Matarvspodden

Följ med på en resa genom tid och rum till Kuba. Efter en historisk bakgrund landar vi i början av 1900-talet och får ta del av ny forskning om den svenska jordbrukskolonin Bayate på Kuba. Här levde mellan 1905-1920 runt 360 familjer och höll svenskt matarv vid liv i ett tropiskt landskap. Det här är ett samtal om mat som bär med sig minnen, migration och historia. Om hur matkultur både bevarar och förändras när den färdas över tid, regioner och hav. Medverkande:Håkan Karlsson, professor i arkeologi och kulturarvsforskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

I det här avsnittet tar vi med lyssnaren på en matresa genom Spaniens sju kök. Tillsammans med Spanienkännaren Thomas Gustafsson utforskar vi hur mat kan bära historia, identitet och regional tradition. Vi får insyn i hur måltider och råvaror speglar århundraden av kulturmöten, men också hur svenskt matarv är tillgängligt i Spanien i vår nya globala tid. Det här är ett samtal om gastronomi som kulturarv och mathantverk genom Spaniens mångfacetterade måltidskultur.Medverkande:Thomas Gustafsson, Spanienkännare och författare till boken Spaniens sju kök (Carlsson bokförlag 2025).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Vad säger ett bröd om en plats – och om vårt matarv? I Uppland och Mälardalen har rågbröd bakats och ätits i århundraden. I brödkulturen möts jordbruk, hushållskunskap och hantverk i en levande matarvstradition som bakats, förädlats och traderats i generationer – inte minst genom Hemmets kokbok. I detta avsnitt bekantar vi oss med två bröd: Brogårdsbröd och Upplandskubb och pratar gamla brödbakstraditioner.Medverkande:Peter Liljenstolpe, fil. doktor i arkeologi, aktuell med ett kapitel om Brogårdsbröd som matarv i antologin Rätt på rätt: matarv från när och fjärran (kommer på Carlssons bokförlag 2026).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter vi religionsvetaren Martin Berntson och samtalar om Elias Fries, prästsonen som skulle komma att bli känd som mykologins fader. Som en av 1800-talets folkbildare försökte han lära svenskarna att äta svamp, något de länge betraktat som ”djurföda”. Hans vetenskapliga arbete drevs av både tro och nyfikenhet, och hans insats blev en brygga mellan humaniora och naturvetenskap, mellan förnuft och vördnad. För Fries var svampen inte bara ett födoämne – den var en port till det gudomliga i naturen.Medverkande:Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Generationer av barnboksläsare har mött mattraditioner genom böcker och filmer om Emil i Lönneberga. Och vem blir inte berörd av berättelsen om det stora tabberaset i Katthult? Tillsammans med historiker Pia Lundqvist djupdyker vi i det matarv som speglas i Emilböckerna, om matens roll till vardags och till fest, om fattigdom och välstånd och mycket mer.Medverkande:Pia Lundqvist, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Pulvermaten avslöjar mycket om vår matkultur och när Matarvspodden möter kulturarvsforskaren Maria Persson och industrihistorikern Johannes Daun tar de oss med längst pulvermatens berg och dalbana där pulvermat pendlat mellan att vara hypermodern till att vara en utskälld del av vår matkultur. Det blir en berättelse som skildrar en del av vårt moderna konsumtions- och industrisamhälle. Det blir också en nostalgisk vandring bland hissade och dissade pulvermatsprodukter. Varför inte vispa upp en pulvermousse att avnjuta medan du följer med i denna djupdykning i pulvermatens historia! Musik i podden: Pulvermos Blues av Svenne Rubins.Medverkande:Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Mat är inte bara bränsle för kroppen – det är också en djupt rotad del av vår kultur och identitet, så även för kagulufolket i Tanzania. Matarvspodden gästas av Malin Petzell, språkforskare vid Göteborgs universitet, som studerat språk i Morogoro, Tanzania, där hon bodde hos kagulutalarna Rozadina och Sauli Lengoliga. Där fick hon en inblick i hur maten och måltidstraditioner binder samman generationer. Vi utforskar kagulufolkets matkultur och pratar maträtter som Gali, risrätter och bananbröd. MedverkandeMalin Petzell, professor i afrikanska språk, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorSe poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Från överdådiga stilleben till magnifika måltidsscener - mat är ett ständigt återkommande tema genom konsthistorien - som motiv och som konstnärligt material. Matarvspodden ger sig i kast med mat i konstverk från historia och nutid. Vi pratar sinnliga upplevelser, mat i samtidskonst, lockande matkonst och konst som väcker obehag. Vi möter konst av Damien Hirst, Meret Oppenheim, Felix Gonzalez-Torres, Skagenmålarna och många fler när konstvetaren Viveka Kjellmer gästar Matarvspodden.MedverkandeViveka Kjellmer, docent i konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Gästabud och festmåltider i medeltida Polen och Norge användes som politiska verktyg för att symbolisera rikedom och auktoritet. Genom gästabuden kunde man vinna lojalitet, skapa allianser eller ta makten över konkurrenter. Vi pratar gästfrihet, politik, vikingafester, auktoritet och konflikter med Wojtek Jezierski, professor i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Vi möter allt från skrytmåltider till mordiska tillställningar och vad som skulle kunna beskrivas som medeltidens rap battles.MedverkandeWojtek Jezierski, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.För lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspodden

Vi tar oss an den japanska teceremonin Chanoyu och pratar om dess rötter, historia och utformning. Thomas Ekholm, doktor i japansk historia, Göteborgs universitet, lotsar oss genom teceremonins kulturarv, hur den tagits emot i västvärlden och om dess betydelse i japansk kultur. Följ med på en tur bland matchate och teskolor, från gästfrihet till exotisering.MedverkandeThomas Ekholm, doktor i japansk historia, verksam vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorSe poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Den medeltida matordningen på våren var en blandning av försakelse och frosseri. Under långfastan innan påsk var kött, mjölk och ägg förbjuden mat. När fastan bröts på Påskdagen passade man på att äta rejält av allt som varit förbjudet under fastan. I medeltidsstaden Lödöse har arkeologerna hittat spår från både fasta och fest.Men vad åt man vid vårens högtider och vilka källor finns det? Vilka skillnader kan man se mellan mat vid olika högtider under året och vilka likheter finns det mellan vår påskmat idag och det man åt i Medeltidens Sverige?MedverkandeMarie Schmidt, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumLiselotte Öhrling, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumHaeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitetLjudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet För recept och lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspoddenMusikslinga: Medieteknik

Humrar har lämnat spår i kulturhistorien och förknippas inte sällan med lyx och överflöd. Under lång tid har humrar varit viktiga resurser för människors strävanden, oavsett om det handlat om fiske, konst, djurrätt, regional marknadsföring eller som meningsbärande ingrediens i lyxiga måltider. Matarvspodden gästas av etnologen Simon Ekström som ger oss en inblick i hummerns mångfasetterade roll i vårt matarv – från de fattiga fiskarnas vardagsmat till fine dining personifierad.Medverkande:Simon Ekström, professor i etnolog vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och Centrum för maritima studier, Stockholms universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden gottar ner sig i julmotiv på tryckta tyger tillsammans med textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist. Vi möter tryckta juldukar från 1920-talet, festremsor och stiliserade mönster. Från motiv med jultomtar i släde till julmat i olika former. Vi pratar tryckta tyger som smyckat många hem till jul och som ger oss kulturhistoriska glimtar in till stil, traditioner och julstämning.Medverkande:Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i LundLisa Haeger, moderator Matarvspodden

Vi pratar bryggeriunder och hantverksöl med Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Matarvspodden ger sig i kast med ölhistoria, från när öl var daglig dryck för alla åldrar, till när öl fungerade som betalningsmedel, från gårdsbryggeriernas tid till dagens trenddryck och hantverksbryggeriernas tid. Vi pratar om vad som är lokalt i lokala ölsorter, om marknadsföring, turism och ölens symboliska värden. Och missa inte vår ölprovning i studion!Deltagare:Annelie Sjölander-Lindqvist, universitetslektor i humanekologi och docent i socialantropologi, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.Wilhelm Skoglund, universitetslektor i företagsekonomi, Mittuniversitetet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Podden gästas av textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist som delar med sig av sina kunskaper om tryckta tyger för dukning och högtider. Vi pratar matmotiv, konsthistoria och mönster, vardagstryck och festtryck, löpare, landskapsdukar och brickband. Vi får insyn i textilskatter med berättande och bildande motiv och lära oss mer om hur äpplen gestaltats av olika formgivare. De tryckta textilierna berättar om samhällsutveckling, textilindustri och konsthistoria. Följ med när vi pratar formgivare, Helsingborgsutställningen, Persons kryddskåp, Linnelinjen och Gångehanddukar.Medverkande:Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i LundLisa Haeger, moderator Matarvspodden

