minds chat är även öppen dygnets alla timmar.Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Bris (för dig upp till 18 år): 116 11 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där smalhet trendar träder Linnea Konnberg fram och berättar om den brutala sanningen. Den om att slutdestinationen för anorexi är döden. Ätstörningar är inget att sträva efter, för det inget glamoröst. Det är en sjukdom som gör livet omöjligt att leva.Linnea berättar och delar med sig om hur det var att drabbas av anorexi redan som tolvåring och hur det blev ett fängelse hon levde i, i 15 år. Månader som blev år inlagd på sjukhus. Sjukskrivningar som gick emot strävan efter att alltid leverera 200%, att alltid vara ”perfekt”. Linnea har alltid haft drivkraften att vilja leva trots att anorexin vill motsatsen. Som ung blev hästarna en trygghet hon inte kunde leva utan. Men 6 hästar, heltidsjobb och restriktivt ätande är som hon själv säger ”inte hållbart”. Hon hittade till slut styrkan i att vilja leva fri från ätstörningar och lyckades bli frisk och fri, med rätt hjälp. För ja det går, bara att det tog tre år med en rad bakslag. Men det är svårt, då när att kontrollera maten blir den första lösningen att ta till när livet stormar. Precis som lyfts i samtalet sitter inte en ätstörning i siffran på vågen. Det sitter i huvudet. Ibland är det även svårt att inse själv att man är sjuk, för att man alltid jämför sig med andra. Men kanske är det just när du själv tror att du inte är sjuk som du är som sjukast? Linnea föreläser runt om i landet, lyfter ämnet vi måste våga problematisera och är nu bokaktuell med boken ”En tugga i taget”. Viktig läsning för dig som kämpar eller för dig som är anhörig till någon med en ätstörning. Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid: Ring alltid 112 om det är akutFrisk och fri: 08–20 80 18BRIS: 116 11Mind: 901 01För rådgivning: 1177Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Självskadebeteendet bland unga tjejer 12–15 år har fördubblats mellan 2015–2023, enligt statistik från Socialstyrelsen.Läs det igen. Fördubblats.Vad är det som händer?Är det vården som brister?Djupt inne mår fler sämre samtidigt som världen, i alla fall på ytan, går framåt? Varför? Vad gör vi för fel? För den som aldrig själv kämpat med självskadeproblem kan frågan vara: varför?Ofta finns det en logisk förklaring.Det handlar ofta om att orka leva. Att stå ut. Att känna något annat. Men den drabbades ”varför” är såklart olika från person till person.Men orsaken som består är brist på rätt stöd i rätt tid. För stödet brister.Endast 15 % av de som vårdats för självskadeproblematik följs upp inom en vecka efter utskrivning från slutenvård.Bara 15 %.Vi måste bli bättre på att fånga upp.På att stanna kvar. Att se mönster.På att våga fråga men också våga lyssna på svaret.Så vad gör vi?Hur bemöter vi statistiken som samhälle?Hur möter vi personen som vän, förälder, partner?Ingen ska behöva vara ensam i det svåraste.Självskada kan lindra i stunden. Men det är, som dem som kommit ut på andra sidan ofta säger, inte lösningen.Du förtjänar att må bra.På riktigt!Kämpar du eller någon du står nära med självskadebeteende eller mörka tankar?Det finns hjälp att få. Det finns människor som vill lyssna och hjälpa.Viktiga nummer att ringa för den som kämpar eller närstående:Om akut, ring ALLTID 112Vårdguiden: 1177Minds självmordslinje: 901 01Minds chat är även öppen dygnets alla timmar.Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Bris (för dig upp till 18 år): 116 11In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Ja, självklart kan ChatGPT hjälpa att redan ut tankar och känslor", säger Frida Boisen."Nej, robotar kan inte ersätta människor" säger Tilda Boisen.🤖Aldrig tidigare har våra programledare i Berätta alltid det här varit så oense om något i podden.Vi trodde att det här samtalet skulle handla om hur vi hanterar tystnad, men det blev något helt annat. Hur gör du när det kommer till att bolla känslor och tankar med ChatGPT?Har du provat? Vad det hjälpsamt? Eller inte?Och vem instämmer du mest med? Är du team Frida eller team Tilda när det kommer till frågan om att bolla dina tankar och känslor med hjälp av Ai?😊🤖❤️In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, också dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️Tack för att du lyssnar. Och kom ihåg:Du förtjänar att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Äntligen!” säger Frida Boisen och Tilda Boisen, som länge drivit frågan om farorna betyget F för med sig. Betyget F slopas. En bokstav som varit ett kvitto på att inte räcka till.Nu ersätts den med en tiogradig skala, 1–10. En förändring vi länge pratat om behövs. För hur många har egentligen inte en bokstav varit det som får avgöra ens framtid?Men frågan är: försvinner pressen bara för att bokstaven gör det?I det här avsnittet delar vi våra åsikter om att betyget F förvinner. Vad tror du, kommer det nya betygssystemet 1-10 att vara bättre eller sämre? (Psst - lyssna exempelvis på avsnitt 116 där psykiatriprofessor Christian Rück också utvecklar denna ståndpunkt).Som vi länge pushat för behöver en förändring ske i betygssystemet. Betyget F är inget annat än en stressfaktor. Samtidigt har elever helt olika förutsättningar för att inte stämplas med ett F.In och lyssna nu för mer om hur och när nya betygsystemet träder i kraft.Dela gärna din åsikt! Kommentera gärna på vår instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjärtat har stannat. Hon har gett upp på livet som tycks vara alldeles för hårt, alldeles för svårt. Det är en sån där mörk höstkväll, men inom Josefine Borin eller Jossan som alla säger, är det ännu mörkare. Ljuset når inte fram och Jossan tar steget, inte för första gången, och försöker avsluta sitt liv. Något som kunde ha slutat i det värsta tänkbara. Mot alla odds överlever hon. Bara för att återigen falla mellan vårdens stolar. Vad gör man när man samlat ihop den lilla styrkan man har, vågar söka hjälp och hjälpen allt för ofta är bortom räckhåll? Du tar steget. Vågar äntligen söka vård för ditt psykiska mående. Men du faller mellan vårdsystemets stolar inte bara en, två eller tre gånger. I detta avsnittet möter vi Jossan Borin som modigt öppnar upp och berättar om hur det är att leva med bipolär sjukdom, ätstörningar, ocd och en släng av borderline. Vi pratar kanske om det alldeles för sällan, hur det är att leva med samsjuklighet. Vi får följa med på resan där Jossan som barn kämpar med ångest och hur hon går vidare in i vuxenlivet och försöker överleva i en värld som idag tyvärr inte alltid är gjord för att hjälpa. Att leva på en berg och dalbana med höga toppar och djupa dalar är tufft bara det. Och då vore det ju inte mer än rätt att det finns ett vårdsystem som skyddar mot det värsta tänkbara. Jossan tar oss med på en resa in och ut i slutenvården, mellan olika terapiformer, behandlingar och läkare som ser förbi det uppenbara. Men hon tar oss även med på en resa mellan olika städer i Sverige. Det som resulterar i att viktiga diagnoser och historik kommer i skymundan. I Sverige kallar vi det fritt vårdval. Men är det verkligen så fritt som vi vill få det att låta som? Då när man som patient inte kan byta stad utan att diagnoser riskerar att avskrivas trots att patientens mående finns dokumenterat. I Sverige dör en person i suicid var sjätte timme. Bara det är bevis på att vårdsystemet brister. Jossans historia bevisar återigen att systemet inte fungerar så som det borde. Men trots felsteg sitter hon här och poddar med oss idag. För dem finns ju faktiskt också, dem i vården som är våra hjältar. Dem som ser, hör och förstår. Dem som räddar liv. För det finns hjälp att få.Kämpar du med mörka tankar kan du alltid vända dig till: Bris: 116 111Mind självmordslinjen: 90 101Vid akut behov av hjälp ring alltid 112För dig som är anhörig kan du ringa jourhavande medmänniska: 08-702 16 80För dig som kämpar med ätstörningar finns föreningen Frisk och fri.För dig som kämpar med bipolär sjukdom så finns föreningen Balans.Dela gärna vidare!Följ oss på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser egentligen en NPF-säkrad arbetsplats ut?Går det att göra arbetsplatsen till åtminstone ett strukturerat kaos? Eller någonting som är ännu bättre?Vad kan du göra som medarbetare och vad kan arbetsplatsen förbättra för att du ska fungera som bäst?I det här avsnittet pratar vi om vardagen på jobbet, en plats som ofta präglas av högt tempo, otydliga förväntningar och ständiga avbrott.För