Matarvspodden gästas av Richard Tellström, känd genom bland annat SVT:s Historieätarna och Landet Brunsås och aktuell med den nya boken Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år. I podden får vi ta del av matarvskunskaper och nedslag i vårt svenska matarv från 1200-talet till dags dato. Vi får följa med på en vandring genom människors värderingar om mat och drycker, från fastedagar till kunglig måltidskultur och klasskodad mat. Vi möter Cajsa Warg, Carl von Linné och Alva Myrdal liksom teatralisk mat, konfektbord, överflödesförordningar, pietism, hushållsföremål och traditioner. Vad är tidstypiskt för olika perioder? Och står vi månne inför ett paradigmskifte i hur vi ser på matkulturen?Medverkande:Richard Tellström, etnolog och mathistoriker Lisa Haeger, moderator Matarvspodden

Matarvspodden fördjupar sig i måltidstraditioner och odling med koppling till pilgrimsleder och kloster. Med oss har vi Eva Hagström från projektet Pilgrimsmat i Vadstena och Martin Berntson, kyrkohistoriker vid Göteborgs universitet som är aktuell med boken Klosterliv: en historia om spiritualitet mitt i världen. Vi pratar pilgrimsleder och pilgrimsturism. Vi tar oss via Jakobsleden, Birgittaleden och Olofsleden och diskuterar pilgrimsmat, odling av kulturväxter och hur nutida recept med rötter i historien kan ge förståelse för pilgrimsupplevelser och vandringar. Vi tar också små avstickare och pratar allemansrätt, ”fetblad”, vinrestriktioner, genbanker och humleodling.MedverkandeEva Hagström, agronom, utvecklar pilgrimsleden Saint Birgitta Ways vid Pilgrimscentrum i VadstenaMartin Berntson, professor i religionsvetenskap med inriktning mot kyrkohistoria, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorMusik i poddavsnittetDum pater familias framförs av medeltidsbandet Gravrost med Mikael Östblom och Alexander Lundqvist. Dum pater familias är nedskriven på 1100-talet i boken Codex Calictinus som bland annat innehåller världens första guidebok. En slags Lonely Planet för pilgrimer om hur man tar sig till Santiago och vilka värdshus som är bra och vilka man ska undvika och andra praktiska tips på vägen. En översättning av den latinska låttexten till engelska finns via länken: traditioninaction.org/religious/Music_P000_files/P144_Dum.htmKärleken är så mycket värd, sång och musik inspirerad av Heliga Birgittas ord ”Kärleken är så mycket värd, att ej den minsta kärleksfulla tanke, än mindre gärning, är förgäves.” framförd av Ulrika Bodén och Rostam Mirlashari vid konsert Kärlekssånger och vaggvisor ur den baluchiska och nordiska folksångtraditionen i Riseberga Bönehus 26 Augusti 2023. Finns på Vadstena Pilgrimscentrums YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=BrG4js6EBB0

Matarvspodden tar sig an sockrets och godisets historia tillsammans med kulturhistoriker Ulrika Torell från Nordiska museet i Stockholm och etnologen Lars Kaijser vid Stockholms universitet. Vi startar i en tid när godis och socker var en exklusiv vara och få förunnat till en tid när lördagsgodiset är en närmast självklar del av veckan. Vi pratar rörsocker, betsocker, karameller och godisnostalgi och hur godisförpackningar speglar tidstypiska trender. Missa inte den rafflande historien om socker och godis!Medverkande: Lars Kaijser, etnolog vid Stockholms universitet och Ulrika Torell, forskare och intendent vid Nordiska museet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden träffar Christina Berg och Hillevi Prell vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, för att prata om teman kopplat till den nya antologin Människors möte med mat och måltider. Vi pratar om vad det är som påverkar vad vi äter, om matmiljöers påverkan av politik, strukturer, kulturer, tillgång och efterfrågan. Vi möter begrepp som sensoriskt känslig, neofobi, stapellivsmedel, matlitteracitet och matkulturer.Medverkande:Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetHillevi Prell, kostekonom och lektor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspodden moderator

Förändrade förutsättningar ger nya matvanor. Detta blir tydligt när vi blickar bakåt till industrisamhällets framväxt. Vi ger oss i kast med lönearbetarnas mat med viss västsvensk förankring och främst kopplat till textilindustrin från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Hur var livet för dem som arbetade inom textilindustrin? Vad och hur åt man? Vi möter bland annat exempel från Marks kommun och Jonsered, potatisland, höns- och grisägare. Och vi pratar kaffekok, importerad gris, rätter på kanin och hare och mycket mer.Medverkande:Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.Lars Strömberg, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Vegetarisk kost är en av de uppåtgående mattrenderna 2024. Inställningen till vegetarisk mat har dock gått i vågor och från att grönsaker varit en del av tallriksmodellen i skolköken erbjuds idag vegetariska rätter som självklara lunchalternativ. Vi diskuterar vegetarisk kost och trender tillsammans med Christel Larsson, professor i kostvetenskap, och Eva Knuts, forskare i etnologi, vid Göteborgs universitet. Vi pratar attityder till vegetarisk kost, mat och hälsa, ungdomars matvanor och olika tender. Vi lär oss mer om matnormer, utrymmesmat och uteslutarkost.Medverkande:Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetEva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet. Deltagare:Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetEva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Mat är något vi alla kan relatera till. Så även när maten dyker upp i museet. Men hur kan man jobba med mat i utställningar? Kan maten fungera som en länk mellan dagens museibesökare och dåtidens människor och deras levnadsvillkor? Matarvspodden fångar upp två olika museer och pratar mat och måltidstraditioner från olika tider och platser i Sverige. Vilka mattraditioner skymtar fram i deras magasin? Vi djupdyker i allmogekost och slottsmåltider när vi pratar matarv med koppling till Svaneholms slotts museum och Rydals museum.Deltagare:Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitetChristina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museumLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer. Deltagare: Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.Deltagare: Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Finns det något genuint svenskt matarv? Mattraditioner ligger oss varmt om hjärtat men internationellt står sig Sverige förhållandevis slätt som matnation om man jämför med länder som Frankrike, Italien eller Japan. Vi firar mat-dagar som Ostronets dag, Kanelbullens dag och Köttbullens dag och vi har specifika rätter och produkter som är ursprungsmärkta. Ikeas köttbullar förknippas med svensk mattradition världen över och internationella turister bjuds in att smaka något genuint svenskt genom deltagande i kräftskivan. Matarvspodden diskuterar olika former av vad som kan kallas svenskt matarv, hur nationella idéer formas och vem som har tolkningsföreträde när det gäller att kalla ett matarv för svenskt.Medverkande:Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitetJohan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitetLisa Haeger, moderator