att få livet att gå ihop underlättar det förstår om vi har struktur, tydliga ramar, scheman och deadlines. Tydlighet är viktigt för alla, men kanske ännu mer avgörande för personer med en NPF-diagnos.Vi utforskar vad det faktiskt innebär att NPF-säkra en arbetsplats, hur små förändringar kan göra stor skillnad och hur ökad tydlighet inte bara gynnar några utan hela arbetsgruppen, oavsett NPF-diagnos eller ej. Dela gärna vidare!In och lyssna på avsnittet NU!Följ oss gärna på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är mitt i natten, hon vaknar och hela hemmet är upplyst. Hon smyger upp och ser poliser och vitklädda människor.Amina är bara 9 år när det värsta inträffar.Hur tar man sig vidare när man själv tror att man bär en del av ansvaret för sin mammas död?När ansvaret egentligen ligger på pappa.Hur tar man sig vidare när man som barn får lämna sitt hem för alltid, för mamma är dödad och pappa frihetsberövad.Hur är det att som utsatt barn försöka skapa en ny tillvaro hos en fosterfamilj.Och vad händer när samhället inte kan skydda ett barn från våld, övergrepp och skuld. Och hur tar man sig vidare från ett familjetrauma, hur hittar man till förlåtelse och finner en styrka att hjälpa andra.Missa inte detta så otroligt starka samtal med Aminah Ådin, aktuell med självbiografiska boken "Flickan som blev kvar".Till dig som lyssnar. Våga se barn som inte mår bra i din närhet. Våga vara en viktig vuxen.Du som barn kan alltid höra av dig till:Bris: 116 111Socialjouren eller socialtjänsten i din stad om du inte är tryggDu som lever i en relation och är utsatt för våld. Vänd dig tillKvinnofridslinjen: 116 016och till socialjouren eller socialtjänsten i din stad.Dela gärna vidare!Följ oss på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan du få en helt fantastisk start på dagen?Ja just det ska vi prata om idag.Vi vill unna dig en fantastisk morgonrutin!In och lyssna på Frida Boisen och Tilda Boisen som berättar hur nya morgonrutiner förändrat deras liv.In och lyssna bums. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan 2019 har antalet hemmakämpare ökat med 50% i grundskolan, visar nya siffror, som SVT nyligen rapportede.Efter pandemin har flickornas frånvaro rusat med 28% och utgör nu mer än hälften av alla hemmakämpare.Uppskattningsvis har ca 75% av alla hemmakämpare NPF-diagnoser.Vad är orsaken till att så mycket fler barn inte längre kan gå till skolan?Vad finns det för lösningar?I det här avsnittet går Frida Boisen och Tilda Boisen igenom ny forskning, egna erfarenheter och hur man kan göra för att få fler att klara skoaln, att hitta tillbaka till välmående, och en fungerande skolgång igen.Hur kan exempelvis skolgång på distans vara en väg framåt?Välkommen till Berätta alltid det här - podden om vägen tillbaka till psykisk hälsa - med Frida Boisen och Tilda Boisen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du också högkänslig?Missa inte det här gripande och livsviktiga avsnittet med Åsa Vikman – en av Sveriges starkaste och tydligaste röster när det kommer till högkänslighet.Åsa Vikman delar med sig av sin otroliga och modiga resa. Åsa berättar öppet om hur hennes mammas plötsliga död påverkade henne som barn, om hur Åsa blev groomad och utsatt för sexuella övergrepp av sin lärare, och om kampen med panikångest och agorafobi.Men hon berättar också om det som blev hennes räddning – och hur hon långsamt har hittat vägen tillbaka till livet.Vi pratar om hennes nya bok ”Relationsboken för högkänsliga”, om anknytningsmönster, relationer och hur du som högkänslig kan skapa tryggare, starkare och mer blomstrande band till andra.Det här är ett otroligt starkt, ärligt och hoppingivande avsnitt.Och till dig som lyssnar – glöm aldrig:Du är underbar. Och du förtjänar att må bra. 💛ChatGPT kan begå missÄr du också högkänslig?Missa inte det här så gripande avsnittet med Åsa Vikman, en av de starkaste rösterna när det kommer till högkänslighet.Åsa delar med sig av sin otroliga resa. Hon berättar öppet om hur hennes mammas plötsliga bortgång påverkade henne som barn. Hur hon blev groomad och utsatt för sexuella övergrepp av sin lärare. Om panikångest och agorafobi.Och om det som blev hennes räddning och hur hon har hittat vägen tillbaka till livet.Vi pratar om hennes nya bok - Relationsboken för högkänsliga - om anknytningsmönster, och hur man kan få relationer att blomstra som högkänslig.Lyssna!! Lyssna!!Det här är ett alldeles fantastiskt starkt och hoppingivande avsnitt!Och till dig som lyssnar glöm inte bort att du är underbar och du förtjänar att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad hände egentligen på nyår? När vi gick in i nådens år 2026?-Som för övrigt är ett valår här i Sverige. Vi kör en checkin.Allt började med att Frida gick genom den heliga porten och Tilda passade på att vara ung och dum. Vad har du fått för start? Och vad har vi fått för start?Vi konstaterar med oro:Trump har lagt in en ny växel på sin gangsterpoltik.Vad händer med världen? Vad händer med vår nya världsordning?Finns det en risk att USA, Ryssland och Kina delar upp världen mellan sig i en framtid?Med det sagt: Vi längtar också efter mer debatt om HUR vi ska förbättra Sverige.Vilka är de bästa idéerna på hur vårt samhälle ska se ut?Och vilka är de bästa idéerna på hur vi vill att våra liv ska se ut?Vilka rutiner vill vi helga?Högt och lågt i detta incheck på 2026.Vad ser du framemot detta år.Tack för att du lyssnar!Glöm inte bort att du är alldeles fantastisk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ADHD på jobbet – vad krävs egentligen för att skapa en NPF-säker arbetsplats?I dagens avsnitt gästar författaren och psykologen Martina Nelson från Ellycare, en del av Svea KBT, och delar med sig av sina kunskaper om ADHD i arbetslivet. Vad har du med NPF rätt till?Vi pratar om vilka anpassningar som gör verklig skillnad och hur chefer, kollegor, organisationer och du själv tillsammans kan skapa en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från vila och återhämtning till full fart. Hur gör vi för att få en bra start på det nya året?Vad finns det för utmaningar och vilka knep och verktyg kan du använda för att må bra i uppstarten på jobbet.Frida Boisen och Tilda Boisen bollar med psykolog Martina Nelson, som bland annat är författare till ADHD på jobbet och verksamhetschef på Elly Care.Välkomna till dagens avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Missa inte ett fantastiskt avsnitt när Frida Boisen och Tilda Boisen gästas av hjärnforskaren Sissela Nutley som berättar hur just våra hjärnor påverkas av skärmarna.Hur ska vi egentligen bäst göra för att skapa en bättre skola där fler elever mår bra och dessutom blir godkända?Vad har hon för fantastiska tips på appar - som gör att vi radikalt kan minska vår skärmtid?Missa inte denna underbara julklapp till dig själv redan nu.Tack Sissela för det jobb du gör!Och TACK du som lyssnar!Du är alldeles fantastisk och förtjänar att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ADHD hos tjejer upptäcks ofta för sent – eller inte alls. Vi pratar om de tysta signalerna, de duktiga flickorna, självanklagelserna och de strategier som krävs för att överleva en vardag som skaver. Ett av våra mest angelägna avsnitt hittills. Varför är det så att tjejers ADHD ofta yttrar sig på ett annat sätt? Och hur ska vi bli bättre på att upptäcka i tid? I det här avsnittet guidar vi genom tecken, forskning, egna erfarenheter och hur vi kan bli bättre på att se – och stötta – tjejerna som kämpar.Välkommen till Berätta alltid det här - podden om vägen till psykisk hälsa - med Frida Boisen och Tilda Boisen.Dela gärna vidare.Och glöm inte bort - du är värd att må bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du eller kanske ditt barn precis fått en ADHD-diagnos? Då föreslås du ofta ADHD-medicin. Hur kan medicinen hjälpa?Är du kanske rädd för mediciner? Det var Frida också, som först var skeptisk när hennes son blev ordinerad medicin.Idag berättar hon hur deras liv och morgonrutiner förbättrades otroligt mycket med medicinerna.Vi får också höra psykolog Caroline Erkers insikter om hur ADHD-medicin kan hjälpa.Och Tilda, som själv tar ADHD-medicin, berättar om sina erfarenheter, Varmt välkommen till Berätta alltid det här, podden om vägen till psykisk hälsa.Dela gärna vidare.Och kom ihåg - du förtjänar att må bra!Följ oss gärna på instagram och TikTok.Psst. Den här veckan föreläser vi i Malå och Storuman.Missa inte! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.