Matarvspodden möter Johan Järlehed, lektor i flerspråkighet och segregationsforskare, och diskuterar mat och språk. Vi diskutera hur matval och kulinariska traditioner är nära kopplade till identitet och tillhörighet och kan spegla idéer om status, finkultur och fulkultur. Följ med på ett samtal om gentrifiering, matarv och manligt kodat språk. Vi pratar om hur förslag om att resa en staty med en falafel eller en halv special i Göteborg blev en het potatis. Vad korven har för plats i valrörelsen och politiken. Och inte minst göteborgska uttryck som goa gubbar och gött mos. Medverkande: Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Pommac är det svenska svaret på alkoholfri Champagne som tog landet med storm under 1920-talet. Den guldskimrande drycken tillverkas efter samma recept idag som vid lanseringen 1919. Matarvspoddens Lisa Haeger möter Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, för att prata om hur Pommacens kulturarv speglar dåtidens koloniala idéer. Vi reder också ut vad Pommac har med frikyrkorörelsen att göra.Musik i podden: Åke Grönberg med Salongsorkestern - Kom lilla flicka, kom ack, jag har en flaska Pommac (1938)Medverkande:Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Maträtter, dofter och platser har förmågan att väcka minnen och binda samman dåtid och nutid. I detta avsnitt av Matarvspodden pratas det bröd, ost, kastanjer, platser, matminnen och judiskt kulturarv med Elisabeth Fogel, författare, och Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare. De delar med sig av kunskaper och erfarenheter om judiskt matarv, från barndomsminnen till mattraditioner i ett nytt land. MedverkandeElisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare, Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitetElisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg: Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023) Lisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden gästar Vetenskapsfestivalen i Göteborg och pratar gränsöverskridande matarv. Tillsammans med marinbiologen Maria Bodin och arkeologen Maria Persson pratar vi matkultur genom historien och mat som kommit eller gått över gränser. Det avhandlas allt från bananer, salt, marina kolonilotter, Särimner, kökkenmöddingar och kröningsoxar till framtidens sjömat.Deltagare:Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Maria Bodin, marinbiolog, Institutionen för marina vetenskaper & Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I tider av kris kan mat, måltidstraditioner och matminnen spela en stor roll för både individer och grupper. Inte bara för ens överlevnad, utan också som tröst, något som kopplar en till familjen, minnen, hemlandet, sin kultur. Matarvspoddens Lisa Haeger möter två forskare som på olika sätt arbetar med och kan relatera till matens kulturarv i tider av sorg och kris. Astrid von Rosen är konstvetaren och kulturarvsforskaren som använt sig av matlagning och matens kulturarv i sin egen sorgebearbetning. Elisabeth Punzi är psykolog och forskar om hur kulturarv i olika former kan bidra till hälsa och välbefinnande. Tillsammans samtalar de om matlagning, recept, sorgebearbetning och tillhörighet.MedverkandeAstrid von Rosen, forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitetElisabeth Punzi, psykolog och forskare, Institutionen för socialt arbete, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitetLjudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden blickar bakåt till 1770-talets Sverige och ser närmare på tider av matbrist och hungersnöd. Vår poddmoderator Lisa Haeger diskuterar svält, samhällsdebatt och livsmedelspolitik i matkrisens spår med historikerna Erik Hallberg och Lars Nyström, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Är svält en del av det svenska matarvet? Vilka följder fick svältåren för individen och samhället i slutet av 1700-talet och framåt? Finns det några lärdomar vi kan aktualisera i samtiden?MedverkandeLars Nyström, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetErik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitetLjudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

I detta avsnitt av Matarvspodden tar vi oss an gamla traditioner och maträtter och letar efter matarv från medeltiden som skulle kunna kopplas till juletid i Sverige. Tillsammans med Marie Schmidt och Liselotte Öhrling, arkeologer och museipedagoger vid Lödöse museum, djupdyker vi i recept från medeltiden, från udda rätter och sötsaker till vad som återfinns på julbord idag.Medverkande:Marie Schmidt, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumLiselotte Öhrling, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Först pandemi sedan krig i Europa. Vi har bunkrat toapapper och konservburkar. Att maten är livsviktig blir påtagligt i tider av kris. Vad kan vi lära om mat och förberedelser i orostider från kristider i historien? Matarvspodden gästar Bokmässan och möter Maria Persson, doktor i arkeologi och kulturarvsforskare, och Elias Mellander doktor i etnologi och konsumtionsforskare, båda vid Göteborgs universitet. Tillsammans med moderator Lisa Haeger diskuterar de överlevnad, matarv, falska rätter, prepping och krisberedskap

I detta avsnitt av Matarvspodden ger vi oss in i veganismens och vegetarianismens historia. Lisa Haeger diskuterar det gröna matarvet med Anita Synnestvedt, Göteborgs universitet och författaren Anna H Lundahl. Vi ser närmare på trender, mat som identitet och attityder till vegetarianism och veganism. Vi pratar hållbarhet och mat som statusmarkör och avslutar med tips från det gröna köket.DeltagareAnna H Lundahl, författare till boken Min farmor var vegan                   Anita Synnestvedt, arkeolog och redaktör för boken Matarv: berättelser om mat som kulturarv, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I detta avsnitt av Matarvspodden tar vi oss an olika sätt att förvara mat i Sverige genom tiderna. Tillsammans med antikvarierna Carina Carlsson och Christine Caux Gustavsson ger vi oss på lösningar för förvaring av mat förr och nu. Vi lotsas genom lämningar i kulturlandskapet, hemmen och museimagasinen. Och vi möter en brokig men ack så spännande historia där vi återigen ser att vi behöver vår historiekunskap för att ta oss vidare till en mer hållbar framtid!Deltagare:Christine Caux Gustavsson, antikvarie, Mölndals stadsmuseumCarina Carlsson, antikvarie, Förvaltningen för kulturutveckling, GöteborgLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden ger sig in i matturismens värld och tittar på hur bakverk och mat används inom turistnäringen och varför en liten dansk ort är känd under namnet Honningskagernas by. Lisa Haeger lotsar oss tillsamman med Erik Lundberg, Centrum för turism, och Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet, in bland gamla recept, turistnäring och foodies.DeltagareErik Lundberg, Centrum för turism, Göteborgs universitetJenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I detta avsnitt av Matarvspodden möter vi etnologen Susanna Rolfsdotter Eliasson och pedagogen Margaretha Häggström som båda studerat det svenska fenomenet fika. Tillsammans med Matarvspoddens Lisa Haeger ger de sig in på det kanske svenskaste av alla matrelaterade traditioner. Vad är egentligen så speciellt med svenskt fika? Och kan man kalla det för kulturarv?DeltagareSusanna Rolfsdotter Eliasson, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetMargaretha Häggström, pedagog, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I detta avsnitt av Matarvspodden djupdyker vi i matarvet från gångna kulturer. Vi bekantar oss med kosten hos romarna under antiken. Vi ger oss ut på jakt efter den skandinaviske vikingens måltider och diskuterar vad det arkeologiska materialet kan berätta för oss om mat och matlagning från förr. Vi får veta mer om spannmål, rutten fisk och pizzans historia. Dessutom får vi veta vad antikens författare hade för fördomar om den skandinaviske vikingens mat.Deltagare:Mari Wickerts, arkeolog och museipedagog Göteborgs Stadsmuseum.     Lena Larsson Lovén, professor i antikens kultur och samhällsliv, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Lisa Haeger möter Anita Synnestvedt och diskuterar mat, kulturarv och traditioner och varför detta är något som berör oss alla. Anita Synnestvedt är arkeolog vid Institutionen för historiska studier och koordinator för Kulturarvsakademin, Göteborg universitet. Anita är en av projektledarna för projektet #matarv och en av  redaktörerna för boken Matarv: berättelser om mat som kulturarv, utgiven av Carlssons förlag 2021.Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv

Lisa Haeger möter Maria Bodin och diskuterar havets outnyttjade möjligheter som skafferi. Vad finns det för godsaker i våra hav som vi inte använder? Kan man äta vad som helst av tång, alger och småkrabbor? Maria Bodin är projektledare för forskningsprojektet Scary Seafood, Göteborgs universitet.   https://www.gu.se/forskning/scary-seafood App: Livet i havet (fri att ladda ner på appställen)Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv

Lisa Haeger möter Maria Persson och diskuterar kriser och krishantering genom historien. Vad har vi ätit och vad har vi blivit utan i kristider? Hur skall vi tänka om krisen kommer? Maria Persson är arkeolog och kulturarvsforskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborg universitet. Hon har studerat mat och mattraditioner i Sverige i tider av kris.Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv

Lisa Haeger möter Christine Caux Gustafsson, Malin Broby och Lisa Sputnes Mouwitz och diskuterar mattraditioner och matminnen i svenska hushåll och sjukhus genom tiderna. Vad kan museimagasinen berätta om svenska mattraditioner, patienters sjukhusmåltider och storkok? Christine Caux Gustafsson (antikvarie) och  Malin Broby (museipedagog) arbetar på Mölndals stadsmuseum, bland annat med utställningen Mat i nöd och lust. Lisa Sputnes Mouwitz är chef för Medicinhistoriska museet i Göteborg och de har alla studerat matarv kopplat till sina museers samlingar.Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarvUtställningen Mat i nöd och lust: https://www.molndal.se/molndals-stadsmuseum/arkiv/pa-gang/evenemang/2020-02-08-mat---i-nod-och-lust....

Lisa Haeger möter Jenny Högström Berntson och diskuterar det nya heta internetfenomenet Mukbang. Vad är detta för trend, vad lockar tittare och vad har detta med kulturarv att göra?   Jenny Högström Berntson är verksam vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet, och har studerat Mukbangfenomet på Youtube och Instagram.Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv

Lisa Haeger möter Cecilia Magnusson Sporre och Hillevi Prell och diskuterar skolmaten som ett viktigt svenskt kulturarv. Vad har älskats och hatats, vad är det som är så speciellt med svensk skolmat? Cecilia Magnusson Sporre och Hillevi Prell är verksamma vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, och har studerat svenska skolmatstraditioner.Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv